|
Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 51-52, 22 december 2006 Släck ljuset och odla morötter
P
lötsligt har det blivit inne att prata miljöhot och klimatfrågor. Visst har miljön funnits med ett tag bland de mediala och politiska frågorna men sällan blivit tagen riktigt på allvar. För även om forskare har varnat för både det ena och det andra verkar det mesta fungera som vanligt, mat finns i överflöd, årstiderna växlar som vanligt och naturen ser fortfarande grön ut. Men efter sommarens torka och skyfall, stormen Gudrun som fällde skogen och översvämningar som hotar flera svenska städer börjar många nu att vakna och inse att naturen inte tål vad som helst. Även om en del fortfarande menar att det rör sig om naturliga variationer förefaller så många svenskar själva ha upplevt att något i naturen är ur balans att viljan plötsligt finns att på allvar diskutera vad vi kan göra för att stoppa ännu värre katastrofer. Media har under en tid varit fulla med tips på vad vi själva kan göra för att minska klimatförändringarna. Främst riktar man in sig på att minska koldioxidutsläppen genom att dra ned på energiförbrukningen. Och tipsen känns igen från energikrisen på 1970-talet: släck ljuset, låt inte de elektriska maskinerna stå på i onödan, sänk inomhustemperaturen, åk kollektivt eller cykla istället för att ta bilen. Alla råden är naturligtvis fortfarande aktuella men det är synd att så få talar om det otroliga resursslöseri som vår livsmedelshantering innebär. Hela processen från åker till matbord kräver idag stora mängder fossila bränslen och förutom att detta ökar växthuseffekten gör det oss också helt beroende av olja för att föda befolkningen. Tillverkning av konstgödsel och bekämpningsmedel kostar energi liksom alla maskiner och fordon som ska transportera och föra ut gifterna på åkern. Att sedan det mesta av det vi äter transporteras kors och tvärs över jordklotet gör inte saken bättre. Att inte i tid ta itu med de miljöproblem som vi har skapat kostar pengar. Ingen vet vad kostnaderna för kommande miljökatastrofer kommer att bli men redan nu förbereder sig svenska kommuner för miljöhoten och det handlar om stora pengar som är i rullning. I till exempel Kristianstad satsar man 250 miljoner på att bygga skyddsvallar mot översvämningarna i Helge å som hotar att dränka staden. I Arvika måste man skydda sig mot Byälven och man bygger en fördämning för 100 miljoner. Som så ofta förr handlar det om åtgärder som blir nödvändiga eftersom man alltför länge har låtit bli att handla. Låt oss hoppas att vår matproduktion kan läggas om i tid, innan den på liknande sätt måste ställas om med panikartade åtgärder. I en inte alltför avlägsen framtid kommer vi inte längre att kunna använda olja för att producera och transportera mat. Ännu finns dock tid att lägga om livsmedelsproduktionen genom att utveckla lokala, småskaliga och ekologiska projekt som inte tär på miljön. Det är därför viktigt att politiker och myndigheter inser vilket resursslöseri som dagens livsmedelshantering innebär. En långsiktig omställning mot större grad av självförsörjning, ekologisk odling, närproducerad och småskaligt framtagen mat bör genast komma igång. Det skulle förutom att minska vårt oljeberoende och förbättra miljön även leda till nya arbetstillfällen och troligen en friskare befolkning. Om människor dessutom skulle ta fram en del av den mat de äter själva kunde det ytterligare förbättra miljön. Ekologisk odling för självhushållning kombinerat med kompost som tar hand om det egna organiska avfallet innebär att samhället slipper en del av alla energikrävande transporter. Dessutom får den enskilde ett tillskott av naturligt odlad mat som stärker hälsan liksom en nyttig portion motion och frisk luft. I väntan på att myndigheterna agerar kommer i alla fall jag att odla mina morötter och köpa lokala och ekologiska produkter för att dra mitt strå till stacken för att säkra miljön för kommande generationer. |