|
Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 22, 1 juni 2007 Nobels fredspristagare 2006 Muhammad Yunus tal: Min vision: Vi kan radikalt ändra kapitalismens karaktär
Här fortsätter fredspristagaren Dr. Muhammad Yunus det tal han höll vid utdelningen av Nobels Fredspris i Oslo i december 2006. Han grundade Grameen Bank (Bybanken) i Bangladesh som ger så kallade mikrokrediter eller små lån utan säkerhet till fattiga. Han ser en möjlighet att utrota fattigdomen i världen. Kapitalismen fokuserar på den fria marknaden. Det hävdas att ju friare marknaden är, desto bättre kommer kapitalismen att kunna lösa problemen kring Vad, Hur och för Vem. Det hävdas också att den individuella strävan efter personlig vinning ger det optimala kollektiva resultatet. Jag är för att stärka friheten på marknaden. Samtidigt är jag mycket missnöjd med de begreppsmässiga begränsningar som tvingas på marknadens aktörer. Dessa begränsningar utgår från föreställningen om entreprenörerna som endimensionella mänskliga varelser som är helt hängivna ett enda värv ? att maximera sin vinst. Denna tolkning av kapitalismen isolerar entreprenören från alla politiska, känslomässiga, sociala, andliga och miljömässiga dimensioner på livet. Denna tolkning var kanske en gång en vettig förenkling, men den skalade bort det mänskliga livets essens. Människor fantastiska väsen Människor är fantastiska väsen som är utrustade med obegränsade mänskliga egenskaper och förmågor. Våra teoretiska tankestrukturer måste ge plats åt dessa kvalitéers blomning och inte utgå från att de inte existerar. Många av världens problem orsakas av dessa begränsningar, som läggs på den fria marknadens aktörer. Världen har inte löst problemen med den förkrossande fattigdomen som halva dess befolkning lider under. Hälsovård ligger bortom räckhåll för majoriteten av världens befolkning. Det land som har den friaste och rikaste marknaden i världen är ur stånd att förse en femtedel av sin befolkning med hälsovård. Vi har varit så imponerade av den fria marknadens framgång, att vi aldrig har vågat ge uttryck för några tvivel vad det gäller de grundläggande antagandena. Dessvärre har vi arbetat extra hårt för att så nära som möjligt förvandla oss själva till att bli de endimensionella varelser som ingår i teorins begreppsapparat. Detta har vi gjort för att de fria marknadskrafterna skall fungera så friktionsfritt som möjligt. Två olika motivationskällor Men genom att ge begreppet entreprenör en bredare definition så kan vi radikalt förändra kapitalismens karaktär och lösa många av de olösta sociala och ekonomiska problemen inom den fria marknaden. Låt oss anta att en entreprenör, istället för att ha en enda motivationskälla (som att tjäna så mycket pengar som möjligt) nu istället har två motivationskällor, som ömsesidigt motsäger varandra men ändå är lika viktiga; a) att maximera sin egen vinst och b) att göra gott för människor och för världen. Varje motivationskälla leder till en särskild form av affärsverksamhet. Låt oss kalla den första formen för vinstgivande affärsverksamhet och den andra formen för social affärsverksamhet. Sociala affärsföretag Sociala affärer kommer att bli en ny slags affärsverksamhet som introduceras på marknaden med syfte att skapa förändring i världen. De som investerar i sociala affärer skall kunna få tillbaka det de har investerat men kommer inte att få någon utdelning av affärsverksamhetens vinst. Vinsten plöjs istället ner i företaget igen för att utöka dess möjlighet att nå ut och att förbättra kvaliteten på dess produkt eller den tjänst som företaget tillhandahåller. Ett socialt affärsföretag kommer att vara ett företag som varken är förlust- eller vinstgivande för sina investerare. När denna typ av sociala företag blir godkända i lagen, så kommer många redan existerande företag att skapa sociala affärer, som ett komplement till sin grundläggande verksamhet. Även många aktivister från den ideella sektorn kommer också att se på denna verksamhet som attraktiva alternativ. Till skillnad från den ideella sektorn där man behöver samla in gåvor och donationer för att hålla igång verksamheten, så kommer de sociala företagen att vara självgående och skapa ett överskott för att utöka verksamheten, eftersom det inte är ett förlustgivande företag. Sociala företag kommer att gå in i en ny och egen form av kapitalmarknad för att få fram kapital. Unga människor runt om i världen, speciellt i de rika länderna, kommer att uppleva idén om sociala företag som mycket tilltalande eftersom det kommer att ge dem utmaningar att bidra med något till världen genom att använda sin egen kreativa förmåga. Många av dagens ungdomar är frustrerade, eftersom de har svårt att hitta något i den nuvarande