Nästan all lax som äts i Sverige kommer från fiskodlingar i Norge, men få människor vet om att odlingarna är en stor orsak till övergödning.
Det säger Nils Kautsky, professor i marinekologi vid Stockholms universitet. Han ingår i en forskargrupp som nyligen publicerade en rapport om vilken påverkan världens fiskodlingar har på miljön och fiskbeståndet.

Rapporten som publicerats i ansedda vetenskapstidskriften Nature är en gedigen genomgång av hur världens fiskodlingar påverkar den marina miljön. Den uppmärksammar också problem som få laxätande svenskar vet om. Nils Kautsky, som tillsammans med nio andra forskare från USA, Sverige, England och Filippinerna står bakom rapporten, framhåller att studien är en larmklocka som måste tas på allvar.
Om man ser på rapporten ur ett svenskt perspektiv får man blicka mot Norge varifrån huvuddelen av den lax som äts i Sverige kommer.
Nils Kautsky understryker att den norska laxen som säljs i Sverige är odlad lax som bidrar till mycket utsläpp av kväve och fosfor och därmed övergödning.
– Fiskodlingar bidrar ensamt mer till övergödningen i Norge än alla utsläpp från industrin, jordbruket och människor tillsammans, säger Nils Kautsky.
Övergödningen som kommer sig av att fiskarna äter fiskfoder och via avföringen släpper ut kväve och fosfor, riskerar också att öka, enligt Nils Kautsky. Detta eftersom norrmännen vill öka sin laxproduktion från nuvarande 500.000-600.000 ton till uppemot en miljon ton.
– Konsekvensen blir mer övergödning som ger grumligt vatten och att växterna dör av solbrist. Man kan fråga sig varför villaägare via sin vattenavgift ska betala för sina kväveutsläpp, men fiskodlarna ska slippa, säger Nils Kautsky.

Fattiga länder drabbas
Hilde Aarefjord på norska statens föroreningstillsyn säger att de lokala övergödningseffekterna har minskat på grund av mindre foderspill och nytt foder som har högre näringsinnehåll och som gör att det går åt mindre foder och därmed blir mindre närsaltutsläpp.
– Om laxproduktionen ökar är det svårt att veta vad det får för effekter. Det beror bland annat var de placeras, säger Hilde Aarefjord.
I rapporten granskas hela världens fiskodlingar och i fattiga länder syns en ännu mer oroande utveckling.
Det faktum att den globala produktionen av fisk i fiskodlingar har fördubblats de senaste 15 åren har inte minskat trycket på vild fisk och medfört att risken för utfiskning har minskat. Studien visar att det i vissa fall är tvärtom: att fiskodlingar ökar risken för utfiskning i världen. Anledningen är att det i de flesta fall går åt många fler kilo viltfångad fisk till fiskmjöl, än vad man sedan får ut i färdig fisk.
Det behövs fiskmjöl från tre kilo viltfångad fisk för att få fram ett kilo odlade räkor eller lax. För de tio mest vanliga fiskarna som odlas går det åt dubbelt så mycket fisk som man sedan skördar.
– Ett problem är att man i takt med utfiskning har börjat fiska upp bra matfisk från fattiga länder och göra fiskmjöl av dem. På så sätt tar man matfisk från de fattigas matbord och omvandlar dem till lyxprodukter som lax och tigerräkor eller fiskmjöl som sedan exporteras, säger Nils Kautsky.

Global skatt lösning
Han understryker att kärnan i problematiken är att fiskmjölet är för billigt och att det inte kostar något att orsaka övergödning. Lösningen är att införa en skatt på fiskmjöl och kväve- och fosforutsläpp.
– Men den måste införas globalt annars flyttas bara odlingarna till ett land utan skatter. Än så länge finns inga tecken som tyder på att det är på gång, säger Nils Kautsky.
Han framhåller att den bästa lösningen är att odlingen av till exempel lax och räkor minskas. I stället borde odlarna försöka ta efter de kinesiska odlarna som odlar karp, en fisk som är vegetarian och föds upp på gräs och plankton.
– Jämfört med köttätande fiskar är karparnas påverkan på ekosystemet marginell. Man har provat att ge lax vegetarisk föda, men då försvinner smaken, säger Nils Kautsky.

Fisk ingen hälsofara
Han tror att folk köper den norska laxen eftersom den är billig och att människor inte vet vad den orsakar för miljöskador. Med skatter skulle laxen bli dyrare och leda till mer viltfångad fisk i butikerna, menar han.
– Mitt råd är att köpa mer viltfångad fisk och betala rejält för den i stället.
Av den samlade fiskfångsten på 95 miljoner ton per år går 65 miljoner ton till konsumtion och 30 miljoner ton till fiskmjöl. Av fiskmjölet går sedan två tredjedelar till foder för grisar, höns, katter och hundar. Resten går till fiskfoder.
– Djuren skulle klara sig utan fiskfoder och anledningen till att det används är att det är proteinrikt och billigt.
Ett annat problem är att den odlade laxen rymmer och korsar sig med vilda laxar. På så sätt blandas generna och laxarna blir mer genetiskt lika, vilket betyder att de vid en förändring som till exempel en temperaturhöjning till följd av växthuseffekten inte kan anpassa sig, utan slås ut. De odlade fiskarna som framavlats för att ge så mycket kött som möjligt kan i vissa fall även vara mindre motståndskraftiga mot sjukdomar och föra vidare dessa gener.
Den norske säljaktskritikern Odd F Lindberg skrev nyligen en debattartikel på DN-debatt där han menade att norskodlad lax inte var tjänlig människoföda då det användes mycket antibiotika och mediciner till fiskarna. Men Nils Kautsky tycker att den kritiken är överdriven.
– Nuförtiden använder man lite mediciner och nästan ingen antibiotika. I stället vaccinerar odlarna laxen. Jag tycker inte att man kan säga att fisken är farlig ur hälsosynpunkt, säger Nils Kautsky.

Utökad svensk fiskodling
Det finns även planer på att utveckla den än så länge blygsamma svenska fiskodlingen. I utredningen Svenskt vattenbruk som nyligen lämnades över till jordbruksminister Margareta Winberg redovisas de svenska möjligheterna för fiskodlingar.
I utredningen, som regeringen nu ska ta ställning till, föreslås bland annat att bedömningskriterier för vilka sjöar som ska skyddas respektive kunna bli aktuella för odling ska se ut.
Arbetsgruppen ser också en möjlighet att ändra tillståndsgivningen. Nu utgår tillståndet från fiskvolymen, men förslaget är att man i stället ska se på hur stora utsläppen av närsalter som orsakar övergödning när man ger tillstånd.
Nils Kautsky tycker att det är bra att man äntligen tar miljöproblemen på allvar, men framhåller att utredarna har tänkt sig att lax och öring ska odlas, vilket han anser vara feltänkt från början.
– Man måste inrikta sig mer på arter som inte behöver fiskmjöl som karp, musslor, eller kräftdjur, säger Nils Kautsky.
Han betonar att på grund av övergödningsproblem går det inte att odla speciellt mycket lax och dylikt som orsakar övergödning. I Östersjön går det egentligen inte att odla någon lax alls.
– Länderna runt Östersjön sade för tio år sedan att man skulle halvera utsläppen av näringssalter i Östersjön men dessa nya odlingar ökar i stället utsläppen, säger Nils Kautsky.

Kenneth Samuelsson