Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 17, 27 april 2007

Gröna nyheter i brittisk press

nder några dagar vid påsk i London kunde jag se hur klimat- och miljöfrågorna slår igenom i medierna. I the Guardian läste jag viktiga nyheter och debattartiklar varje dag. Detta borde kanske uppmärksammas mer i Sverige.

Några exempel. Ett reportage (7 april) om energikrisen handlar om staden Lampeter i Wales där man börjar planera för "ett liv efter oljan". Vid stormöten diskuteras hur övergången till ett förändrat samhälle utan olja skall gå till. De aktiva är både bönder och borgare, människor med många olika yrken. Bakom detta initiativ finns ett nätverk, "the Transition Town Movement", där ett 20-tal städer i England och Irland deltar.

Ett annat reportage (9 april) beskriver "den gröna revolutionen på hemmafronten": en växande rörelse för trädgårdsodling och koloniträdgårdar i städerna. Enligt the Guardian är detta en proteströrelse riktad mot industrimaten, som säljs i de stora affärerna. En ung generation är engagerad i denna rörelse. Man satsar på odling av grönsaker för självförsörjning, ofta med äldre frösorter som inte finns att köpa i affärerna. Så vill man bidra till att bevara biologisk mångfald. Även biskötsel är en del av denna rörelse. Londons "Beekeepers Association" har fler medlemmar än någonsin tidigare.

Evening Standard skriver (11 april) om den nya miljögranskning, "green ratings", som skall krävas för alla bostadshus i London vid försäljning. Från 1 juni i år skall varje hus granskas av en kommunal inspektor och få ett miljöbetyg från A till G. Det gäller energieffektiviteten, koldioxidutsläppen och mycket annat. Detta blir viktigt för husets värde vid försäljning. Att det behövs i London kan man förstå där en fjärdedel av husen är byggda mellan 1850 och 1918. Granskningen kommer att ge husägarna värdefulla råd om miljöförbättringar i dessa gamla hus.

The Observer har på påskdagen (8 april) ett stort reportage med rubriken "Stop shopping ... or risk the planets future!" Jonathan Porritt, regeringens miljörådgivare, kritiserar häftigt den rådande komsumtionskulturen. En "dödlig sjukdom", säger han. "Shopping" har blivit en livsstil, en fritidssyssla, en fråga om status, identitet och mening i livet för många människor. Allt underblåst av starka kommersiella krafter och reklam. Resursförbrukningen, sopbergen och miljöskadorna växer. Kina visar vad miljökonsekvenserna blir vid en global spridning av vår konsumtionskultur.

Porritt argumenterar inte för en återgång till ett "primitivt" samhälle med låg levnadsstandard. Han anser att vi kan göra mycket för att minska de skadliga miljöeffekterna med ny teknik. Men framför allt behövs det en ny medvetenhet och kunskap om miljökostnaderna i vårt sätt att leva, "sustainability literacy". Vi ser inte vad vi sysslar med, konsekvenserna av vårt konsumtionsbeteende. Här måste den stora förändringen komma, menar Porritt. Han får stöd av engelska Jordens vänner i sin kritik av shopping-kulturen.

Sedan läser jag en debattartikel i the Guardian av George Monbiot (10 april). Han visar hur forskarnas rapporter om klimatförändringen motarbetas och censureras av starka lobbygrupper framför allt i USA. Monbiot har analyserat denna "denial industry" (förnekelse-industri) i sin bok Heat. How to stop the planet burning (2006). Här återkommer han till frågan och beskriver hur de stora oljeföretagen och Bushregimen systematiskt arbetar med att förneka och skapa osäkerhet om klimatforskarnas rapporter och resultat. Detta fortsätter nu när IPCC lägger fram sin nya rapport och tvingas tona ned forskarnas slutsatser och rekommendationer. Monbiot är skarp och ironisk i sin kritik av detta spektakel.

Även i the Guardians utrikesrapportering finns en miljöprofil. Onsdag den 11 april, när jag lämnar London, har tidningen två stora reportage, båda lika avslöjande och upprörande. Det första handlar om demokratiska republiken Kongo och har rubriken "Utförsäljning av regnskog - en modern skandal". En aktuell rapport från Greenpeace visar att europeiska och amerikanska företag har lyckats få kontrakt för avverkning av regnskog genom små gåvor till byhövdingar, några säckar salt, redskap och cyklar. I vissa fall löften om enkla skolbyggen. Mer än 150 kontrakt för skogsarealer större än hela Storbritannien har upphandlats för avverkning under de senaste tre åren. Världsbanken har gett sitt stöd till denna verksamhet. Det nationella moratorium för avverkning i regnskogen, som Världsbanken förhandlade fram med regeringen 2002, har ingen betydelse på grund av den utbredda korruptionen i landet. 50 miljoner kongoleser är beroende av skogen för sin försörjning. Och skogen har central betydelse i arbetet för att begränsa klimatförändringen.

The Guardians reporter John Vidal besöker byarna där avverkningen har startat. Han rapporterar om människor som känner sig lurade av de utländska företagen, av sina egna ledare och av Världsbanken. I många fall har man inte ens fått de enkla skolor man utlovats. Om avverkningen fortsätter i samma takt kommer 40 procent av Kongos regnskog att försvinna och den afrikanska fattigdomen att fördjupas.

Den andra rapporten från Pakistan är lika upprörande. Här handlar det om fisket vid kusten, som hotas när Pakistan öppnar sina vatten för internationella fiskeflottor. Kustbefolkningen, som lever på fiske, har sett sina fångster minska med 70-80 procent under senaste tio åren. Det industriella fisket med utländska trålare har drabbat fattiga grupper vid kusten hårt. Och värre blir det om WTO-förhandlingarna leder till fortsatt liberalisering och än större möjligheter för stora trålare från Europa, Japan och andra länder att exploatera fiskeresurser, som u-länderna behöver för sin försörjning. Annie Kelly rapporterar om denna kris för de pakistanska fiskarna och kustborna.

Det var mycket att tänka på efter några dagar med engelska tidningar. Man kanske skall prenumerera på the Guardian i fortsättningen för att följa miljödebatten.

Mats Kihlberg