Den annalkande hösten bjuder på färgsprakande natur men också på en och annan förkylning. Att klä sig dåligt och bli för kyld är en förklaring i folkmun men vetenskapen har inte fastställt att nedkylning direkt kan orsaka förkylning. När vi fryser kan det dock vara lättare för virus och bakterier att få fäste.
En förkylning, övre luftvägsinfektion, orsakas av virus. Det finns inget botemedel, antibiotika hjälper endast mot bakterieinfektioner. Ett segdraget virus kan dock försvaga slemhinneförsvaret så att bakterier får fäste vilket kan resultera i bihåle- eller öroninflammation. Antibiotika bör helst undvikas eftersom kroppens egna och nyttiga bakterier också slås ut. Dessutom finns en risk att resistenta bakteriestammar utvecklas.
Efter en förkylning ”minns” kroppen viruset och kan försvara sig vid ett nytt angrepp. Men med över 400 olika virus omkring oss finns risken att vi faller igen. I allmänhet blir dock en vuxen person inte förkyld mer än ett par gånger om året. Barn däremot kan drabbas av ständiga förkylningar. Hur ofta vi blir sjuka är individuellt och beror bland annat på vilka miljöer vi vistas i.
Den etablerade medicinen har ännu inga vetenskapliga förklaringar. Naturläkare ser det i allmänhet som att friska människor inte bara ”drabbas” av infektioner utan blir sjuka på grund av till exempel ett redan stört försvar och andra djupare obalanser.
Raimo Heino, lic i medicin och naturläkare, säger i Nya Naturläkarboken att sjukdom är det uttryck kroppens försvar tar sig mot olika angrepp. I fall den inte snabbt kan göra sig av med ämnen som är skadliga för den, som virus men också gifter från maten eller kroppsegna ämnen som urinsyra, kan den ta till mer drastiska metoder.
Aptitlöshet och trötthet motiverar då till stillhet. Kroppen satsar sedan på att aktivera utsöndringsorganen, vilket beroende på problemet ger olika symptom: diarré, svettning, slemproduktion med mera. En viss feberhöjning kan också vara till hjälp. Att ”stoppa” denna process med mediciner kan enligt Raimo Heino få gifter att samlas i kroppen för att senare ge upphov till allvarligare sjukdomar. Den sjukes uppgift borde i stället vara att lyssna på signalerna och inte döva dem.
Inom alternativ medicin praktiseras en individuell syn på den sjuke. I diagnosen beaktas till exempel konsistens och färg på slemmet, vilken typ av hosta personen har, hur tungan ser ut. Man söker efter den grundläggande obalansen i stället för att behandla symptom.
Den behandling som den etablerade medicinen föreslår vid förkylning är nässpray och huvudvärkstabletter. Barn bör dock aldrig ta acetylsalicylpreparat, paracetamol anses säkrare. Från alternativmedicinskt håll ses dessa metoder som dåliga. Med nässpray finns det risk för tillvänjning och sprayen kan, precis som huvudvärkstabletter, motverka kroppens självläkning.
I stället föreslås till exempel nässköljning som numera också rekommenderas av vissa läkare.
Den som ofta drabbas av svåra och långvariga förkylningar bör söka läkare eftersom det kan bero på en immunologisk sjukdom som kan vara behandlingsbar. Vid långvariga eller mycket allvarliga symptom, särskilt hos barn, bör också läkare tillfrågas.
Det är viktigt att varje dag arbeta på ett gott försvar mot de bakterie- och virusangrepp vi ständigt utsätts för. Näringsrik kost, frisk luft och daglig motion ger en grund men man bör också stärka sig mentalt genom att ge utrymme för reflektion, vila och omsorg om de egna inre behoven. Det är inte själviskt att ge sig tid att njuta, det är livsviktigt och i slutändan nödvändigt för att kunna ge något till andra.
En ört för försvaret
Echinacea har sitt ursprung på den nordamerikanska prärien. Sioux-indianerna kände till dess antiseptiska egenskaper och nyttjade roten bland annat vid ormbett. Europeerna som slog sig ner tog efter och örten spreds och användes tills antibiotikan slog igenom. I dag återkommer echinacea stort och är ett av de mest sålda örtpreparaten. Den växer fortfarande vilt i USA och odlas i hela Europa.
