Hampa kan göras mer konkurrenskraftig

Att armera plast med hampa är överlägset mot glasfiber både i pris, vikt och i styrka. Vikten för hampafiber är 30 procent lägre än för glasfiber.
I samband med hampaföreningens årsmöte höll Adrian Clarke ett mycket intressant föredrag om hur överlägset hampa är som material och hur man kan få konkurrenskraftig produktionskostnad genom maskinell utrustning för skörd och beredning.

Han kommer ursprungligen från Australien. Där har man inget stöd för hampaodling som i Europa, men får ändå lönsamhet tack vare större effektivitet. Bidrar gör också att man i Australien kan ta tre skördar per år eftersom hampa där växer upp på 60 dagar.
Klimatet är dock för torrt för att man på traditionellt sätt skall kunna röta ut fibrerna. Därför utvecklade han metoder för att avlägsna vedartade delar direkt från den gröna växten. Det gav också fördelen av mindre spill och att fibrerna inte förlorar halva sin styrka som vid rötning. Metoderna visade sig också lämpliga för England där klimatet ofta är för vått för att rötning skall fungera bra. I Norden med kort växtsäsong kan det också bli problem med vädret för rötning.

Adrian Clarkes företag Fibre Laboratory har tillsammans med det engelska Springdale Crop Synergies bildat en allians, Eurofibre, för att lansera metoden i Europa. Med stöd av brittiska regeringen har man samarbete med universiteten i Leeds, York och Cranfield för utveckling.
En hampaodling ger tre ton fibrer per hektar. Men den ger också lika stor vikt i rötter och löv. Med det kvarlämnat får man en förbättrad mullhalt i jorden.
Det behövs hundra hektars odling av fiberhampa (för oljehampa behövs 500 hektar) om det skall vara lönsamt att använda företagets skördare. De säljs inte, utan hyrs ut genom ett franchisingavtal med odlarna, som bildar ett kooperativ. Varje odlare behöver inte ha stor areal, det räcker med ett par tre hektar, den ytan skördas på en timme, men odlingarna skall ligga inom köravstånd, tre mil, från varandra.

Dubbelt så stark
Att armera plast med hampa är överlägset mot med glasfiber både i pris, i vikt och i styrka. Vikten för hampafiber är 30 procent lägre än för glasfiber. Armering med hampa är dubbelt så stark som med glasfiber. Dessutom knäcks inte hampa tvärt som glasfiber när det utsätts för för stora påfrestningar. Det bidrar också till att vikten kan minskas.
Här kan nämnas att en svensk forskare har funnit en metod för hur man i stället för att binda ihop fibern med plast kan ha ett organiskt material. Genom att använda detta för att armera med hampa får man konstruktioner som helt kan förmultnas och som är av förnybara material. Man får inga arbetsmiljöproblem med farliga gaser som i plastindustrin i dag.
Lättare vingar ger mindre påkänningar för vindkraftsaggregaten. Lättare fordon ger större nyttig last eller lägre energiförbrukning och snabbare acceleration. För tåg möjliggör det fler stopp. Elbilar kan få ett konkurrensövertag mot bensinbilar eftersom man kan få längre räckvidd med begränsad batterivikt.

Bättre isoleringsmaterial
Hampaull är ett bättre isoleringsmaterial för hus än glasfiber, eftersom det andas och kan ta upp och avge fuktighet. Påpekas kan att glasfiberull ger arbetsmiljöproblem och hälsoproblem för de boende när plastinkapslingen av fibrerna efter en tid brytits ner.
Fibrerna är nålvassa och sätter sig i lungorna. En framtida asbestskandal. Några sådana problem har inte hampa.
Hampa finns i flera varianter. Dels finns droghampan. Den har inte en chans att gömmas i odlingar av industriell hampa eftersom den sista är så starkväxande att den snabbt växer över. Dessutom behöver droghampan varmt klimat. Den industriella hampan har så liten andel aktiv substans att det inte går att utvinna hasch ur den. Dagens svenska hinder för hampaodling är därför orimliga.
Av hampa kan man få både fibrer och olja, den fullvärdigaste av växtoljorna, men inte av samma sorter. Den sort som ger mycket olja är mindre och därför har det inte ansetts lönt att ta tillvara fibrerna. Adrian Clarke säger att med hans maskiner blir det möjligt.
Adrian Clarke avslutade med att visa exempel på underbart mjuka textilier av hampa som spunnits och vävts på vanliga bomullsmaskiner.

Text och foto: Hans Sternlycke

Läs mer:

Hampan – en kulturväxt i tiden

Hamfröolja för hälsan

Isoleringsmaterial för framtiden