Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 30, 24 juli 2009
Unga med nya politiska utgångspunkter
r inte din bok egentligen kritisk mot alla politiker? Att det saknas visioner i alla partier?
- Det är inte så att det saknas visioner i politiken, säger Jenny Andersson. Kunskapssamhället är till exempel en väldigt stark framtidsvision. Det som saknas är en vision om det goda samhället.
Jenny Andersson doktorerade med sin avhandling om Socialdemokratin, New Labour och kunskapssamhället för tio år sedan. (Foto: Patrik Pettersson)
Leder bristen på diskussion inom politiken till brist på demokrati?
Nej, det skulle jag inte säga, men det ligger ett demokratiskt problem i tanken om Kunskapssamhället. Man har tappat bort tanken om att kritiken är en viktig del. Utbildningssystemet och kulturen ska hjälpa människan att bli en stark medborgare som kan kritisera samhället. Nu ska vi istället skaffa oss kunskap för ekonomins skull.
Är din bok ett tecken på en ny diskussion inom socialdemokratin?
- Jag vet inte. Jag tror att det är ett tecken på en ganska stor frustration mer än att det kommit upp en diskussion i partiet. Antologin "Snart går vi utan er" är ett slående exempel på att de unga är otroligt ledsna. Om debatten kommer så ser jag i alla fall inte tecken på det i partiledningen just nu. Det finns ingen självkritik.
I Tvärdrag kommer det en ny generation socialdemokrater men det kommer att ta lite tid innan de kommer i ledande ställning i partiet. De som sitter där nu är formade av en annan problembild, 80-talets individualisering och 90-talets krispolitik. De som har blivit politiskt medvetna under de senaste tio åren har sett de sociala konsekvenserna av krispolitiken och hur förödande nedskärningarna i välfärden har varit. De ser hur den nya krisen och det finansiella systemet har skapats av dagens ledare. De unga har helt nya utgångspunkter.
Hur ska visionerna komma tillbaka i politiken?
- Socialdemokraterna skapade ett nytt mittenfält på 80- och 90-talet. Men nu är det hård konkurrens där med högern och det blir mer och mer förvirring i väljarkåren över vad som egentligen skiljer dem åt. Då ser man att framtidsvisioner är viktiga för att man ska förstå skillnaden mellan olika politiska inriktningar. Vad är det för ideologi som präglar vår tid?
Är välfärdssamhället på väg att försvinna?
- Nej, jag tror inte det försvinner. I dag är det ingen som ifrågasätter att vi ska ha ett välfärdssamhälle, men det sker en förändring i synen på varför vi ska ha ett välfärdssamhälle. Det är inte av solidaritet eller för att vi tycker att alla ska ha rätt till det utan för att det är ekonomiskt effektivt och mer lönsamt.
- Den viktiga förändringen inom socialdemokratin är att man i dag använder ekonomiska argument och pratar mindre om jämlikhet, rättvisa och att människor ska ha lika förutsättningar.
Är det ett hårdare samhälle?
- Ja.
Kan ett mjukare synsätt komma tillbaka?
- Jag tror det. Ta arbetsmarknadspolitiken till exempel. Under 90- och 2000-talet har det varit fokus på individens skyldighet och plikt. Man har själv ansvar för sin situation. Socialdemokraterna är visserligen inte ansvariga för individualiseringen men har drivit på den.
- Massarbetslösheten visar nu att individen inte kan lastas för sin situation. Vi står hjälplösa. Jag hoppas förstås inte på en kris men jag tror att det kan leda till att många människor konfronteras med riskerna med marknadsekonomin och kommer att opponera sig mot att vi måste ta de här riskerna och konsekvenserna som kan vara helt ödeläggande för människors liv. Jag tror att människor kommer att ställa större krav och inse att lösningen är större solidaritet mellan människor.
Hur kommer det sig att du skrev boken?
- Jag var medlem i socialdemokraterna och pratade mycket med unga socialdemokrater och medlemmar i fackföreningsrörelsen. Jag kände att det var viktigt att skriva något lättläst och med mina egna åsikter och ståndpunkter.
Är ditt mål att skapa en debatt?
- Nej, det är det många andra som kan bättre. Jag vill dela med mig av det som jag kan som forskare.
- Jag har funderat mycket på de här frågorna och framförallt har det slagit mig att unga SSU:are inte vet så mycket om socialdemokratins historia. Nu generaliserar jag, men framför allt vet de unga inte så mycket om vad som hände på 80- och 90-talen. De har en bild av att socialdemokratin inte har förändrats och de är väldigt frustrerade. Det är en ohederlig bild som Socialdemokraterna reproducerar - för det är inte samma parti som under efterkrigstiden.