Inför hästarna är alla lika

Sex nyfikna blickar möter mig när jag kommer gående mot stallet. Gårdens islandshästar står tålmodigt i hagen och väntar på sin lunch och utanför huset sitter en katt och jamar. Det är ingen vanlig gård jag befinner mig på, tvärtom. Här bedrivs en ständig kamp mot sorgen och viljan att dö. På HVB-hemmet Marsta gård utanför Stockholm räddas liv genom att man väljer livet.

Ute i stallet är två av tjejerna som bor på Marsta i full gång med att göra var sin häst klar för ridning på gårdens utebana. Hästarna har varit ute i hagen på förmiddagen, som under den här årstiden är lite lerig. Flickorna kämpar med sina borstar för att få hästarna rena och dammet från leran yr i luften likt en dimma. Hästarna kräver mycket omvårdnad och kärlek, så varje dag är tjejerna ute i stallet och tar hand om "sin" häst.

Jag mockar, fyller på vatten och gör mat till min häst varje dag säger Marina, en av tjejerna som bor på Marsta. Rider gör jag nästan varje dag säger hon.

Marina berättar att hon är 15 år och har bott på Marsta i snart ett år. I dag ska hon rida på Gaski, en svart islandshäst vars huvud till största delen är skymd av en stor, svart, yvig pannlugg. Gaski buffar till Marina lätt över magen samtidigt som hon smeker honom över huvudet. Handen glider längs pannan och den yviga pannluggen ända ner över mulen och näsborrarna, Gaski blundar njutningsfyllt.

Marsta gård är ett av två HVB-hem (hem för vård och boende) för unga flickor och ligger i Nynäshamns kommun. Här finns det plats för 6 flickor i åldrarna 13-19 år. Hemmet grundades år 2003 med syfte att fylla det tomrum som fanns bland behandlingshem för sexuellt utnyttjade flickor. Idén till att just använda hästarna som verktyg för behandlingen, berättar personalen, kommer från Sven Forsling (psykolog och författare) som bland annat skrivit boken Flickan och hästen: bilder från ett hem med särskild tillsyn. En bok skriven om arbetet med utsatta flickor och deras kontakt med hästar.

Verksamheten som bedrivs här är unik. Hemmet är det enda i Sverige som endast tar emot flickor som varit utsatta för sexuella övergrepp. På Marsta gård står hästarna i centrum för de boendes terapi och utveckling. Att behandla psykiska problem med hjälp av hästar hör inte direkt till vanligheten men för grundarna av Marsta gård fanns det aldrig några tvivel.

- Tanken vara att skapa ett hem för utsatta flickor som genom daglig kontakt med hästar kunde lära sig att uppskatta och välja livet. Tack vare hästarna och den miljö de erbjuder skapas tillit och självkänsla säger Inger Sjödin, familjeterapeut och en av de ansvariga för ridterapin på Marsta gård.

Alla tjejer som flyttar in på Marsta får en egen häst som de ansvarar för. Hästen blir som deras egen som de rider och sköter om. Dagarna går åt till att vara i stallet och att rida, men personalen som arbetar med tjejerna är noga med att tala om att det inte ligger något tvång i att gå till stallet varje dag.

- Är det någon som inte vill gå till stallet så behöver denna inte, då ställer personalen upp. Vårt arbete är att motivera, inte att pressa, säger Susanne Renlert, socionom och familjeterapeut på Marsta.

Hästarna på Marsta gård är islandshästar och kommer från Anders Gernandts minnesfond, som samarbetar med Ersta diakonisällskap och ridskolornas riksorganisation genom att ställa hästar till förfogande för rehabilitering av ungdomar. De är alla väldigt snälla och lydiga, säger Inger Sjödin, vilket är viktigt för att de ska fungera i verksamheten, då tjejerna som kommer till Marsta sällan är vana med hästar.

- Att hästarna bidrar starkt till flickornas välbefinnande är det ingen som tvivlar på här, säger Susanne Renlert. Men vad det egentligen är som gör att hästarna betyder så mycket är svårt att sätta fingret på.

I stallet är alla lika, där gäller samma regler för personal och boende. Genom hästarna lär sig tjejerna omhändertagande, hur man vårdar och tar hand om en annan individ, vilket ofta flickorna inte fått lära sig eller fått erfara under sin uppväxt. Genom omvårdnaden till hästarna växer känslan av att kunna ansvara för och ta hand om en annan individ. Ett ansvar som i sin tur ger flickorna en chans till ett bättre självförtroende.

- Tack vare hästarna lär de sig så småningom att lita på andra människor, vilket de aldrig tidigare gjort. Tillit är någonting som måste skapas och växa genom egna erfarenheter, säger Inger Sjödin. Hästarna kan även fungera som en barriär under till exempel ett samtal, där flickan annars kan känna sig utsatt. Det händer till och med att vi samtalar med flickor genom hästen, säger hon. Till hästarna kan man säga allt och de lyssnar alltid, vilket är viktigt för tjejerna att förstå.

