|
Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 22, 1 juni 2007 Kontroversiella förslag av expert på pappersteknik: Konkurrens i stället för reglering - Pappersindustrin kommer inte att behöva köpa mer el under den närmaste tioårsperioden - det kan jag slå vad om! En av landets främsta experter på pappersteknik, Göran Bryntse, hävdar detta i medveten polemik mot skogsindustrins direktörer. En av de mest inflytelserika är SCA:s ordförande Sverker Martin-Löf som för ett år sedan gjorde sig till talesman för den svenska storindustrin och krävde att elmarknaden skulle återregleras. Förslaget fick kalla handen från flera ledande borgerliga politiker liksom från dåvarande näringsministern Mona Sahlin. Bryntse håller med om att vi inte har någon fungerande elmarknad men vill i stället för reglering skapa konkurrens: - Stycka upp Vattenfall i några regionala bolag och se till att de tre stora elbolagens samägande av kärnkraften upphör! Han instämmer i den elintensiva industrins kritik av en energipolitik som låter kraftbolagen berika sig på konsumenternas bekostnad. Det är helt ohållbart, menar han, att till exempel de fyra största kraftbolagen år 2004 gjorde vinster på över 50 miljarder. Eller att Vattenfall fick bestämma utformningen av elcertifikaten som innebär en överföring av 900 miljoner från allmänheten till elbolagen. Vattenfall skinnar svenska folket mer än något annat företag.
Effektivisera "Fråga inte vad ditt land kan göra för dig utan fundera över vad du kan göra för ditt land!" Ungefär så skulle man kunna beskriva Göran Bryntses inställning till skogsindustrin. Han är mycket bekymrad över konservatismen och självupptagenheten hos industriledarna. Det finns modern, effektiv teknik som sparar energi och därmed pengar men som inte utnyttjas. - Ta pumparna, till exempel! Inom pappers- och massaindustrin går en tredjedel av elenergin till drift av pumpar, cirka 8 terawattimmar (TWh). 40 procent av pumpenergin kan sparas in genom varvtalsreglering. Det betyder en besparingspotential på 3 TWh per år. Ändå har inget pappersbruk köpt de högeffektiva ABCD-pumparna från värmlandsföretaget Control Drive. Nu kämpar företaget för sin överlevnad. På samma sätt förhåller det sig med energisnålare motorer och fläktar. Inget pappersbruk har intresserat sig för den nya spiralfläkten som uppfunnits av Bengt-Olof Drugge i Gällivare. Den skulle för övrigt också kunna bidra till tystare vindkraft, anser Bryntse. Och han understryker att de nya effektivare motorerna skulle ge tillbaka de investerade pengarna på bara något år. ABB har utvecklat sådana med 15 procents lägre energiförluster. Ingen sådan motor har inköpts av pappersindustrin. - På hushållningssidan menar jag alltså att förbrukningen kan minska med en tredjedel, 7 TWh av de knappt 23 som pappersindustrin förbrukade under 2006, sammanfattar Göran Bryntse. Då ingår också besparingar på 2-3 TWh som kan uppnås med nu känd teknik för raffinering av mekanisk massa. Producera Men industrin kan också öka sin egen elproduktion. Uppfinnaren Lennart Strand bedömer att spillvärmen kan ge 10 TWh el om året. Bryntses uppskattning stannar vid drygt hälften, men det är ändå nästan lika mycket som Barsebäcksverket en gång presterade (7 TWh). Strand har utvecklat en egen teknik, Low Temperature Turbine (LTT), som redan tagits i bruk i en pilotanläggning vid Höganäs AB. Samtidigt bildar verkstadskoncernen Opcon ett nytt dotterbolag för att globalt föra ut sin version av ORC-tekniken (organisk rankinecykel). Den testades redan för 15-20 år sedan i ett pappersbruk men stod sig inte i konkurrensen med dåvarande elpriser. Nu pågår hemliga förhandlingar med ett företag inom svensk processindustri som möjligen kan leda till att en första anläggning startar under 2007. Svartlutsförgasning är ett annat sätt för skogsindustrin att producera egen energi. Svartluten är en biprodukt som förr spolades ut i havet. Senare har man bränt den så att de värdefulla kemikalierna kunnat återvinnas. Ny teknik för förgasning skulle kunna ge så mycket som 11 TWh. Det finns ett svenskt företag, Chemrec, som är världsledande med den tekniken. Men genom det svenska näringslivets ointresse har det blivit uppköpt av ett amerikanskt riskkapitalbolag. En av delägarna heter för övrigt Al Gore. Av svartlut får man också dimetyleter som kan användas som drivmedel vilket redan sker i vissa lastbilar som rullar på våra vägar. Bryntse ser det som ett gott alternativ i drivmedelsfloran och räknar med att framtidens motorer ska kunna växla mellan olika drivmedel. Att identifiera och genomföra alla energieffektiviseringar i den elintensiva industrin kostar mindre än att bygga nya kraftverk.
Teknologie doktor Göran Bryntse är teknologie doktor och universitetslektor i grafisk teknologi vid högskolan i Dalarna. Hela sitt vuxna liv har han ägnat sig åt energifrågorna ända sedan han som student på KTH i början av 70-talet skrev ett specialarbete om skogsindustrins energibehov. Han har varit expert åt ett par statliga utredningar liksom åt ett av världens största företag på området, Procter & Gamble i USA. Men den svenska skogsindustrin vänder honom och hans kunskaper ryggen. Det kan förstås bero på att han är ordförande i Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen. Det finns också de som menar att skogsindustrin bara vill se sitt eget folk på högskolorna i Mellansverige och Norrland. Dit räknas han inte. Hur ser då ordförande Göran på Folkkampanjens arbete? Kärnkraftsdebatten har länge varit död. Debattartiklar i ämnet refuseras regelmässigt, berättar han. De senaste månadernas fusk, slarv och hotfulla incidenter borde väcka den till liv igen. Vilka är de tre viktigaste kraven ordföranden vill driva? - Avveckla en reaktor om året med början i år! Alternativen finns och leder inte till ökade koldioxidutsläpp. - Stoppa alla planer på uranbrytning i Sverige! - Lägg planerna på slutförvar enligt den så kallade KBS-metoden i papperskorgen! Utred i stället DRD-metoden - Dry Rock Deposit - som medger återtagbarhet om något oförutsett skulle hända de närmaste 100 000 åren! |