Sveriges Konsumenter i Samverkan (SKIS) riktar kritik mot Livsmedelsekonomiska institutets rapporter som förordar frivillig GMO-märkning. Och påpekar att konsumenter har rätt till information.
Rapporterna analyserar genmaten både ur företagsekonomiskt och samhällsekonomiskt perspektiv men inte ur konsumentperspektiv.
Livsmedelsekonomiska Institutet i Lund (SLI) är en ny statlig myndighet som gör ekonomiska analyser på jordbruksoch livsmedelsområdet. Analyserna används bland annat som beslutsunderlag av regeringen, och kan spela en roll för Sveriges framtida ställningstaganden inom EU och WTO. Trots detta tar rapporterna inte hänsyn till de grundläggande konsumenträttigheter som finns inskrivna i svensk lagstiftning och i EUs Amsterdamfördrag, Artikel 153, som slår fast att konsumenterna har rätt till information. Från konsumenthåll är därför obligatorisk märkning av GMO en viktig fråga.
– Man kan inte längre bara se på frågor som rör hälsa, miljö och global rättvisa ur ett snävt ekonomiskt perspektiv, kommenterar Martin Frid, SKIS. Rapporterna speglar inte verkligheten. Det är tråkigt att ett statligt institut inte känner ett större ansvar för de mjuka frågor som också påverkar och påverkas av ekonomiska analyser.
Gråzon skapar förvirring
Problemet med ett frivilligt märkningssystem är att en stor gråzon av icke märkta livsmedel leder till förvirring på marknaden. Enligt SLI kan konsumenter som vill ha märkning ändå köpa de livsmedel man efterfrågar, genom att antingen välja GMO-märkt mat eller produkter som märkts: ”Innehåller ej GMO”.
Men från konsumenthåll har både vi i Sverige och runt om i Europa helt förkastat denna lösning. Ingen vill ha ”negativ märkning” eftersom det ger fel signaler. Risken är också att vi inte får någon märkning alls. Och varorna i gråzonen kan vi inte veta något om, de kanske innehåller GMO. SLI menar – i neoliberal anda – att medvetna konsumenter kommer att undvika dessa varor och att företagen efter hand kommer att påverkas.
Påverkar matpriset
När SLIs ekonomer analyserat märkningen av GMO-livsmedel hamnade man alltså på kollisionskurs med både svenska regeringen och EU-kommissionen. Medan Europa och kommissionen förordar ”tvång”, landade deras ekonomiska analys på ”frivillighet”. En anledning som SLI ger är att en rigorös kontrollprocess innebär ännu dyrare mat. Från Sveriges Konsumenter i Samverkans perspektiv är inte priset en så enkel fråga.
– Priset på maten påverkas av en rad olika saker, menar Martin Frid. Generellt anser vi att det finns ett stort värde i att konsumenterna har full möjlighet att vara med och påverka utvecklingen i hållbar riktning. Det kan vi inte göra om märkningen inte fungerar. Sedan Rioavtalet 1992 och Agenda 21 har det också slagits fast att konsumenterna har ett ansvar. Miljömärkning och bra livsmedelsmärkning är viktiga pusselbitar för att vi inte på sikt ska drabbas av oförutsedda problem. Lågpriset är inget bra argument för att vi inte ska få rätt att veta vad maten innehåller eller hur den producerats.
MM
