Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 14, 8 april 2011
Med fokus på de glömda och gömda frågorna
69 år fyllda och 57 filmer i bagaget. Filmaren Maj Wechselmann drar inte ner på tempot utan är en ytterst aktiv debattör, med hjälp av både gamla och nya medier. På lördag tar hon emot Jan Myrdalsällskapets Leninpris.
Maj Wechselmann ger ett yrvaket men energiskt intryck när hon öppnar dörren; klädd i träningstights och marinrandig tröja. Hon har glömt bort vår avtalade intervju och ursäktar sig.
- Jag satt uppe till halvtre i natt och läste, det är så fruktansvärt det som händer, säger hon medan jag tar av mig kappan i den mörka hallen i en lägenhet som både är kontor och bostad. Vi befinner oss i marknivå i ett lugnt område i utkanten av Stockholms innerstad.
Hon berättar att arbetarna i kärnkraftsverket i Fukushima, de som framställts som hjältar, i princip beordrats till det farliga arbetet, utan ordentliga skyddskläder.
- Konsekvenserna av olyckan har vi inte sett ännu, men att de kört på så hänsynslöst med oskyldiga ovetande människor är en indikation om att någonting inte är som det borde vara.
Hon vill att jag ska läsa en artikel från The Telegraph UK den 27 mars som innehåller svindlande uppgifter om risker arbetarna tagit. Under tiden tar hon själv en sväng ut i solljuset. När vi slagit oss ner i vardagsrummet för att prata passar Maj Wechselmann på att äta frukost.
Motstånd bromsar inte Maj Wechselmann men hon medger att vissa perioder har varit tuffa, till exempel som ubåtsskeptiker under 80-talet. "Men man får ju rätt på lång sikt", säger hon.
En lång rad priser
Hon har gjort film i fyra decennier och många av de 57 filmerna har sänts på Sveriges television. Filmskapandet har belönats med en lång rad priser och på lördag tar hon emot Jan Myrdalssällskapets Leninpris på 100 000 kronor för att "oförtrutet och uppstudsigt granskat de svenska makthavarna under en lång följd av år". Det har också blivit en del kritik under åren, till exempel anklagelser om att hon sprider vänsterpropaganda. Hon svarar alltid på kritiken om möjlighet ges, och 1988 drev och vann hon ett förtalsmål mot Eskil Block som pekat ut henne som landsförrädare och sovjetisk spion.
Auktoritära svenskar
Det här motståndet är inget som bromsar. Hon är inte rädd för att ha en synlig agenda, men visst svider det ibland; att bli ifrågasatt när motivet är att föra fram viktig information.
- Man får ju rätt på lång sikt, men det är klart att det har gått väldigt mycket upp och ner. När man är utslagen får man hitta på ett sätt att komma igen.
Hon berättar om konsekvenserna av att vara ubåtsskeptiker på 80-talet och hur de som kritiserade henne firades som stora journalister. Det visade sig sedan att det var hon som haft rätt vad gällde potentiella ubåtar på svenskt vatten.
- Men visst har jag begått misstag, det är självklart och det är förfärligt att man inte ska kunna göra det.
Hon tycker att svenskarna är auktoritära.
- Att jag vågade ta itu med ubåtarna, det var nog för att jag är dansk. Jag tycker att det är skrämmande. När svenskarna är som bäst är de oerhört noggranna, ickekorrumperade och helhjärtade, men när de är som värst så låter de sig luras.
Aktiv i sociala medier
Maj Wechselmann kom till Sverige på 70-talet, "som vildsint konstnär", för att gå på filmskola. Det politiska engagemanget kom med uppväxten.
- Har man haft föräldrar som var med i motståndskampen i Danmark, fast de var judar, så är det att offra livet för sakerna som gäller. Men jag är inte ledsen för det, jag hade det bra.
Film är hennes huvudsakliga medium för att hon helt enkelt tycker att det är bäst, men hon har också gjort radio och skriver artiklar. Hon är aktiv på både Facebook och Twitter.
Sakfrågorna täcker allt från amning till kärnkraft, men hela linjen av filmer genomsyras av skeenden som hamnat i medie-skugga. En hel del filmer har handlat om krig och konflikter och att söka sanningen bakom den bild vi serveras.
