Aftonbladet har i en artikelserie granskat KRAV-märkningen och den ekologiska branschen i Sverige. Det är helt i sin ordning - naturligtvis ska ekomaten granskas precis som annan mat och det står tidningen fritt att vinkla artiklarna. Dock innehåller artiklarna en mängd fel. Här ger vi vår syn på saken.

1. KRAV och hälsan
I den inledande artikeln, publicerad den 16 augusti, hävdar Aftonbladet att ekologisk mat inte är nyttigare. Detta påstående motsägs av undersökningar som visar att ekologisk mjölk och kött innehåller mer av de nyttiga fettsyrorna omega-3. Forskning vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp visar att ekologiska jordgubbar innehåller mer antioxidanter än konventionella. Det finns studier som visar att de som äter ekologiskt har lägre halter av bekämpningsmedelsrester i urinen.
    Aftonbladet bortser från hälsa i ett större sammanhang och tittar snävt på näringsinnehåll i en enstaka morot. Men det finns också konsumenter som ser på hälsa i ett vidare sammanhang, där de månar både om kommande generationer och om tillståndet i vår miljö. KRAV-anslutna bönder bidrar inte till att sprida bekämpningsmedel till våra vatten eller till rester av bekämpningsmedel i maten.
    En hälsofördel som Aftonbladet förtiger är uppenbar för den som läser innehållsdeklarationen på förpackningarna: KRAV-märkt mat innehåller inga syntetiska färgämnen, smakämnen, sötningsmedel eller aromämnen, härdade fetter eller genmodifierade organismer. Den KRAV-märkta maten vill vara så ärlig som möjligt och har ingenting att dölja.

2. KRAV och djuren
I den andra artikeln, publicerad 17 augusti, framställer Aftonbladet det som att djuren generellt lider i KRAV-godkänd produktion. Detta är inte sant.
    Hela grunden för en KRAV-godkänd djurhållning är att den ska kännetecknas av en mycket god djuromsorg och ett gott djurskydd. Djuren ska hållas i en sådan miljö och skötas på ett sådant sätt att djurens hälsa och välfärd främjas. Ett gott hälsotillstånd är en förutsättning för att djurproduktionen ska kunna bli KRAV-godkänd. Allt detta framgår tydligt av KRAVs regler.
    Reglerna är, tvärtemot vad som påstås av Aftonbladet, framtagna i brett samråd, där bland annat representanter för djuruppfödare, forskare, djurskyddsföreträdare och konsumenter har medverkat, alla med en djup fackkunskap inom djurområdet.
    KRAV har en restriktiv hållning mot förebyggande medicinering. Aftonbladet påstår att detta skulle leda till att sjuka djur får lida i onödan. Detta är helt fel. Sjuka djur ska självklart behandlas.

Inget förbud mot medicinering
Aftonbladet skriver att sjuka ekologiska djur inte skulle få behandlas medicinskt i första hand utan i stället få örtmediciner och vårdas av homeopater. Detta är felaktigt. KRAV förordar inte homeopatiska preparat framför annan behandling. Om djuren är sjuka ska veterinär anlitas och man ska använda de mediciner och preparat som veterinären rekommenderar.
    Anledningen till att KRAV däremot är restriktiva till förebyggande medicinering är att denna har många nackdelar. Det finns till exempel risk för att medicinerna ska bli verkningslösa genom resistensutveckling. Ekologiska djurhållare förebygger parasitangrepp på andra sätt, bland annat genom att växla betesområden så att djuren inte ständigt betar på samma mark och genom att anpassa djurantalet till arealen.
    Vid risk för extrema angrepp av parasiter, insekter och andra problem som tas upp i artikeln är det möjligt att göra undantag. Vi tummar nämligen aldrig på principen att djuren i den KRAV-godkända besättningen ska må bra.

