Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 30, 26 juli 2013
Liten varelse med stor symbolisk betydelse
Grodan har sedan urminnes tider haft en stor religiös och symbolisk betydelse. Grodan förekommer i myter och sagor över hela världen och har inspirerat otaliga konstnärer, författare och sagoberättare.
Kungsholmsborna i Stockholm har en egen liten groda som spanat in en läcker trollslända. (Foto: Lars Kollberg)
I Egypten under fördynastisk och faraonsk tid avbildades grodan i en mängd amuletter och små skulpturer. I medeltida Kina framställdes massiva kuddar av sten med grodan som förlaga. Det lilla djuret förekom i skulpturer vid förkristna tempel i Guatemala och hos förkoloniala kulturer i Nordamerika. Det skulpterades också grodor i västeuropeiska kryptor under medeltida katedraler och i slottsparkernas fontäner.
Och i vår egen tid skuttar grodor omkring överallt. Kungsholmsborna i Stockholm har - i en reliefutsmyckning i en port på Kungsholmstorg - en egen liten lysten groda som spanat in en läcker trollslända.
Lustiga grodor är någonting som vi älskar att referera till - någonting som sagts och som på ett eller annat sätt blev fel.
Långt liv i överflöd
I många kulturer symboliserar den charmiga fyrbenta, vagt människoliknande pyttevarelsen - som efter att ha förvandlats från ägg och yngel till groda stiger ur vattnet med sin fuktiga hud - fruktbarhet, livsförnyelse och återuppståndelse. För forntida egyptier representerade det kombinerade lilla vatten- och landdjuret den ständigt förnyande processen, och den gröna Nilgrodan dyrkades som symbol för långt liv, nytt liv, fruktsamhet och överflöd.
Grodan blev attribut till egyptiernas modersgudinna Isis, som ofta framställdes ammande sin son Horus (jämför madonnan och barnet). Den var också ett attribut till "Gudarnas moder", den grodhövdade urgudinnan Heket, som representerade vattnens befruktande krafter. Heket var mödrarnas och de nyföddas beskyddarinna, som med en grodamulett tillförsäkrades en lycklig nedkomst.
Stigen ur skum
Antikens greker och romare hade en snarlik uppfattning och betraktade grodan som en bärare av fruktbarhet, harmonisk kärlek och erotik. Grodan förekom därför som symbol för grekernas Afrodite och romarnas motsvarighet Venus, kärlekens undersköna gudinna som föddes ur havet. Hennes grekiska namn betyder "stigen ur skum".
För kelterna var grodan ett uttryck för jordens herre, medan man i Kina förknippade grodan med havet, månen, regnet och fruktbarheten. Det charmiga djuret fick representera kvinnans väsen (yin-principen). Även indianstammar i Nordamerika kopplade det lilla djuret till fruktbarhet och regn. Puebloindianernas förfäder, Anasazifolket, avbildade krabaten i rikligt utsmyckade skulpturer och andra kultföremål.
Ondskefull stämpel
Den kristna symboliken är förutsägbar, inte speciellt kreativ och i sammanhanget ganska ointressant. Det mesta som var gott för "hednakulturer" stämplades som någonting ont av de kristna. Kyrkofäderna pekade med avsmak på det oförargliga lilla djuret som de såg "kräla i dyn" och gjorde det till symbol för kätterska irrläror, om inte djävulen själv. Så kom grodan att på sina håll beteckna ondska, njutningslystnad, girighet och avund. Samtidigt levde den äldre positiva bilden av grodan kvar i det koptiska Egypten, där den avbildades i heliga rum på oljelampor, som sinnebild för återuppståndelsen.
Ett tilltaget skutt - från avgrund till uppståndelse. Man kan fråga sig vad grodan som avbildats på en stenpelare i kryptan till den gotiska 900-talskatedralen Nueva de Vitoria-Gasteiz i Spanien betecknar. Återuppståndelsen, eller helvetet?
En groda illustrerad i Choju-giga, en samling bildrullar som ingår i Japans nationalklenoder.
Grodregn
I myternas värld berättas om hur grodhövdade urgudar stiger upp ur dyn. Fast ibland bringar den lilla regnbringaren sig själv ned från skyn. "Grodregn" är inte en saga, och det finns många exempel genom tiderna på detta märkliga fenomen, då grodor ryckts med av en storm under kraftigt regn och tagits med på en tur över dalar och berg. Det regnar även fiskar, insekter och larver av och till - till och med fåglar, men av en annan anledning.
En gång regnade en mängd grodor ned från en klarblå himmel över en gård i Indiana. Kanske hade grodorna fångats av en vivelvind. I vilket fall gladde det bonden, som fångade in de största exemplaren och bjöd grannarna på ett oplanerat grodkalas.
Så det var inte så konstigt att man i Kina förr i tiden menade att grodrom föll till marken från himlen med morgondaggen.
Grodprinsen
Sagan om prinsen som förvandlas till en groda känner alla till. Myter om människor som förvandlas till grodor är mycket gammal och berättades redan i antiken. Men i sagan om grodprinsen blir grodan åter en prins. I grunden handlar det om hur det ringaktade kan vinna anseende.
I svensk folktro hade den lilla varelsen med sina människoliknande "simhänder" en stor betydelse i magiska sammanhang.
Grodmodellen
Men vad hade den svenske mästerbildhuggaren Per Hasselberg i tankarna när han 1887 skapade sin berömda marmorskulptur föreställande en kvinna sittande på marken med en liten groda framför sig? Fruktbarhet, lycklig nedkomst, livsförnyelse - eller kanske bara en ivägskuttande prins? Per Hasselberg berättade att han fick idén när hans modell satt sig för att vila, vilket osökt förde hans tankar till en liten groda.
En bronsavgjutning av "Grodan" finns bland annat på Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm och i Hoglands Park i Karlskrona. "Grodan" reproducerades i riklig mängd, och än pryder alabastergrodor en del svenska hem.
fakta: kort om grodor
Nästan 4 000 grodarter är kända i världen. Världens största groda, Goliath-grodan, lever i Afrika och kan bli 30 centimeter lång.
Världens minsta dito lever i Papua Nya Guineas regnskog och livnär sig huvudsakligen av kvalster. Den är inte större än en husfluga, men kan hoppa upp i luften 30 gånger sin egen längd.
Världens giftigaste groda, pilgiftsgrodan, håller till i Central- och Sydeuropas regnskogar. Den är rustad med en exceptionellt vacker och färgstark kroppstäckning. Syftet är att avskräcka rovdjur från att angripa. En bråkdel av ett gram av pilgiftsgrodans giftsekret är nog för att döda en människa. I Colombia förekom det att indianer strök giftet på pilspetsar inför en strid mellan stammar.
Vidare värt att veta är att en vattengroda kan skutta tio meter med sina exceptionellt starka bakben.