Saffran ger kraft åt vår medkänsla och förmåga att älska står att läsa i de uråldriga ayurvediska hälsoskrifterna. Den i dag så populära julkryddan har en anrik historia och finns omtalad i både Homeros Iliaden och Höga visan i Bibeln och verkar sedan länge ha varit betydelsefull för människor. Alexander den store kryddade sitt vin med saffran och Kleopatra låg i saffransbad för att öka sin attraktionskraft på männen. Knossospalatset på Kreta har bilder av saffran odlad i kruka och det minoiska kungahovet i Knossos färgade tyger med örten redan för 4 000 år sedan. Det har varit vanligt även bland de rikaste i Indien, Persien och Egypten vilket gjorde den starka gula färgen till ett tecken på hög samhällsställning.

I dag använder vi saffran främst till smaksättning och i viss mån till färgning men genom historien har dess medicinska kvaliteter varit viktigare. Den är kramplösande, lugnande och sätter igång och ökar menstruationen enligt vår västerländska naturmedicin. Den sammandragande effekten på livmodern användes förr till att abortera foster vilket var mycket riskfyllt eftersom saffran blir giftigt vid högre doser. För en vuxen människa krävs det inte mer än tio gram för att dosen ska vara dödlig. Gravida bör överhuvudtaget inte använda saffran annat än som krydda. För övrigt finns inga kända biverkningar.
Inom den indiska läketraditionen Ayurveda ses saffran som en mycket fin läkeört. Den har en balanserande effekt på alla tre så kallade doshor, Vata, Pitta och Kapha, som annars oftast påverkas lite olika. Som individer har vi en unik sammansättning av doshorna och denna avgör vilka örter vi mår bra av. Saffran är alltså stärkande och stimulerande (även sexuellt) för alla men särskilt kraftfull är den för kvinnor enligt Ayurveda.
I Nordafrika bäddas bröllopssängen med saffransfärgade lakan för en positiv inverkan på kärlekslivet.

Den status som saffran har hänger naturligtvis delvis samman med att den är arbetskrävande och dyr att framställa.
Saffran består av pistillerna från en saffranskrokus som endast blommar några veckor på hösten. Till ett gram saffran krävs 100 till 170 blommor och pistillerna måste dessutom avlägsnas för hand.
Detta har förstås lockat till förfalskning. Blommor från en färgtistel, så kallade safflor, har använts. Samt Ringblomma och Gurkmeja. En annan metod har varit att med hjälp av till exempel olja göra saffranet tyngre. Det har också dykt upp förfalskningar under modern tid gjorda med färgämnen. Under medeltiden när saffran, tillsammans med peppar, var en mycket viktig och dyr krydda straffades förfalskande med döden.
Mest saffran producerar i dag Spanien, Iran och Indien. Sverige importerar cirka tre ton årligen.
Det är vid torkningen som färgämnet crocin och smakämnet picrocrocin bildas.

Benita Eklund

Het julgryta med saffran

300 g quornbitar
250 g färska champinjoner
1/2 röd paprika
100 g sockerärtor
2-3 krm cayennepeppar
3 krm timjan
1 vitlöksklyfta
1 påse (0,5 gram) saffran
1/2 buljongtärning
2 dl vatten
2,5 dl matlagningsgrädde
Salt efter smak
Olivolja till stekning

Stek quornbitarna lätt gyllenbruna och lägg åt sidan. Dela champinjonerna på mitten och fräs en stund. Lägg sedan i strimlad paprika, hackad vitlök, sockerärtor och kryddor. Vänd runt grönsaksblandningen ett par minuter och tillsätt sedan quornbitarna, vatten, grädde och buljongtärning. Låt puttra i cirka 5 minuter. Såsen kan redas med arrowrot eller med smör och mjöl ifall så önskas. Serveras med ris.

Recept: Mats Allmyr

• Saffran passar mycket bra till ris- och fiskrätter. Samt till bakverk och i såser.
• Även som läkeört används saffran i mycket små doser men regelbundet.
• En nypa saffran kan användas till te, i kombination med exempelvis mynta och honung.

Källor:
The yoga of herbs, an ayurvedic guide to herbal medicine, David Frawley och Vasant Lad
Örtmedicin och växtmagi, red. Ingegärd Lindeberg
The Gale encyclopedia of alternative medicine, Paula Ford-Martin
Saffran, Pat Willard
www.shenet.se
www.humorscope.com (Judy Gibson)