|
Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 2, 12 januari 2007 Ungdomar i två världar Vi har alla lite olika identiteter beroende på vilket sammanhang vi befinner oss i. Om du tillhör en minoritetskultur i Sverige blir den splittringen desto tydligare. På judiska museet har ungdomar fått beskriva sin verklighet i två världar. en vanlig anonym träport på Hälsingegatan i Stockholm hittar jag den lilla skylten för Judiska museet. Men väl inne på utställningen är det allt annat än anonymt. I "Leva i två världar" som utställningen heter berättar ungdomar personligt och utlämnande hur det är att leva som ung same, rom eller jude i Sverige i dag. "Hysch-hyschbussen" är ett litet rum med tre riktiga bussäten. Där kan du sitta och tjuvlyssna på en rad inspelade och iscensatta samtal. Ett av dem utspelas mellan en judisk tjej och hennes "vanlige svenske" kille. Tjejens föräldrar vet inte om att de är tillsammans eftersom hon är rädd för att de ska bli arga för att hennes kille inte är jude. De bråkar lite men det slutar med att killen frågar om hon vill gifta sig och efter viss tvekan svarar hon ja. Kulturkrock i skolan En annan konversation i "bussen" är mellan ett par unga föräldrar som är oroliga för sin son. Familjen är romer och mamman tycker att han borde kunna få ha vanliga jeans på sig i skolan. De andra barnen retar honom för hans traditionella kläder. Pappan tycker att sonen måste ha respekt för sitt eget folk och han vill inte att andra romer ska prata illa om dem. - Låt honom välja själv om han vill vara utstött bland svenskar eller bland romer, säger den unga kvinnan. Det är små inblickar i kulturer som verkar präglas av starka traditioner och där familj och släkt spelar en större roll än många är vana vid i Sverige. Kika i kylskåpet På utställningen får vi även gå in i tre fullstora kök från respektive kultur och kan bland annat undersöka vad en rom har i kylen eller vad en same har i bokhyllan. På en teve har du även möjlighet att guidas genom ett helt hem och i ett hörn kan du testa dina fördomar mot de olika grupperna. I ett annat kan du lyssna på hur det skulle låta om en rom, en jude och same skulle spela traditionell musik ihop. Resultatet är medryckande. "Vad har judiska, romska och samiska ungdomar gemensamt" frågar projektledaren för den judiska gruppen, Miriam Andersson Blecher. "Mer än man kanske tror" svarar hon själv. Michelle Jacobsson är en av de unga judinnor som har bidragit med sina tankar till utställningen. På samma fråga funderar hon först lite. - Alla är svenska minoriteter och har liknande grund och historia. Vi är alla folk som har varit förföljda och som har utsatts för mycket fördomar, säger hon sedan. En viktigt sak som skiljer romer och judar från samerna är förstås att samerna är Sveriges ursprungsbefolkning medan judar och romer är mer nomadiska och invandrade. Andra likheter mellan judar och romer finner hon också i matkulturen och i musiken. Ingen generell bild Den största likheten mellan grupperna tycker hon dock ligger just i att alla har två identiteter och att det kan påverka livet. - Det kan vara otroligt svårt men ibland väldigt lätt, säger hon. Michelle betonar dock att utställningen inte försöker ge någon generell bild av de olika kulturerna utan att det är de enskilda personerna som berättar om sina tankar om hur det är för dem. - Personligen tycker jag att det är svårt ibland. Trots att min släkt har bott i Sverige i flera generationer så känner jag ändå mer judisk tillhörighet än något annat. Det hänger nog samman med att vår historia är så viktig, till exempel varför vi har kommit hit, berättar hon. Utomlands känner sig dock Michelle svensk i första hand, då är hon svensk judinna. En egen identitet En svårighet för judar i Sverige tror hon också beror på att tro är något laddat i Sverige och religion ses ofta som omodernt. I andra länder praktiserar de flesta någon religion medan många i Sverige är ateister. - Bara tre av mina kompisar är judar, berättar Michelle, och de andra har svårt att förstå att jag tror på gud över huvud taget, men de tycker samtidigt att det är lite roligt, säger hon och skrattar. Michelle berättar att hon själv också trivs med att ha olika identiteter. - Jag tycker det är roligt att vara del av en annan kultur, att vara judinna ger mig en egen identitet, och det är lite "min grej" förklarar hon. Men i den judiska gruppen är jag istället Michelle som är lite flummig och som har gått på teaterskola. Det är intressant hur vi har olika identiteter i olika sammanhang. Men hon betonar också att det är olika för olika personer. Hon berättar om en väninna som inte vågar bära sin davidsstjärna öppet på stan. - I Sverige har vi religionsfrihet men många kan inte visa sin religion öppet. Det finns folk som är rädda i vårt samhälle i dag, utbrister hon. Dålig kunskap Ett problem är också att kunskapen om minoriteterna är dålig. - Många av våra fördomar är ofta väldigt starka, något vi växer upp med. Jag har förståelse för att människor har fördomar, men man måste vara försiktig med vad man säger, påpekar hon. Till exempel är det fortfarande många som kallar romerna för zigenare. De tar illa vid sig av det men det är det inte alla som vet, säger hon. Michelle säger att många också tycker att det tjatas för mycket om Förintelsen och att de är trötta på det. - Det är viktigt att fortsätta prata om det och varför det hände. Och framför allt varför det fortfarande sker, till exempel i Darfur. Så länge vi inte har lärt oss av vår historia måste vi fortsätta berätta om det som har hänt, säger hon. |