|
Ursprungligen publicerad 26 januari Telenor i konflikt om GrameenPhone Precis vid utdelningen av Nobels Fredspris blev det känt att pristagaren Muhammad Yunus vill att Telenor skall lämna över aktiemajoriteten i Grameenbankens telefonbolag till de fattiga, enligt en tidigare överenskommelse 1996. Det norska mobiltelefonibolaget Telenor ingick i november 1996 ett samarbetsavtal med Grameen bank i Bangladesh att utveckla mobiltelefonitjänster i landet.Syftet med hela projektet var från början att göra en väsentlig insats för de fattiga människorna ute i de omkring 68 000 byarna i Bangladesh där över 80 procent av landets befolkning lever. För Telenor, ett av världens mest avancerade telekommunikationsföretag, var det dock ett högriskprojekt. Telenor tvekade länge men såg ändå unika möjligheter. Det fanns två viktiga aspekter. Den första var att, med den stora goodwill som följde av ett samarbete med Grameenbanken, så skulle chanserna öka dramatiskt att slå sig in på den begynnande marknaden i städerna i Bangladesh. Den allmänna fattigdomen på landsbygden gjorde att det var ytterst osäkert hur många människor där som skulle ha råd att skaffa sig mobiltelefon. Men man kom slutligen fram till att om det så bara var 5 procent av landets befolkning som skulle ha råd med mobiltelefoner så skulle det innebära ett större underlag för mobiltelefoni än hela Norges befolkning. Unik framgång Nu, tio år senare, kan man konstatera en fullständigt unik framgång för projektet, som fick namnet GrameenPhone. Redan 2004 hade man lyckats att ta cirka 70 procent av marknaden i städerna. I september 2006 fanns det mer än 255 000 bytelefoner i 55 000 byar. Projektets framgång baserar sig på Grameenbankens system med så kallade mikrokrediter eller smålån utan säkerhet till fattiga människor för att lyfta dem ur fattigdom. För detta fick Grameen-banken och Muhammad Yunus Nobels fredspris 2006. Mikrokrediterna har givits till kvinnor som med hjälp av lånet (ungefär 1400 kronor) kunde skaffa sig en mobiltelefon och sedan börja erbjuda telefonitjänster till människor i sin by. I dag finns det över 500 000 telefondamer som dels klarar sitt eget och sin familjs uppehälle och dels tillhandahåller överkomliga telefonitjänster till sin by. Avancerad modern teknologi i tredje världen kan få en fullständigt ny och avgörande roll i ett lands utveckling. Antalet fasta telefonlinjer i Bangladesh uppgår bara till en miljon abonnenter. Antalet mobiltelefoner däremot uppgår idag till nästan 22 miljoner. Erik Aas från Grameen-Phone, uppskattar att antalet mobiltelefoner totalt kommer att växa till 50 miljoner 2009. I december 2006 hade företaget 46 procent av marknaden. Telenor mycket nöjda - Vi är mycket nöjda med resultatet, säger Esben Tuman, talesman för Telenor, till Miljömagasinet. Inte minst är vi glada för att vi på ett så avgörande sätt kunnat bidra till utvecklingen i Bangladesh. Grameen-Phone stod för ungefär 10 procent av hela ökningen av BNP i Bangladesh förra året. I sitt tal vid utdelningen av Nobels fredspris i Oslo i december sa Muhammad Yunus: "GrameenPhone är ett gemensamt projekt mellan Telenor i Norge och Grameen Telecom i Bangladesh. Telenor äger 62 procent av aktierna och Grameen Telecom äger 38 procent. Vår vision är att vi till slut skall omvandla detta företag till ett socialt företag genom att kvinnorna i Grameen Bank skall bli majoritetsägare. Detta är ett mål som vi arbetar för att nå." Till Fortune Magazine sa han att: "Telenor har gått med på att ge oss majoriteten av aktierna inom sex år." Vi har aldrig förbundit oss Chefsansvarig CEO i Telenor Jon Fredrik Baksaas, förnekade att det fanns någon sådan överenskommelse: "Vi har aldrig förbundit oss att minska vår andel i företaget!" Den tidigare högrisksatsningen är idag ytterst lönsam och Grameen-Phone uppskattas idag vara värt drygt tre miljarder dollar. Talesmän för Telenor har påpekat att de omkring 87 miljoner dollar som företaget har investerat inte har hämtats hem och att den dryga miljard dollar som Grameen-Phone tjänat har återinvesterats. Den norska biståndsministern Erik Solheim sa "Vi kommer snart att nå en punkt i fattiga länder, där norska privatinvesteringar tjänar mer pengar än vi ger i bistånd till dessa länder." Avtalet avslöjat Slutpunkten i denna skandal kom när den norska nättidningn NA24 avslöjade exakt vad som stod i överenskommelsen mellan Telenor och Grameen Telecom: "... Det är TNI:s (Telenor Invest A.S.) intention att minska sitt aktieinnehav till under 35 procent inom en period av sex (6) år från det att bolaget (Grameen-Phone) bildas. ..." Bolaget bildades 1997. Det som kunde ha blivit en PR-framgång över hela världen utan motstycke - Telenor sammankopplat med Nobels Fredspris - har hittills utvecklats till sin raka motsats. Stortingets talman Thorbjörn Jagland menade att om Telenor minskade sitt ägande i GrameenPhone så skulle det innebära ett genombrott för Yunus tankesätt. - En dag kommer GrameenPhone att vara ännu ett exempel på ett stort företag som ägs av fattiga, sa Muhammad Yunus i sitt Nobeltal. |