Ursprungligen publicerad på Debatt i Miljömagasinet 8, 24 februari 2017

Argumenten för köttskatt är grunda

Det argumenteras för att införa en köttskatt av klimatskäl, men uifrån mitt perspektiv som fårbonde finner jag argumenten tämligen grunda.

Att ensidigt fokusera på klimatet ger suboptimering och skapar fler problem än det löser. Det är de urbana människornas anpassning till ett förändrat klimat som kostar mest energi och ger störst miljöpåverkan, inte de fattiga ländernas befolkning. Förståelse av metans nedbrytning i atmosfären visar att ett konstant antal idisslare i världen ger en konstant ?klimatpåverkan?, då kolet i metanet cirkulerar i den lilla kolcirkulationen. En ökning av antalet idisslare ger en engångseffekt som klingar av efter cirka tio år. Utsläpp av naturgasmetan ger en ?permanent? effekt då det och nedbrytningsprodukten koldioxid tillförts från den ?stora kolcirkulationen.

Växter är den enda livsformen på jorden som kan tillgodogöra sig solenergin och de bygger kolhydrater och proteiner till nytta för i princip alla andra livsformer. Vare sig vi äter vegetabilier eller animalier är det växtbaserat, men för människan är det näringsfysiologiskt effektivare att äta animalier ? det krävs en väsentligt mindre mängd animalier än vegetabilier för att hålla liv i en människa.

Därtill är animalier ur hållbarhetssynpunkt av flera skäl fördelaktigt jämfört med vegetabilier:

Näring: Orsaken är enkel. Ju mindre växtnäring som förs bort från åkern, desto mindre måste ersättas. Gödseln som djuret under sin livstid producerar återförs till åkern och den lilla mängd växtnäring som förs bort när djuret slaktas ersätts av den naturliga vittringen av jordpartiklarna. Vegetabilier för ?permanent? bort 10-100 gånger mer växtnäring från åkern och om produktionsförmågan ska upprätthållas måste förlusten ersättas.

Energi: Mänskliga utsöndringar återförs regelmässigt inte till åkern vilket kostar mycket energi, oavsett om det är konstgödsel eller andra gödningsmedel som ersätter förlusten. Transporten av vegetabilier från odling till konsument är genom den större mängden på samma sätt ett energislöseri och störst är slöseriet när maten transporteras långt. Detta är normalfallet för färska grönsaker med hög vattenhalt som gör dem tunga och ömtåliga.

Vatten: Vallen klarar sig på regnvatten, så nöt- och fårkött förbrukar en bråkdel av det vatten som krävs vid grönsaksodling, där konstbevattning är normalt. Därtill har den ständigt gröna, välskötta vallen god vattenhållande förmåga som gör att den klarar perioder av torka.

Kol: Vallen som odlas som mat till får och nöt frigör inte kol ? tvärtom ? till skillnad från spannmåls- och grönsaksodling som läcker kol när jorden bearbetas inför sådd. Detta har stor betydelse för näringsläckage och jordens långsiktiga bördighet, mer kol ger mindre näringsläckage och därmed ?bördigare jord.

Avslutningsvis, ekologiskt hållna kor och får som får sin naturliga föda av gräs och örter är den mest hållbara och näringseffektiva föda du kan få. Så ät mer naturligt kött - för en bättre värld!

Göran Rudbäck
Rossön

Vill du kommentera den här texten? Skicka ditt svar till:
debatt@miljomagasinet.se

Share