kapitalistiska världen som utgör en värdig utmaning och som också kan entusiasmera dem. Socialismen gav dem på sin tid en visionär dröm att kämpa för. Alla unga människor drömmer om att skapa sin egen perfekta värld. Sociala företag kommer att ta tag i nästan alla sociala och ekonomiska problem i världen. Utmaningen ligger i att utveckla nyskapande modeller för sociala affärer och använda dem för att uppnå önskade sociala resultat, på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Hälsovård för de fattiga; finanstjänster och informationsteknologi för de fattiga; utbildning och yrkesträning för fattiga; marknadsföring, förnyelsebar energi för de fattiga ? alla dessa områden utgör spännande områden för sociala affärer. Sociala affärer är viktiga eftersom de tar tag i vitala problem för mänskligheten. De kan förändra livet för de 60 procent av mänskligheten som befinner sig på botten och hjälpa dem ut ur fattigdom. Social affärsverksamhet Även vinstgivande företag kan omformas som sociala företag genom att ge de fattiga ett majoritetsägande. Detta är den andra typen av sociala företag. Grameen-?banken hamnar i denna kategori av sociala företag. De fattiga kan få aktier i dessa företag som gåvor av givare eller de kan köpa aktier med sina egna pengar. Låntagarna i Grameen bank köper aktier i banken med sina egna pengar. Dessa aktier kan inte överföras till andra personer som inte är låntagare. Ett engagerat professionellt team sköter den dagliga driften av banken. Både bilaterala och multilaterala givare kan lätt upprätta sådana sociala företag. När en givare ger ett lån eller en donation för att låta bygga en bro i mottagarlandet, så skulle det kunna skapas ett ?broföretag? som ägs av de fattiga lokalt. Ett engagerat förvaltningsföretag kan få ansvaret att driva företaget. Företagets överskott delas ut till de fattiga i området samt avsätts till att bygga fler broar. Många infrastrukturprojekt som vägar, motorvägar, flygplatser, hamnar eller allmännyttiga företag kan utformas på detta sätt. Grameen har skapat två sociala affärsföretag av den första typen. Det ena är en yoghurtfabrik som framställer vitaminberikad yoghurt för att ge näring till undernärda barn. Detta är ett samarbetsprojekt med Danone. De kommer att fortsätta att bygga ut sin verksamhet till dess att denna yoghurt når ut till samtliga undernärda barn i Bangladesh. Det andra sociala företaget är en kedja av ögonsjukhus. Varje sjukhus skall genomföra 10 000 operationer av grå starr varje år med olika priser för rika och för fattiga. En social aktiemarknad För att kunna sammanföra investerare med sådana sociala företag behöver vi skapa en social aktiemarknad som endast kommer att handla med aktier i sociala företag. En investerare kommer att vända sig till denna börsmarknad med en klar önskan att hitta ett socialt företag som står för det som han är engagerad i. Var och en som vill tjäna pengar går istället till den existeran-de börsmarknaden. För att en social börsmarknad skall fungera ordentligt måste vi skapa värderingsinstitutioner, standardisering av termer, definitioner, införa metoder att mäta effekten, rapporteringsformulär och nya finansiella publikationer som The Social Wall Street Journal. Handelshögskolor kommer att erbjuda kurser och ledarskaps-?examen i sociala affärer för att träna unga ledare i hur man sköter social affärsverksamhet på det mest effektiva sättet, men framförallt för att inspirera dem att själva bli entreprenörer i social affärsverksamhet. En roll i globaliseringen Jag stöder globalisering och jag tror att den kan ge fattiga större fördelar än alternativet. Men det måste vara rätt slags globalisering. För mig är globaliseringen lika med en motorväg med hundra filer som löper kors och tvärs över världen. Om det är en motorväg som är öppen för alla så kommer den att tas över av enorma lastbilar från världens starka ekonomier. Rikshor från Bangladesh kommer att kastas av från motorvägen. För att kunna få en globalisering där alla vinner så måste det finnas trafikregler, trafikpoliser och trafikmyndigheter för denna globala motorväg. Regeln att ?den starkaste tar alltihop? måste ersättas av regler som tillförsäkrar att de fattigaste får plats och får ta del av vad som händer, utan att de knuffas undan av de starkas armbågar. Globalisering får inte bli ekonomisk imperialism. Starka multinationella sociala företag kan skapas så att vinsten av globaliseringen kan behållas för fattiga människor och för fattiga länder. Sociala affärer kan antingen ge ägandet till de fattiga människorna eller behålla vinsten inom de fattiga länderna, eftersom det inte är deras syfte att ge utdelning på investerade pengar. Direkta investeringar från utlandet av utländska sociala