|
Besvikelse bland småbrukare efter WTO:s toppmöte Det är storjordbruket och de multinationella livsmedelsbolagen som är vinnarna. Efter det definitiva beslutet att minska alla stödformer ter sig framtiden även i Sverige mycket osäker. Ministrar och representanter från 149 länder skrev under slutdeklarationen efter en veckas hårdmangling på mötet i Hongkong. De sista tre dagarna pågick förhandlingarna dag och natt. Toppmötet skedde i ett för allmänheten helt avspärrat konventområde. Utanför samlades ett par tusen småbönder från framför allt Korea och gästarbetare från Indonesien. De demonstrerade mot vad de ansåg vara en odemokratisk process som hotade deras livsuppehälle med arbetslöshet och dåligt betalda ersättningsarbeten som följd.
Ministerdeklarationen
Kritiska invändningar Kritiken mot slutdeklarationen var massiv redan innan den ens var undertecknad. Den var ett kompromissförlag som uppenbarligen kommit till för att inte mötet skulle sluta i ett nytt misslyckande. Den viktigaste överenskommelsen gällde tidtabellen för när exportsubsidierna ska bort. Det var inte ett särskilt omvälvande beslut, eftersom ett principiellt medgivande redan har varit klart. I-länderna har dock använt det som ett påtryckningsmedel för att få marknadstillgång för sina industrivaror och tjänster, vilket de nu alltså har lyckats med. Enligt många kritiker gav slutförklaringen egentligen väldigt lite till de fattigaste länderna inom områdena jordbruk och industrivaror (NAMA), där också fiske ingår. Ändå skulle förhandlingarna söka lösningar för att motverka fattigdom och gynna utveckling. Paradoxalt nog har motståndet varit väldigt stort från just u-länderna. De som räddade förhandlingarna var stora u-länder som Brasilien och Indien, som hade mest att tjäna på en överenskommelse.
Varor på undantag Även skrivningarna kring bomull urvattnades kraftigt till nackdel för de västafrikanska länderna. De fick bara löften om att USA:s exportsubventioner skulle bort med början under 2006. USA:s internstöd till bomullsodlarna är fortfarande många gånger större.
En våg av privatiseringar Flera uttrycker farhågor för att de fortsatta förhandlingarna kan komma att gälla samhälleliga nyttigheter som telekommunikation, elektricitet,vattenförsörjning, utbildning och sjukvård. Kritikerna befarar att privatisering av tjänsterna och konkurrens från multinationella tjänsteföretag kan leda till snedvridning av marknaden och därmed till ödesdigra försämringar av levnadsvillkoren för de allra fattigaste.
Sverige i liberaliseringen EU var satt under hård press och var väldigt nära att blockera jordbruksavtalet när Brasilien krävde att exportsubventionerna skulle bort redan 2010. Det blev inte så, men erfarenheterna från Hongkong har i alla fall visat att u-länderna lyckats organisera sig och hålla ihop. Rykten har gått om att några u-länder varit på väg att dra sig ur förhandlingarna men avstått på grund av ansvaret det skulle innebära. Två länder, Venezuela och Kuba, gick i alla fall så långt som till att reservera sig mot slutskrivningen.
Ohållbar jordbruksmodell - Om man vill ha ett långsiktigt hållbart jordbruk kommer inte WTO:s modell att fungera eftersom den är så energikrävande, säger han. Den modellen är bara framgångsrik nu närenergikostnaderna är så låga. Det ger billiga transporter och det gynnar den globala livsmedelshandeln med långa transportvägar. Hans Röös påpekar att oljan kommer att ta slut, och då måste man återgå till det jordbruk som fanns förr. Under tiden har man dock förlorat beredskapen för det och förstört infrastrukturen.
