Demokratiska framgångar i USA-valet
Demokratiska framgångar i USA-valet
Mellanårsvalet i USA blev en framgång för Demokraterna och progressiv politik. Demokraterna lyckades vinna en klar majoritet i en av kongressens två kamrar, representanthuset, och ta över guvernörsposter och lagstiftande församlingar från Republikanerna i en rad delstater.
Men det hade funnits förväntningar om att Demokraternas framgångar skulle bli ännu större. Orsaken till att det inte blev så bör dock inte ses som ett stöd för president Trump. Tvärtom – en klar majoritet av väljarna stödjer inte presidenten. Men Trump ärvde en ekonomi på uppgång, med rekordlåg arbetslöshet, från president Obama och detta har inneburit ett skydd mot större förluster för Republikanerna.
Demokraterna har efter valet av Trump till president 2016 tagit ett nytag. Mångfald, inte minst utifrån kön och etnicitet, har varit utmärkande för de kandidater som representerade Demokraterna i det här valet.
Allra mest utmärkande är att så många nya kvinnor nominerades till representanthuset och till valen i delstaterna. Resultatet blev att ett stort antal kvinnor, ofta med vänsterliberal inriktning, valdes in i representanthuset, till guvernörer och till ledamöter i delstaternas lagstiftande församlingar.
Att Demokraterna nu kommer att ha makten i representanthuset innebär att det blir mycket svårt för president Trump att få igenom sin politik i kongressen. Demokraterna kommer nu ha möjlighet att blockera Republikanernas förslag och i praktiken stoppa deras och Trumps agenda avseende lagar och budgetar.
Dessutom kommer Demokraterna med sin majoritet också att ha – och utnyttja – möjligheten att granska presidenten på ett kraftfullt sätt. Och det finns mycket att granska.
Under Barack Obamas tid som president tog Republikanerna kontroll över politiken i en klar majoritet av delstaterna. Detta val blev en rejäl återställning av makten mellan partierna. Demokraterna tog över guvernörsposterna i fl era viktiga delstater, såsom Illinois, Michigan och Wisconsin samt majoriteten i en rad delstaters lagstiftande församlingar. Delstaterna har stor självständighet i USA och mycket av den konkreta politiken bestäms där.
Att Demokraterna nu får större makt i delstaterna är också strategiskt viktigt inför presidentvalet 2020. Republikanska majoriteter i många delstater har länge försvårat för minoritetsgrupper att i praktiken utöva sin rösträtt, till exempel genom att stänga vallokaler i fattiga områden, kräva en viss typ av ID-kort, förbjuda straff ade att få rösta eller kräva omregistrering för väljare som röstar sällan.
Den gemensamma nämnaren är att åtgärderna gjort det svårare att utöva sin rösträtt för grupper som till största delen röstar på Demokraterna.
Ett väldigt konkret exempel på en sådan förändring är att väljarna i Florida (den tredje största delstaten) i en folkomröstning nu beslöt att alla tidigare straff ade – över en miljon personer – som tidigare varit utestängda från demokratin får rösträtt. Det kan ha avgörande betydelse för vilket parti som vinner presidentvalet i den delstaten år 2020, där resultatet brukar vara jämnt. Den här gången vann Republikanerna både guvernörs- och senatsvalet i Florida med mindre än en procent.
Demokraterna har efter valet av Trump till president 2016 tagit ett nytag. Mångfald, inte minst utifrån kön och etnicitet, har varit utmärkande för de kandidater som representerade Demokraterna i det här valet.
Allra mest utmärkande är att så många nya kvinnor nominerades till representanthuset och till valen i delstaterna. Resultatet blev att ett stort antal kvinnor, ofta med vänsterliberal inriktning, valdes in i representanthuset, till guvernörer och till ledamöter i delstaternas lagstiftande församlingar.
Att Demokraterna nu kommer att ha makten i representanthuset innebär att det blir mycket svårt för president Trump att få igenom sin politik i kongressen. Demokraterna kommer nu ha möjlighet att blockera Republikanernas förslag och i praktiken stoppa deras och Trumps agenda avseende lagar och budgetar.
Dessutom kommer Demokraterna med sin majoritet också att ha – och utnyttja – möjligheten att granska presidenten på ett kraftfullt sätt. Och det finns mycket att granska.
Under Barack Obamas tid som president tog Republikanerna kontroll över politiken i en klar majoritet av delstaterna. Detta val blev en rejäl återställning av makten mellan partierna. Demokraterna tog över guvernörsposterna i fl era viktiga delstater, såsom Illinois, Michigan och Wisconsin samt majoriteten i en rad delstaters lagstiftande församlingar. Delstaterna har stor självständighet i USA och mycket av den konkreta politiken bestäms där.
Att Demokraterna nu får större makt i delstaterna är också strategiskt viktigt inför presidentvalet 2020. Republikanska majoriteter i många delstater har länge försvårat för minoritetsgrupper att i praktiken utöva sin rösträtt, till exempel genom att stänga vallokaler i fattiga områden, kräva en viss typ av ID-kort, förbjuda straff ade att få rösta eller kräva omregistrering för väljare som röstar sällan.
Den gemensamma nämnaren är att åtgärderna gjort det svårare att utöva sin rösträtt för grupper som till största delen röstar på Demokraterna.
Ett väldigt konkret exempel på en sådan förändring är att väljarna i Florida (den tredje största delstaten) i en folkomröstning nu beslöt att alla tidigare straff ade – över en miljon personer – som tidigare varit utestängda från demokratin får rösträtt. Det kan ha avgörande betydelse för vilket parti som vinner presidentvalet i den delstaten år 2020, där resultatet brukar vara jämnt. Den här gången vann Republikanerna både guvernörs- och senatsvalet i Florida med mindre än en procent.
Stefan B Nilsson, chefredaktör