Väl ute på banan ska Marina på hästryggen öva sin styrka och balans. En kvinna i personalen ska med hjälp av en lång lina som löper mellan henne och hästen få Gaski att trava i en cirkel runt henne. Marina som sitter på den travande hästen får varken hålla i tyglarna eller använda stigbyglarna. Detta kallas för longering, en svår övning som kräver en enorm vilja och koncentration.

- Marina behöver träna sin balans och sina magmuskler förklarar Inger Sjödin.

Marina sitter upp på hästen och övningen kan börja. Hon försöker hålla magen spänd men skrattandes klagar hon över sitt studsande i sadeln.

- Jag känner mig som ett studsande flygplan ropar Marina och skrattar, ingen som befinner sig i närheten kan låta bli att le.

Alla tjejer som bor på Marsta gård har stora psykiska problem och är självmordsbenägna. Innan de flyttar in på Marsta har de ofta bott på olika LVU-hem (lagen om vård för unga) som av olika anledningar inte har fungerat. På Marsta är allting annorlunda. Här är flickorna inte inlåsta, här ligger knivarna framme i köket och på väggarna är alla tavlor täckta med riktigt glas. När tjejerna kommer till Marsta får de successivt lära sig att göra ett val, de får lära sig att välja livet.

- Allt är annorlunda här jämfört med LVU-hemmen, säger Inger Sjödin. Vårt terapeutiska rum är åtta hektar stort, där kan tjejerna röra sig fritt. Vi kan lika gärna ha ett samtal på gräsmattan eller till häst som inomhus i ett sterilt rum.

Trots att tjejerna mår mycket dåligt när de kommer till Marsta är det väldigt sällan som de inte gör framsteg och successivt blir lyckligare under sin tid här, berättar personalen. Den miljö som finns på Marsta och de behandlingsmetoder som används framstår som mer och mer framgångsrika ju längre tiden går och personalen är nöjd men vill gärna göra mer.

- Vi vill utveckla verksamheten genom att bland annat utbilda oss mer inom ridterapi, säger Inger Sjödin.

Fakta: Marsta gård

Marsta gård är ett av två HVB-hem som ingår i Ersta flickhem (det andra är Lännahemmet).

Marsta grundades 2003 med syfte att fylla det tomrum som fanns bland behandlingshem för sexuellt utnyttjade flickor.

Ersta flickhem drivs av Ersta diakoni som ligger i Stockholm. Ersta diakoni grundades år 1851 och är en ideell, fristående non-profitorganisation.

På Marsta gård finns det plats för sex flickor. Här bor även sex islandshästar och två katter.

På Marsta arbetar 13 fast anställda och ytterligare ett antal vikarier. Bland de anställda finns åtta behandlingsassistenter och fem terapeuter varav två stycken även är psykologer, en är socionom och en är beteendevetare.

Mer information om Ersta diakoni och Ersta flickhem finner du på: www.erstadiakoni.se

Har du blivit utsatt för sexuella övergrepp eller misstänker du att någon i din omgivning är drabbad? Kontakta BRIS (barnens rätt i samhället) http://www.bris.se eller 0200-230 230

I dagsläget används ridterapi av ett tiotal olika instanser runt om i landet, både privat och inom landstinget.

Östersunds sjukhus. Behandlingen används inom psykiatrin under ledning av Arja Lammi, legitimerad sjukgymnast.

Landstinget i Värmland. Behandlingen används inom BUH (barn- och ungdomshabilitering) under ledning av Eva Sjöqvist, habiliteringsassistent.

Skellefteå lasarett. Behandlingen används inom psykiatrin under ledning av Lena Stenvall, skötare, och Monica Ljungholm, legitimerad sjuksköterska.

Region Skåne. Behandlingen används inom vuxenhabiliteringen i Malmö under ledning av Christina Ingvarsson, Ingrid Karlström och Annika Nielsen, som alla är leg sjukgymnaster.

Ersta flickhem, HVB-hem, Stockholm. Behandlingen används i verksamheten under ledning av Inger Sjödin, familjeterapeut.

Egehem, HVB-hem, Västervik. Behandlingen används inom verksamheten i ledning av Maria Dahlqvist, biträdande föreståndare.

Blå huset AB, HVB-hem Västervik. Behandlingen används inom verksamheten i ledning av Pernilla Gustafsson, under utbildning i ridterapi.

Stiftelsen Hippocampus, Stockholm. Stiftelsen driver olika projekt kring ridterapi i ledning av Pia Tillberg, leg sjukgymnast. För närvarande pågår ett samarbete med Rekryteringsgruppen Bosön, där deltagarna erbjuds ridterapi som alternativ träning.

Göteborgs handikappridklubb, Göteborg. Verksamheten erbjuder både fritidsridning för funktionshindrade och ridterapi, under ledning av Charlotte von Arbin, leg sjukgymnast.

Treklöverhemmet - rehab center, Ljungskile. Behandlingen används inom rehabiliteringen, under ledning av Gun Ekdahl, leg sjukgymnast.

Erstagårdskliniken, rehab neurologi, Stockholm. Behandlingen används som behandlingsform under ledning av Jeanette Plantin, leg sjukgymnast.