Fler hobbyjordbruk Han tror att det kommer att märkas när man tar bort skyddstullarna på kött. Köttproduktionen går redan på knäna, så vid en halvering av priset, kommer det inte att gå längre. Hans Röös tror också att WTO-överenskommelsen definitivt kommer att påskynda utvecklingen i Sverige mot att allt fler måste betrakta sina jordbruk som rena hobbyjordbruk. Bönderna överlever genom att även arbeta med något annat utöver jordbruket. Hans eget jordbruk går runt bara för att han får miljöbidrag från EU. - Men det ger ju ingenting över. Jag skulle lika gärna kunna lägga ner det, säger han.
Jordbruket ut ur WTO Via Campesinas hållning är att alla länder har behov av tullmurar för att beskydda och utveckla det egna landets jordbruk och förhindra gigantiska migrationsströmmar, arbetslöshet och social utslagning. Man kallar det för livsmedelssuveränitet. Hela 90 procent av all livsmedelsproduktion i världen går till hemmamarknaden, så det skulle därför kunna lämnas utanför WTO, anser de. En ministerdeklaration som kommer att innebära stora nedskärningar av det interna produktionsstödet, riskerar därmed att drabba småjordbruket i såväl i- länder som u-länder. Det kommer inte att hjälpa fattiga människor, säger Via Campesina, eftersom importen i alla fall kommer att ske från etablerade livsmedelskedjor. Det kommer framför allt att gynna industrijordbruket och multinationella livsmedelsjättar men samtidigt slå ut det nyttiga småskaliga familjejordbruket. - En mycket dålig överenskommelse, var kommentaren från den kände franske globaliseringsmotståndaren José Bové. I Hongkong representerade han Via Campesina. Han menar att slutdeklarationen är rent bedrägeri både mot de fattiga länderna och småbrukarna i i-länderna. Det finns så många motsättningar bakom överenskommelsen att det kommer att bli omöjligt att få ut någonting av den, tror han. Han pekar på att liberaliseringen av handeln med jordbruksprodukter redan lett till en våg av självmord bland indiska och koreanska bönder efter att de drabbats av konkurrensen från den globala livsmedelsindustrin.
Rennäringen hotas Även rennäringen kommer med all sannolikhet att drabbas genom att köttpriserna generellt kommer att sjunka. I stället öppnar sig en konkurrerande marknad för import av hjortkött från Polen och Nya Zeeland, och det riskerar att försämra lönsamheten avsevärt. Vem vill då köpa dyrt renkött, när det finns billigare av annat slag? Det hotar hela den samiska kulturen. Utvecklingen inom rennäringen kommer därmed ytterligare att påskyndas mot en slags hobbyrennäring, motsvarande den mot hobbyjordbruket. Då kommer renskötarna att se det mer fördelaktigt att på dagarna ha vanliga jobb och på kvällarna sköta renarna. Samma kritik mot politikerna för att de har övergivit jordbruket i WTO kan därmed också sägas ifråga om de samiska näringarna.
Allvarliga demokratifrågor Världen står inför en strukturomvandling, vars storlek ingen varit med om tidigare. Det handlar om hundratals miljoner lantarbetare som på grund av nya handelsregler riskerar att inte längre kunna försörja sig själva. I stället kan de bli drivna på flykt av hotande massarbetslöshet. Alternativet är ovärdiga eller dåligt betalda lönearbeten i okontrollerat växande befolkningsgetton.
Marknad utan ansvar - Staten har en tendens att överlämna initiativet till de transnationella företagen i sociala och fackliga frågor som till exempel barnarbete. Men vi vet ju att företagen struntar i de frågorna, fortsätter Hans Röös i sin kritik mot WTO-systemet. Under WTO-mötet gjorde Sverige stor affär av att fler och fler företag integrerar sociala, fackliga och miljömässiga ansvarsfrågor liksom mänskliga rättigheter i sin affärsverksamhet. - Men det fungerar inte. Det är bara en liten klick människor som sätter sig in i dessa frågor och sätter tryck på företagen, säger Hans Röös.
Gustaf Jillker |