Under denna rubrik hade tidningen Villaägaren en debattartikel i fjol. Man frågade där om kommunerna håller på att lura in villaägarna i ett dyrt och storskaligt energisystem?
Man tror sig se att satsningen på fjärrvärme styrs av ett kortsiktigt vinstintresse från kommunernas sida. Villaägarna blir för lång tid inlåsta i ett system som kostar både samhället och den enskilde onödiga pengar.
Man lockar med att ha ett miljövänligt bränsle, nämligen flis, men sommartid måste de flesta värmeverk använda olja, eller än värre, el, därför att flispannorna är för stora för den belastning som förekommer på sommaren då ingen energi behövs för uppvärmning.
Inte heller tillstår man den miljö- och trafiksäkerhetsbelastning som blir följden av alla dessa lastbilstransporter som fliseldningen ger upphov till. I många fall håller man mycket höga fasta kostnader vilket gör det högst ointressant för villaägaren att försöka spara energi för att sänka sina kostnader. Det är mycket anmärkningsvärt om man betänker att el har den högsta användbarheten och fjärrvärmen har en mycket låg användbarhet.
För husägaren betyder det att han skulle spara pengar på att stänga av kranen till fjärrvärmen och slå på strömmen till ett antal element i stället, trots en dyr investering för inkopplingen av fjärrvärmen.
Man skall också vara medveten om att fjärrvärmen aldrig kommer att vara konkurrensutsatt så som elsystemet nu blivit genom avreg-leringen. Detta kommer naturligtvis att påverka prissättningen på fjärrvärmen.
På längre sikt har vi också tendensen att kommunerna helt enkelt säljer sitt fjärrvärmeverk till någon helt utomstående och då kan priset på varje kWh kanske springa iväg hur som helst.
Det finns i dag flera intressanta alternativ till kommunal fjärrvärme, främst billiga små värmepumpar. En liten vatten/vatten värmepump kostar strax över 22.000 kronor och om den kopplas till en ackumula-tortank (en soltank) så behöver värmepumpen bara drivas nattetid på billig natt-el för att klara husets värmebehov dygnet runt. Möjligen kan man de kallaste nätterna behöva höja tankens temperatur något fram till kl 06.00 (på natt-el) för att klara värmebehovet under kvällen fram till kl 22.00.
Ny teknik gör det onödigt att gräva upp hela trädgården för att lägga ner några hundra meter slang eller att djupborra för dyra pengar. Man kan till 90-95 procent klara sitt värmebehov via en enkel luftslinga i trädgården. En luftförångare blir som en isstod och den fungerar bra ner till 5-6 minusgrader. Vid kallare väder kan man köra värmepumpen några timmar extra under dagtid.
Denna typ av luftförångare fungerar som bäst vid temperaturer ute kring noll grader och då luften är fuktig. Ju mer det regnar och blåser ju mer värme får man till huset.
Det intressanta med att koppla en liten värmepump till en soltank är att under kalla men soliga dagar t o m mitt i vintern så kan en till tanken ansluten solfångare hjälpa till med uppvärmningen. Under en och en halv månad vår och höst kommer solfångaren att kunna ge ca halva behovet av värme och varmvatten.
Under 5-6 sommarmånader klarar vanligtvis sedan solfångaren att till 90-95 procent behovet av varmvatten till villan. Under ca halva året står alltså värmepumpen helt avstängd vilket naturligtvis sparar elektricitet (och pengar åt fastighetsägaren). Den ekonomiska vinsten blir naturligtvis större för en tonårsfamilj än för ensamma pensionärer.
Kostnaden för villor med direktverkande el att övergå till detta uppvärmningssystem blir naturligtvis högre än för en villa som i dag har ett vattenburet system.
Men det finns i dag små relativt billiga men effektiva fläktelement som man via ett enkelt rörsystem monterar i husets innerväggar och får därmed ett vattenburet system som kopplas till husets soltank. Man river inte ut de direktverkande elementen utan låter dessa fungera som extra tillsats om den fläktburna värmen inte skulle räcka till vid särskilt kall väderlek.
Den miljömedvetne villaägaren bör alltså verkligen fundera ett bra tag innan han skriver på för fjärrvärmeanslutning (och läsa det finstilta i kommunens fjärrvärme avtal).
Förvisso blir investeringskostnaden något högre för en solvärme- och värmepumpsanläggning, men genom att själv bygga sin solfångare kan man hålla kostnaderna nere. Speciellt nu sedan statliga bidrag för solfångare återigen har införts. Driftskostnaden däremot blir klart mycket lägre än med kommunal fjärrvärme.
Det olyckliga är att så många kommuner i Blekinge inte har någon kommunal energirådgivare som skulle kunna torgföra dessa (solklara) tankar. Men det skulle ju inte gagna de kommunala energibolagen så det är kanske därför vi är utan rådgivare.
Nils-Erik Mattsson
Soltekniker, Ronneby
