Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 9, 27 februari 2015
Obebodda hus en utmaning
Ledartexten i MM 38-2014, Inget parti talar om ödehusen, berättade om de många tomma husen i vårt land, med tonvikt på Kristdalabygden. Gunilla Winberg och Kurt Gustafsson har besökt Kristdala och upplevt den starka viljan att med hjälp av inflyttning och nyföretagande få hela den vackra bygden att åter blomstra.
"Ödehus" i Krokshult.
En vacker vinterdag hämtas vi, Kurt Gustafsson och Gunilla Winberg från Framtiden i våra händer, upp utanför vandrarhemmet i Oskarshamn av Olle Hollertz, (en av författarna till texten om ödehusen) för att besöka Krokshult och Kristdala socknar, ett par mil nordväst om Oskarshamn, och med egna ögon se en del av de obebodda husen.
Magra jordar
På vägen mot Krokshult färdas vi fram på vita, slingriga vintervägar i ett småkuperat landskap, där de rödmålade gårdshusen ligger vackert placerade med gammaldags nyligen renoverade gärdsgårdar som avgränsning mot vägen. Snön framhäver husens konturer, och som första-gångsbesökare får man ett starkt intryck av att befinna sig i ett Astrid Lindgren-land.
Vi får veta att det här inte är någon rik jordbruksbygd. Åkrarna är magra, små och steniga. Under 1800-talet utvandrade ett par tusen personer från bygden till USA. De få bönder som finns kvar och ofta arrenderar ödehusmarkerna odlar råg och korn och har mjölkkor eller köttdjur. Men som vi ska få erfara kan även magra jordar göras fruktbara och lämpa sig för till eempel grönsaksodling.
15 obebodda hus
Väl framme i det lilla samhället Krokshult väntar ett par personer på oss. Det visar sig vara Tobias De Pessemier, bekymrad bonde och författare till artikeln om ödehusen, och Mark Geuze, aktiv i Kristdala samhällsförening, som försöker få tillgång till åtminstone en del av de obebodda husen.
Vi tar en promenad genom byn, och Tobias, som är verksam inom C.S.A. (Comunity Supported Agriculture), guidar oss runt med stor kunskap om vem som bor i de olika husen och vilka hus som står obebodda under större delen av året. Det rör sig för närvarande om cirka 15 hus. I vissa fall har Tobias gått ut aktivt och direkt kontaktat ägarna till husen i fråga och försökt intressera dem för att sälja eller hyra ut sina hus. Hittills utan framgång.
För ett ovant öga kan det vara svårt att se om ett hus är obebott eller inte. De flesta ägarna sköter om sina hus och trädgårdar. En del av dem har till och med innerbelysning tänd så här års.
Andelsjordbruk
Tobias driver ett andelsjordbruk i Krokshult, vilket i hans fall innebär att han odlar grönsaker till självplock. Man abonnerar årsvis och prenumererar för hela säsongen (juni-november).
Förra året var det 52 deltagare från trakten som ett par gånger i veckan kom för att skörda sin andel. Under 2015 kommer han även att leverera grönsakslådor. Under säsongen finns allt från majrovor, sparris, mangold och melon till de mer vanliga grönsakerna, tomater, gurka, morötter med mera.
- I sortimentet finns totalt över 100 olika sorters miljöriktiga och närproducerade grönsaker, berättar Tobias stolt.
- Om ett par veckor är det dags att ha ett informationsmöte om den kommande säsongen, fortsätter han.
Tobias odlar både på friland och i växthus.
Stor efterfrågan på hus
Det är dags att bege sig av till Kristdala, det andra, större samhälle, som ingått i den inventering som har gjorts av Kristdala samhällsförening i samarbete med "Ett Oskarshamn", en sammanslutning av kommunen och företag i Oscarshamn.
Över en lunch hos Mark fortsätter samtalet. Vi får veta att också här är efterfrågan på hus stor. Det finns en flyktingförläggning i Kristdala. En del av de som får asyl i Sverige skulle gärna vilja bo kvar i byn om det fanns lediga bostäder.
"Ödehus" i Krokshult.
Det finns också många andra som av olika skäl skulle vilja bo på landet - för att försörja sig genom lantbruk eller annat lokalt företagande eller för att bo i ett småskaligt, vackert landskap och ha sin huvudsakliga försörjning på annat håll.
Bland de cirka 2000 invånarna i socknen bor cirka hälften i själva tätorten, som har förlorat fastboenden i ett 30-tal hus. Enligt den förteckning på 341 fastigheter som står utan mantalsskrivna personer i socknen har de flesta inte flyttat särskilt långt. I allmänhet till någon av de närbelägna städerna. Det stora problemet är att de utnyttjar sina landsbygdshus extremt lite, i några fall endast under ett par sommardagar per år.
Vi gör till slut en snabbtur genom tätorten Kristdala för att vi ska få en uppfattning om hur samhället ser ut inklusive de cirka 30 obebodda husen. Förutom de mörka och tysta husen ser vi ett nedlagt mejeri och flera nedlagda småföretag och butiker, men det finns en mataffär, en skola med årskurs 1-6, ett dagis och samverkan vad gäller persontransporter, så kallad mobilsamåkning, och alla företag är inte nedlagda. Några nya har även kommit till. Och det viktigaste av allt: Det finns en stark vilja att med hjälp av inflyttning till bygden få Kristdala socken att blomma igen.
Handlingsplan
Oskarshamns kommun har bestämt sig för att bekosta en uppföljning av den inventering som gjorts av Kristdala samhällsförening, och utifrån resultatet ta fram en handlingsplan som kan komma att bli vägledande för många kommuner i vårt land.
Föreningen Framtiden i våra händer har i samarbete med Hela Sverige ska leva skickat ut ett informationsbrev till de 24 Länsbygderåden och berättat om initiativet i Kristdala och uppmuntrat dem att undersöka möjligheterna för att komma i gång med liknande inventeringar inom sina respektive län.
info: Kristdala
För mer information om arbetet i Kristdala samhällsförening, kontakta Mark Geuze på mark_geuze@live.se.
Vidare information: www.stackvallen.se
Senare i vår också: www.andelsjordbruk.se