Hunden som rovdjursvakt

Stora hundar kan vakta får och andra tamdjur, i kombination med stängsel. Det har inte varit en stark tradition i Sverige, men på många håll i världen används boskapsvaktande hundar som en metod för att skydda tamdjur från att skadas eller dödas av rovdjur. 

Metoden att använda boskapsvaktande hundar är i många länder tradition och härstammar i vissa fall så långt tillbaka som ett par tusen år. I andra delar av världen har metoden introducerats först på senare år och används i dag som en metod bland många för att minska risken för rovdjursangrepp på tamdjur. Det är brukshundar som kan arbeta som boskapsvaktare och då förhindra att tamdjur som får och getter, kor och hästar blir angripna av rovdjur som varg och lodjur. Uppgiften att vakta husdjur och boskap har funnits med i tamhundens historia ända sedan människan började hålla sig med husdjur för sin mathållning.

I länder som Rumänien, Spanien, Italien, och Tibet med flera i världen är hundar vanliga för att vakta boskap. Att använda sig av boskapsvaktande hundar i Sverige har granskats av Viltskadecenter på SLU och de menar att inte råder några tvivel om att den här traditionella metoden fungerar, men den kräver att förutsättningarna är goda. Att medfödda anlag att vakta krävs och att rätt uppfostran och träning ges. Viltskadecenter informerar även om faktorer som kan påverka metoden med boskapsvaktare såsom rovdjurstryck, antal tamdjur som ska skyddas, terrängen som djuren betar i, grannar och samhällets inställning till hundhållning med mera.

Jordbruksverket säger att de inte har någon detaljreglering kring hundar som vaktar tamboskap, utan man ska leva upp till de grundläggande kraven i djurskyddslagen (2018:1192). Även de specifika kraven i Statens Jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2020:8) om hållande av hundar och katter.

-Vi har inga förbud mot hållande av vissa raser. Det krävs inte heller några särskilda tillstånd för att hålla sin egna hund som vakthund för tamboskap, säger Patricia Franzén på Jordbruksverket.

Jämtlands tidning skriver om får som vaktas av två stycken Maremmano abruzzese (en mycket gammal italiensk fårvaktarras). Detta i Älghallen, en ort några mil utanför Strömsund. Här var attacker från lodjur, björn, järv och mård vanliga, samtidigt som elstängsel inte fungerade och försvann när det var snö, vilket innebar massa jobb att återställa, enligt Mårten Säflund på gården.

-Boskapsvaktande hundar blev den bästa lösningen ihop med enklare stängsel. De är födda i fårhuset och uppfostrade att bli livvakter till fåren, säger Mårten Säflund till Jämtlands tidning för en tid sedan.

Att klappa hundarna får endast ske inne i fårhuset, de här är inte sällskapshundar.

De hundraser som är lämpade för att arbeta som boskapsvaktare är den stora vita pyreneerhunden, den italienska kusinen maremmano, kangalhunden eller ovtjarjkor med flera. Vissa blodslinjer kan vara bättre än andra och den vaktande förmågan kan variera inom de olika raserna. Flera länder i Europa har inhemska hundraser som har avlats fram i syfte att arbeta som boskapsvaktande hundar. De används bland annat i bergsområden i Europa. Sverige har egentligen ingen egen inhemsk boskapsvaktande ras.

Enligt SLU är det tre specifika egenskaper som anses utgöra grunden för ett gott beteende hos en boskapsvaktande hund. Det ät pålitlighet, (hunden ska inte uppvisa ett jaktbeteende och skada till exempel får). Även uppmärksamhet, att hunden ser fåren som artfränder och håller sig i närheten, samt är beskyddande, vilket bygger på de två andra egenskaperna. Hunden skall skälla och göra ufall för att försvara flocken då det behövs. Dock är den viktigaste delen av en boskapsvaktande hunds inlärning dess tidiga uppväxt och socialisering.

Fakta tillämpning – boskapsvaktare kan användas på olika sätt

De kan tillsammans med herdar vakta tamdjursflocken eller gå ensamma (utan herde) med djur som betar i hägn. De kan också gå ensamma (utan herde) med djur på fritt bete. Det mest effektiva sättet att använda hundarna på är förmodligen att använda dem tillsammans med herdar. I Sverige är dock den vanligaste varianten att låta hundarna gå med tamdjur i hägn. Skyddet skapas genom olika parametrar: Om rovjduren känner vittringen av hundarna eller deras doftmarkeringar från urinen undviker de att närma sig husdjuren. Om hundarna hör eller känner vittringen av rovdjur skrämmer de iväg dessa med skall. Som ett sista scenario går det till närstrid mellan hund och rovdjur. Vargar kan reagera olika på boskapsvaktande hundar, vissa undviker området medan andra visar upp sig eller kommer för att slåss. Studier med bland annat radiomärkta vargar, visar att vargarna ofta stannar kvar i området, även om de slutar riva får. Källa SLU, Viltskadecenters information.

Källor: Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Viltskadecenter, Jordbruksverket

Text: Anna Henriksson