Ursprungligen publicerad 5 januari 2007
Syn på avloppsvatten i förändring
Avlopp och vatten har varit ett miljöproblem för människor i alla tider. Nu börjar det bli allvar med larmen för algblomning och bottendöd som ökar. Det är dock inte bara jordbruk och trafik som ligger bakom. Toaletter finns i alla hem och vi bidrar alla varje dag med våra naturliga behov. Utvecklingen går långsamt framåt.
Urinseparerande toalett.
(Foto: Hans Sternlycke)
På 1980- och 90-talen började allmänheten bli medveten om vilket oerhört slöseri vi bedriver med vårt dricksvatten.
En toalettspolning - upp till åtta liter vatten, lika mycket som en hel familj får leva av en hel dag på jordklotets torra områden. Idag anses det vara en självklarhet att man installerar vattensnålt spolande toaletter vid nybyggnation eller vid byte av toalettstolen.
Under samma tid har de alltmera förstörda vattendragen och havet varit ett faktum. Jordbruket, skogsbruket och vägtrafiken har anklagats för att vara skuld till "övergödningen", för överflöd av kväve, fosfor och nitrat som orsakar havets bottendöd.
Visst är de stora djurbesättningarna i dagens industrijordbruk ett påtagligt problem, marken för gödselspridning räcker inte till. Och är gödseln tillräckligt ren, med tanke på hur djuren uppföds, på medicineringen och kraftfodersammansättningen? Konstgödsel och bekämpningsmedel belastar åkrarna genom att tränga in i grundvattnet, om inte direkt så genom kretsloppet - människans och djurens avföring som hamnar i reningsverket kan inte renas tillfredsställande.
En miljon enskilda avlopp
Kommunernas reningsverk har byggts ut, offentliga pengar för anläggning av dammar med fånggröda ("våtmark") har skapats och kan sökas än. Kalkning av insjöar är en fastliggande post i kommunernas budget. Men situationen har inte avsevärt förbättrats.
Naturvårdsverket drog sitt strå till stacken och ville hjälpa till att förbättra avloppssituationen på 1990-talet. "Kretsloppsanpassade avloppssystem i befintlig bebyggelse" och "Små avloppsanläggningar" gavs ut. I Sverige är det ungefär en miljon hushåll som inte är anslutna till kommunal vattenrening.
Måste hitta vägen
Nu, i juli 2006, har det kommit nya direktiv från Naturvårdsverket: "Allmänna råd om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten" (NFS 2006;7).
- Tidigare förordningar var väldigt tekniska, nu ställs det bara krav, vägen måste vi hitta själva, säger Ingela Caswell som är miljöinspektör i Laholms kommun.
Tillsammans med kollegor i de fem övriga halländska kommunerna har hon bildat en arbetsgrupp för att realisera de nya kraven. Sammankallande är en medarbetare i Region Halland.
- Vi får träffas på arbetstid. På så vis betalar kommunerna vårt projekt, förklarar Ingela. Kravet är att vi måste komma åt övergödningen. Vi vill utveckla gemensamma kriterier, bedömningsgrunder för högskydds- och lågskyddsområden (högt skydd gäller till exempel vid vattendrag, vattentäkter eller i närheten av badplatser). Det som är nytt är att man tar energiförbrukningen med i beräkningen för att bryta ner kväve, fosfor och nitrat.
Vill satsa på skolbarn
Förutsättningarna varierar från kommun till kommun. Jordmånen är till exempel avgörande.
- Våra erfarenheter är olika, men nu kan vi informera varandra, det ger trygghet och arbetsglädje. Ambitionen är att vara en referensgrupp, menar Ingela.
Till de gemensamma målen hör att man vill höja kunskapen på landet om olika miljömässiga avloppsmetoder. - Ja, och så vill vi satsa på skolbarn, helst i samarbete med någon förening som Naturskyddsföreningen, berättar Ingela entusiastiskt.
Det vore idealiskt om man kunde satsa på toalettsystem med urinseparering för att kunna återföra näringsämnen till jorden som vi har tagit ifrån den, tycker hon. Urinen måste lagras i tankar i ett halvt år, det kräver smitskyddsbestämmelserna. Ett problem är medicinrester, inte bara antibiotika som man har ägnat en hel del uppmärksamhet under de senaste åren.
- I Halland har vi den unika möjligheten att komma vidare i det avseendet genom Spenshult, kliniken för människor med reumatiska sjukdomar. Spenshult har nämligen ett eget reningsverk där man redan testar nedbrytningen av mediciner, säger Ingela.
I Laholm är det bara några få hushåll hittills som har satsat på urinseparerande toaletter - bland annat just Naturskyddsföreningen i sin klubbstuga som hyrs ut till feriegäster under sommarmånaderna.
Fakta: Hushållsspillvatten
Bad-, dusch- och tvättvatten (BDT) "Gråvatten" och toalettvatten (Kl-vatten): "Svartvatten" utgör 25 procent av det totala hushållsspillvattnet. Det innehåller 50 procent av den totala fosfatmängden, 90 procent av kvävet och en stor del av (koliforma) bakterier från avföringen som är värmeresistenta.
Fosfatförbud för enskilda
I samråd med Naturvårdsverket och näringslivet bl.a. har Kemikalieinspektionen (KemI) utrett förutsättningen för att förbjuda fosfater i tvätt- och rengöringsmedel på nationell nivå.
KemI avstår från ett totalförbud i och med att de kommunala reningsverken får ner halten till 0,3 milligram fosfor per liter. Det är däremot de enskilda avloppen man vill komma åt. Det är de som påverkar sjöar och hav.
KemI föreslår alltså att förbjuda fosfathaltiga tvätt- och maskindiskmedel i fastigheter med enskilt avlopp. Information och märkningskrav behövs. Handeln måste bli samarbetsvillig (genom frivillig överenskommelse). En eventuell reglering på EU-nivå utreds för närvarande. Kommissionen presenterar sitt förslag senast den 8 april 2007.