- Irakkriget 1991 är fortfarande den stora grejen i mitt liv. Bilderna visade ett heroiskt krig och man såg inget av civilbefolkningen. Jag trodde inte på det. Jag var nog den enda som åkte ner, med filmteam, och kom in. Jag fick själv dokumentera fem förstörda elkraftverk och läste prins Aga Khans FN-rapport som beskriver hur ingenjörer varit på de andra elkraftverken och dokumenterat hur de bombats. Filmen har distribuerats till en rad länder men inte nått någon världspublik. Tio år senare visades den på TV4.
Vill se kvinnornas roll
Aktuellt för dagen är Sveriges kommande insats i Libyen och demokratirörelsen i arabvärlden. Maj Wechselmann tycker att det är sunt att FN har reagerat men har en del funderingar inför det som sker och vad västmakterna har på sin agenda.
- Jag vill se kvinnornas roll i det, jag vill se vilken makt de får. Jag är naturligtvis glad att en diktator som suttit vid makten i 40 år, som anser att han kan slå ihjäl sitt folk som kackerlackor, försvinner. Men samtidigt har det hela lite märkliga övertoner. Varför reagerar man just nu? Vår utrikesminister sa till exempel inte kvack i Egypten och det är ingen som agerar på det som sker i Bahrain, Syrien och Jemen. Det är som vanligt, i väst kommer oljan först, sedan det andra.
Men huvudfokus för Maj Wechselmann är det som händer i Japan och kärnkraftens och kärnvapnens konsekvenser.
- Egentligen kan man inte syssla med något annat i resten av sitt liv, om man har barn och barnbarn.
Hon anser att frågan osynliggörs i Sverige för att en stor andel av vår energiförbrukning kommer från kärnkraft. Ett annat problem är att det allt för ofta är människor som har sin inkomst av kärnkraftsindustrin som uttalar sig i de svenska medierna.
- Hur tror du att de gröna kunde gå så bra i Baden-Wuerttemberg? Tror du att folk gått runt i blindo och inte fått någonting förklarat för sig? De tyska medierna har behandlat det här på ett helt annat sätt.
Hon är säker på att vi kan ersätta kärnkraften med energibesparing och förnyelsebara bränslen.
- I Spanien får man en mycket stor del av sin energi från vindkraft, men svenska nytillverkade vindkraftverk - ja de går på stora trailrar till Spanien. Vi har knappt börjat med vindkraft, säger hon med eftertryck och betonar också värdet av decentralisering av alla elementära förnödenheter, där elen är den viktigaste. Detta gäller särskilt i ett land där stora delar är arktiska.
Ser ljust på framtiden
Det blir allt mer förklarligt hur avslöjanden om kärnkraftsarbetarna kunde hålla Maj Wechselmann vaken halva natten. Människor som förs bakom ljuset och behandlas illa väcker hennes djupa medkänsla och ett handlingsinriktat engagemang.
Men hon har också en förmåga att distansera sig och utbrister ofta i skratt, utlöst av något som är tragiskt men absurt. Kring följderna av jordbävningen i Japan finns många sådana exempel.
- Misstag och improvisationer på rad. Har du sett bilderna på det där enorma krigsskeppet från Amerika, med en pråm efter sig med sötvatten som de ska sprida, säger hon och landar i ett långt skratt.
Maj Wechselmann ser dock ljust på framtida generationers möjligheter att agera klokare.
- Barnen i dag är mycket mer logiska och förståndiga än vi är. När jag ser hur mitt barnbarn uppfostras så blir jag lycklig. När man ser att föräldrarna tar sig tid så känns det otroligt.
Hon tror att det viktigaste är att barnen uppfostras med empati.
- Min pappa gjorde det, som tur var. Men fråga mina föräldrars generation om de är uppfostrade med empati. Det fanns så lite överskott till barnen.
