– Jag är svenska Attacs lobbyist i riksdagen, säger Lena Klevenås, före detta riksdagskvinna för Socialdemokraterna, som nu arbetar med att försöka bredda intresset för Attac.
Hennes arbete har redan resulterat i att Attac har fått en kontaktperson i riksdagen och därmed en länk in bland de folkvalda.

I hela sitt liv har Lena Klevenås varit en nej-sägare; nej till kärnkraft, nej till Jas och nej till EU. Men när hon upptäckte Attac vände det.
– Nu är jag en ja-sägare och det känns så positivt. Jag vill ha en rättvisare värld med en Tobinskatt, och Attac är vad jag hela tiden har letat efter. Av alla telefonsamtal jag får känner jag att det finns ett uppdämt behov av att diskutera dessa frågor, säger hon.
Går man in på Attacs hemsida så hittar man Lena Klevenås namn under rubriken: Ansvarar för parlamentarikergruppen.
Hon förklarar att hennes arbete går ut på att kontakta riksdagsledamöter som kan tänkas vara intresserade och fråga om de vill ha information om Attac. Men hon tror kritiken mot Attac har skrämt vissa riksdagsledamöter.
–Flera riksdagsledamöter som visade intresse och ville hamna på vår mejlinglista hoppade av efter att Alf Svensson i en debattartikel felaktigt placerat oss i samma fack som Jörg Haiders parti. Många är rädda för att hamna i ”fel” sällskap, säger Lena Klevenås.

”Besvärlig”
Hon är en kontroversiell kvinna som har ansetts som besvärlig i det socialdemokratiska partiet. Bland annat kritiserade hon det egna partiet hårt när de skar i biståndet.
– Efter det kom jag inte med på listan till riksdagsvalet i mitt distrikt, Norra Älvsborg, och jag tror det beror på att jag var för besvärlig, säger Lena Klevenås.
Men även om det var jobbigt att bli ”utslängd” som hon säger, så var det samtidigt ett lyft för henne mentalt eftersom hon nu får tid att ägna sig åt viktiga frågor.
– Som gammal riksdagsledamot kan jag också komma och gå i riksdagshuset och därför har jag tagit på mig arbetet med att försöka påverka riksdagsledamöterna, säger Lena Klevenås.
Hon berättar att hon har regelbunden kontakt med s-kvinnan Agneta Brendt som har interpellerat om en Tobinskatt, och som är Attacs kontaktperson i riksdagen.
– Det finns ett stort intresse bland enskilda riksdagsledamöter och min förhoppning är att det bildas en grupp i rikdagen som driver frågan om en Tobinskatt, säger hon.

Flera positiva
Och hennes arbete har gett resultat. Hon har bidragit till att det den 25 november hålls ett seminarium under rubriken ”Koll på kapitalet?!” Där ska bland annat handelsminister Leif Pagrotsky och förre statsministern och ordförande i The Commission on Global Governance Ingvar Carlsson, och Örjan Appelqvist medlem i Attac och fil dr i ekonomisk historia, diskutera hur ett internationellt regelverk för den globala ekonomin skulle kunna se ut.
– Leif Pagrotsky har uttryckt sig positivt om en Tobinskatt och Ingvar Carlsson har tidigare föreslagit att en Tobinskatt skulle kunna användas till att finansiera FN med, så jag tror det kan bli en intressant diskussion. Och även om det inte leder till ett konkret förslag så är det ändå ett sätt att få i gång debatten, säger Lena Klevenås.

Kenneth Samuelsson

Fakta /Attac

Attac bildades den 3 juni 1998 i Frankrike. Bakgrunden till att det bildades var en ledare i den franska tidningen Le Monde diplomatique, där tidningens chefredaktör Ignacio Ramonet, under rubriken Avväpna marknaden bland annat skrev: ”Varför inte skapa den världsomfattande medborgarrörelsen Attac, för införandet av Tobinskattten till förmån för medborgarna? I samarbete mellan fackförbund, kulturföreningar, sociala rörelser och miljöorganisationer skulle den kunna fungera som en fenomenal medborgelrig påtryckningsgrupp”.
Dagen efter ledaren som skrevs 1 december 1997 strömmade entusiastiska läsarbrev till redaktionen och därefter samlades olika människor och organisationer och bildade Attac.
De viktigaste punkterna som föreningens grundare enades om på mötet var:
• Att bryta det enhälliga prisandet av nyliberalismen och söka alternativa lösningar.
• En beskattning av valutahandel för att minska de ekonomiska otryggheten och de sociala klyftorna.
• Nödvändigheten av att förhindra de skador kapitalets globalisering förorsakar.
• Tobinskatten är döpt efter ekonomen James Tobin som 1972 föreslog en liten skatt på den kortsiktiga valutahandeln i syfte att bromsa farten i spekulationerna och samtidigt få in skatt till att bekämpa fattigdomen.
Källa: Bim Clinells bok ”Attac-gräsrötternas revolt mot marknaden”

– Vi vill skapa ett globalt folkhem, säger Andreas Foller

WTO granskas ur rättviseperspektiv