Bättre hälsa och miljö med elbil

”Vi tror inte på elbilen!” har många med konkurrerande intressen sagt. Men nu stundar andra tider. Det handlar om förnybar energi och energieffektivitet, avgasutsläpp och trafikbuller.

I WHO:s rapport ”Health costs due to road traffic related air pollution” (juni 1999) visar en undersökning som gäller Schweiz, Österrike och Frankrike att en tredjedel (i städer upp till hälften) av utsläppen av ”små partiklar” kommer från vägtrafiken (resten är från eldning, industrier, flyg). Koncentrationen av de farliga ämnena är upp till 100 gånger högre längs trafikerade vägar än bortom dessa.
Trafiken orsakade under ett år 21 500 förtida dödsfall på grund av luftvägs- och hjärtsjukdomar i de tre länderna (trafikdödade blev 9 947 personer). Dessutom uppkom till exempel 300 000 extra fall av bronkit bland barn, 15 000 sjukhusbesök för hjärtåkommor och 395 000 astmaattacker bland vuxna. Kostnaden beräknas till 27 miljarder EURO, (247 miljarder svenska kronor).

Allvarligare än man trott
I Frankrike räknar man med att 3 000 människor dog på grund av luftföroreningar under 2003 års extremt varma sommar, de skadliga effekterna ökar vid höga temperaturer.
Rapporten Hälsokonsekvenser av marknära ozon i Sverige presenterades av Statens folkhälsoinstitut 2003. Den visar också att bilismens effekter är betydligt allvarligare än vad man tidigare trott. Redan vid små doser kan det ozon som bildas av avgaserna orsaka minskad lungfunktion, astma och i värsta fall döden för känsliga personer. Enligt rapporten innebär det varje år en för tidig död för cirka 1 700 människor av Sveriges 9 miljoner invånare.
Oljan räcker i 40 år
Internationell expertis har beräknat att den konventionella oljan räcker i ytterligare cirka 40 år med nuvarande världsförbrukning, fortfarande stiger den dock kontinuerligt. 1998 var första året då förbrukningen översteg värdet av nya fyndigheter.
Det har hittills inte legat i de stora biltillverkarnas intresse att satsa på batterielbilen, bland annat anses ”marknadsvolymen vara för låg” – och det har man tidigare inte haft något emot. Det har vilat ett moment 22 över batterielbilen, men tack vare mobiltelefonin finns nu tillräckligt energitäta batterier. När tillverkningsvolymen blir större blir priset mer överkomligt.
Eftersom dödstalet i avgasrelaterade sjukdomar är så alarmerande, börjar man nu åter satsa på utveckling och spridning av miljövänliga bilar, bland annat batterielbilen för rimliga körsträckor om 10-20 mil per laddning. Den är avgasfri, tyst och i särklass energisnålast.
Och ska det tävlas bör det även vara med batterielbilar, som är fyra gånger så energieffektiva som dagens bilar med explosionsmotor. I en bilsport värd namnet borde målet vara utveckling av en säker och resurssnål färd snarare än att pressa sekunder.
Elbilsrallyt mellan Oslo och Göteborg 1996 vanns av Toyota, vars ledning deklarerat att företagets framtid ligger i miljövänliga fordon.
I Japan tillverkas nu flera olika hybridbilar med stor framgång på marknaden. Den mest omskrivna är Toyota Prius, som sålts i flera hundratusen exemplar. De laddas ännu inte från nätet, utan elen tillverkas av bensinmotorn och batteriet har bara några kilometers räckvidd, men konceptet minskar bensinåtgången med 25-35 procent.
Det finns starka önskemål om att alla hybridbilar ska vara laddningsbara från nätet, med större batterikapacitet, så att de kan köra helt avgasfritt i tätorts-trafik.
Under flera årtionden har man forskat på bränslecellsfordon. Energiförbrukningen är visserligen halverad för dem jämfört med bensinmotordrift, de drivs av elmotor, men genom ytterligare energiomvandling drar de ändå ungefär dubbelt så mycket energi som en batterielbil.
Förståsigpåare menar också att hybriden trots sina dubbla system och därmed 20-30 procents högre inköpskostnad redan nu lönar sig, förutom miljövinsten, om man kör mycket. Den väljs till exempel av taxichaufförer.
Den rena elmotorn med serietillverkade högeffektiva batterier och förnybar el från till exempel vindkraftverk har möjligheten att utvecklas till den optimala miljölösningen.

Norge satsar rätt
Under 1990-talet var Sverige under flera år det land som hade flest elbilar per capita, men nu ligger Norge främst. Man har hälften av Sveriges befolkning och runt 1 200 elbilar i landet (265 per miljoner invånare).
Norska kronprinsen äger en elbil och bussfilerna i Oslo kallas ”The Electric Aveny”. Elbilar slipper också bilskatten, som nästan är dubbelt så hög som den svenska.
Sveriges stora konsortieupphandling av elbilar i början av 90-talet resulterade inte i det intresse som istället framskapats hos privatpersoner i Norge, där man slipper moms, bom- och parkeringsavgifter, och får köra elbil i bussfilerna. I Drammen, ”Årets miljöstad” i början av 2000-talet, har varje där skriven person som köpt en ny elbil under ett par år fram till sommaren 2003 fått 25 000 kr i stöd som tack för den renare luften. Det ökade högst väsentligt stadens elbilspark.
Vid vinterolympiaden i Lillehammar 1995 användes och uppmärksammades flitigt den norska elbilen Pivco, som senare döptes till Think och köptes upp av Ford. Den tillverkades i tusen exemplar och är under fortsatt utveckling i annan regi. Den från början danska Kewett görs nu i Oslo, och presenterade nyligen sin nya tresitsiga modell. Totalt har den tillverkats i fler exemplar än Think.
I västvärlden finns platser där man av miljöskäl enbart använder elfordon, bland annat Zermatt i södra Schweiz samt åtta andra turistorter däromkring, och om man inte seglar eller ror är elmotorbåten det enda tillåtna alternativet i många sjöar.

An Wennberg

Foto: Sören Carmryd

Läs om elbilsseminariet i Monaco den 1-6 april:
Det våras för elbilen