Hela plantan har medicinska egenskaper men särskilt roten anses kraftfull.
Den bör inte användas kontinuerligt utan tas i bruk vid första tecknet på sjukdom. Örten stärker immunsystemet, ökar motståndskraften mot virus och bekämpar infektioner på flera sätt. Framförallt så ökar antalet vita blodkroppar som kan minska spridningen av infektionen. Den renar också blodet och stärker successivt hela kroppen. Echinacea kan dämpa feber och innehåller rikligt med vitaminer och mineraler.
Andra användningsområden har till exempel varit urinvägsinfektioner och svårläkta sår.
Vid användning av echinacea som tinktur, te eller tabletter enligt rekommenderade doser är risken för biverkningar liten. Gravida och barn under 12 år bör dock inte använda örten. Om man har en immunologisk sjukdom som till exempel MS, bör en läkare tillfrågas innan användning.
Huskurer i förkylningstider
• Undvik
att kyla ner dig
• Tvätta händerna ofta.
• Om du blivit sjuk: vila. Att läka ut sjukdomen ordentligt
kan också skapa balans i psyket enligt alternativ medicin.
• Sov med huvudet högt.
• Undvik rökning som retar slemhinnan ytterligare. Rökare
blir oftare förkylda och är mer utsatta för infektionssjukdomar.
• Drick mycket.
• Ibland rekommenderas att svettas ut förkylningen men
mycket talar för att det är bättre att hålla en normal
kroppstemperatur, bädda ner sig när man fryser och försöka
hålla sig behagligt sval vid feber.
• Vädra ofta i rummet.
• Börja inte träna för tidigt, då kan hjärtmuskeln
skadas.
• Koksaltsdroppar kan droppas i näsan med till exempel
en plastpipett (som kan kokas och steriliseras). Eller gör nässköljning.
En tesked salt till en liter kroppstempererat vatten. Dropparna kan användas
till barn.
• Gurgla halsen med saltvattnet.
• Ät inte om du inte har aptit. Fastan kan underlätta
infektionsförsvaret i sitt arbete.
Det finns många örter som förebygger och underlättar
vid förkylning. Några av de bästa förutom echinacea
är ingefära som är slemlösande och bakteriedödande,
kamomill som lindrar vid irritation i luftvägarna och pepparmynta
som hjälper kroppen att hålla rätt temperatur samt löser
upp slem och lindrar torrhosta.
Drick ovan nämnda örter som te eller gör ett ångbad
med till exempel pepparmynta, eukalyptus (hämmar bakterieutveckling)
och/eller timjan (vidgar luftvägarna). Det går att använda
både eteriska och färska örter till ångbad.
Inom den alternativmedicinska traditionen Ayurveda finns få generella
råd. Behandlingen beror på kroppstyp och obalanser. Men hett
vatten med pressad färsk ingefära passar de flesta. Till detta
kan tillsättas citron och honung (men först när vattnet
svalnat till 37 grader för att behålla honungens positiva egenskaper).
Honung är framför allt antiseptiskt och allmänt stärkande.
At näringsrikt. Vid kraftlöshet kan en vitamin- och mineralkur
hjälpa. Mivitotal är ett bra vitaminpreparat hos hälsokost.
Den norske läkaren Knut T. Flytlie anser att den mat som produceras
i dag är så näringsfattig att alla bör äta kost-tillskott.Vid
förkylning rekommenderar han:
• C-vitamin 750 mg 4 ggr/dag)
• Vitlök 300 mg 4 ggr/dag
• Zink 15-30 mg/dag
• A-vitamin, 10 000 IE/dag i 3 dagar
• Echinacea
Han anser dessutom att orsaken till många problem är att våra
kroppar är försurade. Hans egen basbuljong rekommenderas särskilt
under förkylning:
250 g selleri
250 gr potatis
250 g zucchini
1-2 purjolök
1,5 l vatten
Finhacka och koka i 20 minuter. Sila bort grönsakerna, häll
på termos och drick under dagen.
Benita Eklund
Källor:
Nya Naturläkarboken, R Heino
The Yoga of herbs, D Frawley & V Lad
Örtapoteket; J Hallqvist
Gale Encyclopedia of alternative medicine, C Hanrahan
Vitaminrevolutionen, K T. Flytlie
Bonniers Läkarbok, Red. Grenholm
