Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 23, 8 juni 2007

Alternativ Skogskonferens

Skogsbruk i Sverige innebär nästan uteslutande kalhyggesbruk. I och med att gammal skog med höga naturvärden kalhuggs och oftast ersätts av plantager så utarmas den biologiska mångfalden i skogen.

Alternativ Skogskonferens ägde rum i Stockholm i slutet av maj. I fokus stod utarmningen av den biologiska mångfalden, hotet mot gammelskogen och naturnära skogsbruks alternativ. Arrangörerna ville visa vägar ut ur ett ensidigt synsätt på skogen. Ett annorlunda brukande är dessutom ekonomiskt lönsamt!

Reservat får inte bli alibi

Två arrangörer stod bakom endagskonferensen, nätverket Skydda Skogen och föreningen Naturbruk. Nätverket bildades 2001 av skogsaktiva inom Svenska Naturskyddsföreningen. Att värna den biologiska mångfalden och att skogsbruket skall reformeras till ett naturnära bruk är deras mål.

- Skyddar vi inte kategoriskt all gammelskog nu, riskerar många arter att försvinna ifrån landet, menar nätverket. Avverkningen sker i för snabb takt och är för omfattande, är nätverkets uppfattning. Små öar av naturreservat och andra naturvårdsområden får inte bli ett alibi för fortsatt överexploatering av resten av skogen i Sverige. Att fler skogsreservat skall bildas är ett huvudmål, ett annat är att bruksmetoderna skall ställas om.

Föreningen Naturbruk är bara ett år gammal, dock har initiativtagaren, Mats Hagner, professor emeritus från universitetet i Umeå och även föreläsare på konferensen, arbetat sedan flera år tillbaka efter en princip där det sker virkesuttag av enstaka mogna träd i åldersblandade och skiktade skogar istället för att kalhugga och skapa skogar där träden är lika stora och gamla.

Lång väg till förändring

Det har visat sig att svenska FSC (Forest Stewardship Council), miljömärkningen, inte är tillräckligt starkt. Fältbiologerna lämnade nyligen FSC i protest mot de stora bristerna i svenska FSC. Det skulle behövas strängare skogslagar, men det har vi inte, skogsnäringen styr idag lagstiftarna. (Naturskyddsföreningen antog 2004 en skrift "Sverige behöver en ny skogslag" i nio punkter).

- Förändringar måste ske på många plan. Så länge Sveriges blivande jägmästare matas på Skogshögskolan med dogmen "ett träd har inget värde förrän det är avverkat" är vägen lång att gå till en mental förändring, konstaterar Anders Delín.

Lycksele och Lidingö i täten

Mats Hagners kontinuitetsskogsbruk förekommer inga kalhyggen. Mycket lättbegripligt gav Mats Hagner exempel på en naturnära princip, som innebär att man bara tar ut ekonomiskt mogna träd ur skogen. Visst behövs det större areal för att få samma skörd och vinst, men den ekonomiska fördelen är övertygande. Mats Hagners princip är främst ekonomisk. En skog som sköts efter Hagners princip utsätts dessutom inte alls lika mycket för stormfällning. Det gäller att tänka om menar Mats:

- Ett naturnära skogsbruk innebär bättre lönsamhet och öppnar för mångbruk. <(P>

Föreningen Naturbruk i sektionen Naturkultur ger utbildningar i naturnära skogsbruk, för att ställa om sitt eget skogsbruk eller för att bli rådgivare åt andra skogsägare. Några kommuner har redan gått över till kontinuitetsskogsbruk, Lycksele och Lidingö är två exempel.

- Vi forskare har misstagit oss, summerar Mats Hagner sin egen tidigare karriär, vi trodde att det var bäst att hålla skogen tät och att den skulle innehålla lika stora träd.

Tre kategorier av skog

Sista föreläsaren var Stig-Olof Holm, lektor vid universitetet i Umeå för ekologi, miljö och geovetenskap. Han presenterade en ny modell för nordiskt skogsbruk, en hypotes.

Han inledde med att tala om skogsindustrins betydelse för den svenska samhällsekonomin idag. Pappersindustrin dominerar den svenska skogsnäringen och ger relativt höga exportintäkter till landet, detta är ett problem i hållbarhetsperspektivet.

Stig-Olof Holm framställer mycket klart att det nuvarande skogsbruket utgör största hotet mot biologisk mångfald i skogen. För Sveriges del behövs det en ny skötselmodell, gärna ett flertal skötselmodeller som skapar ett diversifierat landskap. Han pekade också på vikten av mångbruk av skogen, till exempel renskötsel, biologisk mångfald, ekoturism, rekreation, jakt och bär- och svampplockning.

Holm presenterar kalhyggesbrukets utsläpp av växthusgaser och olika modellstudier och kommer till slutsatsen att minskad kalhuggning och förlängd omloppstid, en senare avverkning av träden samt mer inblandning av lövträd bör minska utsläppen av koldioxid och gynna den biologiska mångfalden.

I svensk miljömärkning föreslår han att tre kategorier av skog ska införas, orörd naturskog, självföryngrad skog som sköts på ett naturnära vis och skog som helt inriktas på att producera energived etc.

Susanne Gerstenberg

Upprop: Rädda Sveriges gammelskog

Upprop till regeringen

Skydda all gammelskog som finns kvar, höj reservatsanslagen och uppfyll miljömålet levande skogar!

Vi vill värna de lagstadgade skyddsformerna: nationalparker, naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal. Det är myc-ket viktigt att en icke skogsex-ploaterande part förvaltar våra sista gammelskogar!

Ett viktigt delkrav är att all skyddsvärd skog som hittades under inventeringen av statlig skog skyddas.

Motivering

Skogsbruk är en viktig näring i Sverige och bedrivs på nästan hela landets produktiva skogsmark. De få rester som fortfarande återstår av gammelskog (gammal naturskog med höga naturvärden) är inte av avgörande betydelse för skogsbruket. Att de bevaras är däremot helt avgörande för hotade arter av växter och djur, för rekreation och den svenska landskapsbilden.

Det finns bara runt 5 procent gammelskog kvar nedan fjäll-regionen. Idag har endast cirka 1,5 % av skogarna nedanför den fjällnära skogen permanent skydd mot avverkning.

Enligt forskningsresultat be-höver 10-20 procent av Sveriges produktiva skogsmarker skyd-das för att den biologiska mångfalden skall kunna bevaras. Det kortsiktiga miljömålet "Levande skogar" kommer inte att nås i tid (Miljömålsrådet) och det långsiktiga diskuteras inte ens. Sveriges regering vill ge skogsägarna ansvar för en stor del av de sista gammelskogarna och minska reservatsbildandet. Det betyder att en stor del av dessa skogar kommer att sakna ett lagstadgat permanent skydd.

Enligt granskning tar privata skogsägare och de stora skogs-bolagen i landet ofta dålig hänsyn till naturen och kan därför inte ges ansvaret för våra sista oskyddade gammelskogar.

Flera av Sveriges stora skogsbolag avverkar idag gammelskogar.

På Skydda Skogens hemsida kan du läsa mer, här kan du även enkelt skriva på en lista för att hjälpa till att rädda Sveriges gammelskog: http://www.skyddaskogen.se/upprop

Över 7 700 personer har under-tecknat Skydda Skogens upprop. Och uppropet fortsätter yterligare ungefär en månad framöver.