Svälter inte utan kraftfoder
Påståendena om att KRAV-godkända djur skulle svälta för att de får för lite kraftfoder är också helt felaktiga. Om grovfodret (gräs, ensilage) håller en god kvalitet uppstår inga sådana problem.
    En annan fråga som tas upp i Aftonbladet är att separationen mellan ko och kalv skulle bli extra plågsam därför att djuren har fått gå tillsammans under fyra dagar. Det är sant att det finns djurhållare som upplever detta som ett problem. Men det finns också många exempel där det fungerar alldeles utmärkt, beroende på vilken metod man använt för avvänjningen. KRAV har tagit del av aktuell forskning och efter noga övervägande kommit fram till att det av djurhälsoskäl är bättre för kalven att få dia under de första dagarna. Ännu bättre är förstås om kalven kan gå med kon under en längre period, vilket också förekommer.
    Sammanfattningsvis råder det inget tvivel om att KRAV-godkända djur lever ett gott liv. KRAV-godkända gårdar kontrolleras dessutom regelbundet. Uppfyller de inte KRAVs regler för god djuromsorg blir produktionen inte godkänd och mjölken eller köttet får inte bli KRAV-märkt.

3. KRAV och demokratin
I en tredje artikel, publicerad den 18 augusti, förespeglas att KRAV skulle styras av en enskild företagare i Värmland. Det är helt fel. Torfolk gård är ett av cirka 4 300 KRAV-certifierade företag i Sverige och har ingen beslutanderätt över KRAV.
    KRAV styrs inte heller av den internationella ekologiska rörelsen IFOAM. Tvärtom har KRAV ett visst inflytande över IFOAM, som varande en av organisationens medlemmar och ägare.
    KRAV ägs av 28 medlemsorganisationer. Dessa representerar en mängd olika intressen i hela kedjan från jord till bord: lantbrukare, livsmedelstillverkare, handeln, konsument- och miljöintressen. Det är vi stolta över.
    När KRAV utvecklar sina regler görs detta i en helt öppen process, där bokstavligen hela svenska folket bjuds in att tycka till. Alla regelförslag läggs ut på KRAVs webbplats, där allmänheten uppmanas lämna synpunkter. Dessutom skickas förslagen till en mängd remissinstanser. Synpunkterna på regelförslagen jämkas samman och värderas av KRAVs regelkommitté, vars ledamöter kommer från olika kompetensområden, till exempel lantbruk, djurskydd, livsmedelsindustri, miljöforskning och kommunal konsumentvägledning.
    Aftonbladets idé om att KRAV styrs av en liten klick makthavare är alltså helt tagen ur luften.
    Är det någon som har makten över KRAV och den ekologiska produktionen så är det konsumenterna. Deras efterfrågan styr vad som produceras och är en förutsättning för KRAVs hela existens.

Aftonbladet gör stor sak av att KRAV under 2005 fick 200 000 kronor i ersättning från Jordbruksverket för att svara på konsumentfrågor. Detta är sannolikt en mycket god affär för Jordbruksverket och andra myndigheter, som annars själva skulle behöva besvara mängder av frågor från skolelever och andra som söker information om ekologisk produktion.
    De offentliga bidragen utgör endast en mindre del av KRAVs finansiering. Till största delen betalas KRAVs verksamhet av de företag som använder sig av KRAV-märkningen. KRAV drivs utan något enskilt vinstintresse.
    En annan fråga som tas upp av Aftonbladet är ett ärende om KRAVs administrativa rutiner som vi ville få prövat i länsrätten. Det är inget konstigt att en myndighet och den som myndigheten har tillsyn över har olika uppfattningar i ett enskilt ärende. Vi upplever att vårt samarbete med Livsmedelsverket och Jordbruksverket överlag är gott.
    Slutligen skriver Aftonbladet att KRAV ville stoppa ett mejeri från att delta i en ekologisk mässa. Begreppet "ekologisk" är lagskyddat och får bara användas om man är certifierad enligt EU:s regler. Mässans policy är att produkterna ska vara certifierade. KRAV har aldrig krävt att mejeriet skulle vara certifierat enligt KRAVs regler, bara att det skulle följa lagen och mässans policy.

Lena Söderberg
Vd KRAV

Mer information:
KRAVs webbplats www.krav.se bemöter Aftonbladets artiklar mer ingående. Där finns också länkar till ytterligare information, bland annat forskning som talar för ekologisk produktion.