företag kommer att bli spännande nyheter för mottagarlandet. Ett av de viktigaste målen för de sociala företagen kommer att vara att bygga upp starka ekonomier i de fattiga länderna, genom att skydda deras nationella intressen från plundrande företag. Vi skapar det vi önskar oss Vi får det vi önskar oss eller det som vi inte vägrar att ta emot. Vi accepterar det faktum att det alltid kommer att finnas fattiga runt omkring oss och att fattigdom är en del av människans öde. Det är precis därför som vi fortsätter att ha fattiga omkring oss. Om vi absolut hade övertygelsen att fattigdom är helt oacceptabelt och att det inte skulle få existera i ett civiliserat samhälle, så hade vi byggt de ändamålsenliga samhälleliga institutionerna och åstadkommit den politik som behövs, för att skapa en värld fri från fattigdom. Vi ville resa till månen, och då gjorde vi det. Vi uppnår det som vi vill uppnå. Om vi inte uppnår något, så beror det på att vi inte har gått in för det. Vi skapar det vi vill ha. Vad vi vill uppnå och hur vi lyckas med det, beror på vårt sätt att tänka. Det är oerhört svårt att förändra ett sätt att tänka när det en gång väl är etablerat. Vi skapar vår värld utifrån hur vi tänker. Vi behöver hitta nya metoder att ständigt kunna förändra våra perspektiv och att snabbt omforma vårt tankesätt när ny information dyker upp. Vi kan omforma vår värld om vi kan omforma vårt sätt att tänka. Fattigdomen på museum Jag tror att vi kan skapa en värld utan fattigdom eftersom fattigdom inte är skapad av fattiga människor. Den har istället skapats av och upprätthållits av det ekonomiska och sociala system vi har skapat för oss själva; de institutioner och begrepp som dessa system består av och den politik som vi bedriver. Fattigdomen har skapats för att vi har byggt teoretiska ramverk på antaganden som underskattar den mänskliga kapaciteten. Vi har skapat begrepp som är för snäva, som våra begrepp om affärer, kreditvärdighet, entre-?prenörskap och anställning. Vi har också skapat institutioner som förblir halvfärdiga, som finansiella institutioner som utestänger fattiga. Fattigdom är orsakad av misslyckanden på den begreppsmässiga nivån snarare än av människors brist på kapacitet. Jag är övertygad om att vi kan skapa en värld fri från fattigdom om vi kollektivt tror på detta. Det enda ställe där man skulle kunna se fattigdom i denna värld vore på fattigdomsmuseer. När skolbarn går igenom fattigdomsmuseet, så kommer de att bli förfärade av att se det elände och den kränkning som vissa människor har måst genomlida. De skulle klandra sina förfäder som tolererade detta inhumana tillstånd, som ?existerade så länge för så många människor. En människa föds till denna värld fullt utrustad inte bara för att ta hand om sig själv utan också för att bidra till ett ökat välstånd för världen som helhet. Några får chansen att utveckla sin potential till en viss grad men många andra får aldrig möjligheten under hela sitt liv att plocka fram den underbara gåvan som de föddes med. De fattiga dör outforskade och världen är berövad deras skaparförmåga och deras bidrag. Grameenbanken har givit mig en orubblig tro på människors skaparförmåga. Detta har lett till att jag inte tror att människor är födda till att lida av svält och fattigdom. Fattiga människor är för mig som Bonsai-träd. När du planterar ett frö från det högsta trädet i en blomkruka, då får du en kopia av det högsta trädet som bara är några centimeter högt. Det finns inget fel med fröet som du planterade, det är bara inte tillräckligt med jord. Fattiga människor är Bonsai-människor. Det finns ingenting som är fel med deras frön. Samhället gav dem helt enkelt inte en grund att växa från. Allt som behövs för att få människorna ur fattigdom är att vi skapar en utvecklande miljö för dem. När de fattiga till slut kan släppa loss sin energi och skaparförmåga så kommer fattigdomen snabbt försvinna. Låt oss fatta varandras händer för att ge varje mänsklig varelse en chans att släppa fri sin energi och skapande förmåga. Mina damer och herrar Låt mig avslutningsvis få uttrycka min djupa tacksamhet till den norska Nobelkommittén för att den ger erkännandet att fattiga människor, särskilt fattiga kvinnor, både har potentialen och rätten att leva ett anständigt liv och att mikrokrediter hjälper till att släppa loss denna möjlighet. Jag tror att den ära ni ger oss, kommer att inspirera till många fler stolta initiativ runt om i världen som kommer att skapa ett historiskt genombrott för att avsluta den globala fattigdomen. Tack så mycket. Mina bröder och systrar i Bangladesh: Jag avslutar mitt tal genom att föra vidare min kärlek till er alla samt hälsningar från staden Oslo. © The Nobel Foundation, Stockholm, 2006. Länkar |