|
Ursprungligen publicerad 19 januari 2007 Först förtrolla sedan förföra
A
djöss de tider där man lämnade sitt hus olåst. Rubriker om inbrott och stölder fyller tidningarna även i små städer, "bostadsinbrott ökar drastiskt", "dator byte vid villainbrott". En av innerstadens trendiga klädaffärer har blivit länsad ett tjugotal gånger under de senaste åren! Inbrott är vanliga, habegär eller behov av varor som kan generera snabba pengar är stora. Det handlar både om stöldligor i vuxen ålder och om ungdomsgäng. Med en artikel i Le Monde Diplomatique i gott minne (Frank Mazoyer, från december 2000) förstår man att brottsligheten snarare kommer att öka än sjunka i den mån människorna identifierar sig genom materiella ting och fattigdomen växer. Marknadsforskningsinstitut som ska undersöka köpbeteendet av medelsvensson har funnits sedan 1950-talet. 1956 spenderade amerikanska Good-year och General Motors 12 miljoner dollar för marknadsforskningsstudier. För att konsumenten ska slippa lägga band på sin köplust och habegär kom de fram till att produkten måste tilltala åtta dolda behov: Den måste nå konsumentens benägenhet (eller svaghet) till självbeundran, ge emotionell säkerhet, bekräfta honom i sin självaktning, motsvara tidsandan (mode) och förmedla en känsla av makt, odödlighet, trovärdighet och kreativitet. Av allt mindre betydelse blev nyttoaspekten av någon vara. Den skulle däremot fylla en "marknadslucka". På den tiden skapades också stormarknaderna - i mångfaldens sagoland dränkta i uträknad belysning och ljud finns allting. Allting som hjärtat känner för, det är fritt fram för impulsköp. "Först förtrolla och sedan förföra", det fungerar särskilt bra hos barn. Det tar mycket tid att fånga in dem, menar en specialist på området, fransmannen Claude Myller, men om man knyter tio miljoner barn till en bestämd produkt så håller det livet ut. "Som soldater som börjar marschera när marschbefälet hörs", citeras Myller i Le Monde Diplomatiques artikel. På senare år satsas det målinriktat på ljud, beröring och lukt - "sensormarketing" kallas det. Luktsinnet verkar lättast att manipulera, en utmaning för produktutvecklarna inom kemiindustrin. Luktförnimmelser lagras långt ner i den mänskliga hjärnan, det är kombinerade minnen präglade av lukt och ett emotionellt samband. Till exempel kan man omge omogna frukter med lukten av mogna. Effektivt är det att svepa in plastväskor i en lukt av varor i äkta skinn. Det är bluff - men vem vill kontrollera det? Hur får man bukt på detta beroendeframkallande köp- och habegär? Det betraktas som beroendeframkallande precis som suget efter alkohol eller annan narkotika. Bakom ligger en totalt materialiserad värld där existentiella och icke-materiella frågor och intressen minskar i den mån som pengar (tillväxten) styr. I mindre städer uppstår bevakningsföreningar som patrullerar om nätterna för att skydda dem som äger och hjälper polisen genom iakttagelser på avstånd. Det är bara ett plåster på det djupa såret av obalans. Kanske löser sig frågan i vår värld genom hungersnöd och minskande naturresurser på stora delar av vårt jordklot? Eftertanke genom knapphet. Inte bara de andras, även den egna - så småningom. |