MOX-bränsle i Fukushima
När jag kommer tillbaka någon dag senare för att ta några bilder är det Maj Wechselmanns 69-årsdag. Trots mycket på agendan vill hon prata mer om läget i Japan. Hon är upprörd över information om att det högst uppe i reaktorerna i Fukushima finns bassänger med utbrända bränslestavar. I dessa finns så kallat MOX-bränsle, ett upparbetat kärnbränsle med plutonium. Bassängerna är inte inneslutna i reaktorskalen och bränslestavarna verkar ha skadats.
Vi tittar på ett klipp från nyhetskanalen Russia Today med den brittiske professorn och strålningsexperten Chris Busby. Han menar att det framgår av filmat material att bränslestavar i bassängerna har sprängts i luften och att hälsoriskerna av olyckan som helhet mörkas. Chris Busby har länge fokuserat på effekterna av lågdosstrålning och menar bland annat att vi förbiser effekterna av inhalerat eller nedsvalt radioaktivt material. Det verkar lokalt i kroppen och fortsätter stråla under lång tid. Det här är något som också Maj Wechselmann försökt nå ut med.
- Jag tog upp det i min film om Agent Orange och utarmat uran, vilket används i antistridsvagnsvapen. Det var 2004 men det fick inget genomslag. Men nu verkar det faktiskt som filmen får ny spridning
Film från fyra decennier
2011 Det är upp till dig
Om dina pensionspengar och folkrättsbrotten i Sudan.
2010 Carl Bildt - en trovärdig man?
Om Lundin Oils oljeaffärer i södra Sudan under den period som Carl Bildt var styrelseledamot.
2010 En liten Antiroyalistisk film
Om det svenska kungahusets nazistiska förbindelser.
2009 Bang och världshistorien.
Bang (Barbro Alving) var vår mest berömda krigskorrespondent genom tiderna.
2007 Barn av sin tid
Om författaren Aino Trosell.
2006 Pojken som inte fick måla
Om konstnären Erling Johansson.
2005 En varvshistoria
Om den svenska flottan och hur den försvann.
2004 OM DÅ
2004 Irak från början till slut
2003 The tatooed mothers
Om tre unga mödrar som försöker lämna gänglivet i El Salvador.
2003 Agent Orange och utarmat uran.
2002 Du ska älska din nästa som dig själv
2002 Svenska Amerikalinjen
En film om Svenska Amerikalinjen som för miljontals fattiga emigranter blev en symbol för drömmen om ett nytt liv i det nya landet.
2002 Där våldet slutar börjar kärleken
Om livet och kampen för Gandhi i Sydafrika 1893-1913.
1999 Report on South African Women
1999 Tala Med Mig Systrar!
Om kampen mot apartheid bland sydafrikanska kvinnor.
1997 Hitler och vi på Klampare-gatan
Arbetarpojken Eric Alexanders-sons självbiografiska berättelse om nazismen på trettiotalet.
1995 Synden är listig och lömsk
Om en isländsk seglare som gör myteri.
1995 Rapport från de drunknade och de glömda
Sjömän berättar om slakten på civila sjömän under andra världskriget.
1994 Ett mänskligt liv
En indisk kvinna kastades i elden och överlevde. Ravita blev lärarinna för stambefolkningen i bergen i Darampur
1992 Ett rättfärdigt krig
Om Gulfkriget
1991 Kallt krig i kallt landskap
1990 Dumhet eller brott
1989 Från oss till er - från er till oss
1988 Kojtas - kniven
1988 En mordutredning - teaterpjäs
1986 Ingen Hamlet på Kronborg i år
1985 Ubåt - en till sannolikhet gränsande visshet
1984 Att lägga liv till åren
1984 Katten i råttans år
1984 Vattenbarn
1982 En resa med rena hjärtan
1982 Hungermarschen 1917
1979 Anton Nilsson - en film för arbetarklassens barn
1979 Tredje världskriget
1978 Semper i Turkiet
1977 Lilla skolan
1976 Skillsmessebilder
1976 Barn i klassamhället
1975 Skolan och jämlikheten
1975 Ett litet land i Scandinavia
1973 Omställningen - att få barn
1972 Viggen - ett militärplans historia
1970 Ryssarna vid Svarta Havet
1969 Sverige och EG
1969 Flickorna på Marabou