Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 48, 2 december 2016 Exempel på rättslösheten för djurägare Sväl inom socialförvaltningen som inom djurskyddet sker det mycket olagliga övergrepp från samhällets sida mot enskilda. Övergrepp som mörkläggs och kamoufleras. Sten-Gunnar Hörberg efterlyser sina elva nordsvenska brukshästar. De "omhändertogs" den 21 januari i år som det så vackert heter av polisen på falska grunder efter att Länsstyrelsen i Jönköpings län belagt hästägaren med "djurförbud". Ett straff som länsstyrelserna i Sverige kringgår att pröva i domstol (tingsrätt) genom att kalla straffet för en "administrativ åtgärd". Sedan november är de helt försvunna. Polisen förbereder sannolikt försäljning med olagliga duplikatpass. Hästarna har originalpass. Såväl försäljning som köp av dessa hästar är häleri. Länsstyrelsen dömer ut den "administrativa åtgärden" på obestämd tid, vilket i praktiken genomgående betyder ett livstidsstraff. Ett straff, vilket initialt beslutats av en juridiskt oskolad djurskyddshandläggare vid länsstyrelsen, inte sällan i personlig konflikt med djurägaren. I rättsstater däremot utdöms straff av domstolar, med bevisvärdering och alla parters möjlighet att föra sin talan (audiator et altera pars), som grund för friande eller fällande domar. I det här fallet har den "administrativa åtgärden" inte sin grund i misskötta djur, tvärtom var hästarna friska och välskötta och vistades i en för hästar idealisk miljö. I stället har det sin grund i en konflikt som myndigheterna hållit liv i sedan år 1990. En gång myndigheters tillsynsoffer och djurägaren förblir för evigt myndigheters tillsynsoffer. Enda kontrollfunktionen som finns för att säkerställa att djurskyddskontrollerna hålls inom lagar och förordningar är att de kan överklagas till förvaltningsdomstol. Här ska nämnas att den enskilde som ofta är juridiskt obildad är i ett fundamentalt underläge och får ingen rättshjälp vilket bäddar för att den enskildes rättigheter och djurens med för den delen inte tas tillvara. Som om inte detta var nog illa för den enskilde är det ytterst sällsynt att förvaltningsdomstolar gör någon bevisvärdering över huvud taget. Domstolarna betraktar utlåtande av länsstyrelserna som fakta och dömer efter det. Det är naturligt att personer med maktbehov och rymligt samvete söker sig till miljöer av det här slaget där de ostört och riskfritt kan finna tillfredsställelse. Det finns ett fullskaligt experiment i skattemål som visar övertydligt att förvaltningsdomstolar dömer utan rättssäkerhet. Under dessa förhållanden har det bildats utrymme för ett utbrett fiffel för länsstyrelserna att agera till skada för djur och djurägare utan att varken staten eller tjänstemännen riskerar något. Vi vädjar till alla goda krafter i samhället som inte vill att svenska myndigheter ska tillåtas löpa amok bland befolkningen för att det råkar roa eller gagna dem själva att reagera och protestera mot detta ofog. Ytterst handlar det om att ta ansvar för och värna demokratin. De rättmätiga ägarna till hästarna mår väldigt dåligt efter omhändertagandet/stölden. Hästarna behövs mer än väl i det ekologiska lantbruket som familjen bedriver. |