Pub 25 augusti 2006

Stoppa effekthöjningarna i kärnkraftverken

M
ot bakgrund av den allvarliga händelsen i Forsmark då det osannolika och oväntade hände, måste nu regeringen sätta stopp för planerna på att göra reaktorerna ännu osäkrare genom s k effekthöjningar.
    En härdsmälta kunde undvikas i Forsmark delvis tack vare en del tur och att en hjälte, Niklas Sjulander, genom att bryta mot föreskrifterna kunde få fart på elförsörjningen innan det var för sent för att förhindra en katastrofal härdsmälta.

De föreslagna effekthöjningarna i de svenska reaktorerna skulle ytterligare minska tiden för att förhindra en härdsmälta vid ett totalt strömavbrott, från idag cirka 1,5 timmar till cirka 1 timme. Effekthöjningarna är ingen effektivisering utan innebär att man kör reaktorerna med gasen i botten, långt utöver de ursprungliga konstruktionsförutsättningarna. Det är som om man trimmar en Volvo Amazon i förhoppningen att den ska uppföra sig som en Volvo S70. Det går inte. Man kanske skulle kunna komma upp i samma hastighet, men på säkerhetens bekostnad.
    Kärnkraftverken blir genom effekthöjningarna ännu farligare än vad de är idag. Forsmarkshändelsen visar att de som ska garantera vår säkerhet, Statens Kärnkraftsinspektion (SKI), inte hade en aning om att det aktuella felet i Forsmark kunde inträffa.
    Det osannolika blev inte bara sannolikt, det blev verklighet. De fruktansvärda konsekvenserna av en allvarlig reaktorolycka gör att det inte är acceptabelt att säkerheten ska bero på den mänskliga faktorn, som i Forsmark.

Miljödomstolen har sagt nej till effekthöjningarna av flera goda skäl, men regeringen har på inrådan av SKI ändå nyligen godkänt dem i Ringhals och Oskarshamn och snart förväntas regeringen ge tillstånd till effekthöjningar även i Forsmark.
    Det är dock inte för sent för regeringen att ändra dessa beslut mot bakgrund av händelsen i Forsmark som skoningslöst blottade den bristfälliga säkerheten vid de svenska kärnkraftverken.

Även om tekniken vid kärnkraftverken skulle fungera så finns det andra problem som motiverar stopp för den kraftiga utbyggnad av kärnkraften som regeringen och de flesta politiska partier nu ställer sig bakom. Ett problem är till exempel att det nya jätteflygplanet Airbus A380 snart flyger kommersiellt.Det väger 580 ton. Inget svenskt kärnkraftverk skulle klara en fullträff från ett sådant plan, om det råkar ut för haveri eller kapas av terrorister.
    Inte heller finns det någon säker metod för att lagra det livsfarliga avfallet i hundratusen år. De svenska kärnkraftverken är dessutom bland de värsta i Europa när det gäller utsläpp av radioaktivitet vid normal drift. Måste vi vänta tills fiskarna i Östersjön blir självlysande innan regeringen gör något? Östersjön är redan ett av världens mest radioaktiva hav.

Kraftbolagens framtida investeringar i ökad kärnkraftsproduktion uppgår till minst 20 miljarder, trots att regeringen säger sig vilja avveckla kärnkraften. Effekthöjningarna kommer att försvåra avvecklingen, bl a blir avvecklingskostnaderna ännu högre.

Det finns alternativ till kärnkraften, inte minst effektivare energianvändning. Det har flera studier tydligt visat. Regeringen bör förmå kraftbolagen att satsa sina miljarder på dessa alternativ istället.
    En bra början är att regeringen med hänvisning till katastroftillbudet i Forsmark nu säger nej till livsfarliga effekthöjningar av de svenska kärnkraftverken.

Göran Bryntse,
Tekn Dr,
Ordf. i Folkkampanjen mot Kärnkraft/Kärnvapen