Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 24, 15 juni 2018
Kanada svänger i klimatpolitiken
I januari 2017 lovade premiärminister Justin Trudeau att Kanada ska "fasa ut" oljesandfälten i den västra provinsen Alberta, där landets petroleumindustri är koncentrerad. Dels med syftet att minska beroendet av kolväten och fossila bränslen och dels för att uppfylla kraven i Parisavtalet som Kanada just ratificerat.
"Kinder Morgan, ut ur mitt grannskap" - skylt vid en protest mot en ny oljeledning som oljebolaget Kinder Morgan drog i Kanada. (Foto: Mark Klotz / CC BY )
- Du kan inte välja mellan vad som är bra för miljön och vad som är bra för ekonomin, sa Trudeau då.
Nu meddelar den nyliberale premiärministern att regeringen köpt kraftigt ifrågasatta Trans Mountain pipeline från oljebolaget Kinder Morgan på skattebetalarnas bekostnad, trots omfattande inhemska protester och ett stort antal rättegångar.
Till de redan befintliga 115 milen ska ytterligare runt 100 mil oljeledning läggas. När så sker kommer mängden olja som i dag strömmar från Albertas tjärsandfält till Stilla havsprovinsen British Columbia att tredubblas.
- Vår plan att bekämpa klimatförändringar har både ett nationellt pris på föroreningar, som en världsomspännande havsskyddsplan, men också att få våra oljebränslen till nya marknader genom ansvarsfulla oljeledningar, menar Trudeau.
Juridiska utmaningar
Anledningen till köpet är att Kinder Morgan bedömde projektet som "för riskabelt" på grund av de stora juridiska utmaningarna och ville överge sina planer på att expandera den befintliga oljeledningen om dessa inte var lösta före den 31 maj. Regeringen gick då in och köpte rörledningen för 30 miljarder kronor (4,5 mdr CAD) några dagar före tidsfristen.
Förbinda med Keystone
Tanken är att förbinda USA:s lika omstridda oljeledning Keystone XL, som Miljömagasinet skrivit om vid flera tillfällen, med Trans Mountain. I januari i år välkomnade Trudeau Donald Trumps beslut att återuppta Keystone XL-projektet som Barack Obama lagt på is. Trudeau och Trump har haft flera samtal om förbindelsen som bägge hävdar leder till ekonomisk tillväxt och bra jobb.
- Det handlar om en ansvarig strategi för en växande ekonomi, det skapar bra jobb för kanadensare medan vi skyddar miljön för nuvarande och kommande generationer, säger Trudeau.
Liksom i USA har beslutet fördömts från flera håll: Från uramerikaner ("First Nations") till miljöaktivister som menar att utbyggnaden kommer öka föroreningen i regionen och utsläppen av växthusgaser överlag samt äventyra urfolkssamhällenas levnadsstandard och försörjningsmöjligheter, vilket bryter mot flera av milleniemålen.
"Svänger 180 grader"
- Vi pratar om en regering som svänger 180 grader på samtliga sina valplattformar: att genomföra FN:s deklaration om ursprungsfolkens rättigheter, att ta itu med klimatkrisen och kokvattenrådgivningen till First Nations, säger Eriel Tchekwie Deranger, verkställande direktör för Indigenous Climate Action och medlem av Athabasca Chipewyan First Nation, till nyhetsprogrammet Democracy Now! och fortsätter:
- I stället ser vi hur offentliga medel tas för att investera i ett ekonomiskt riskabelt miljöförstörande projekt som bryter mot ursprungsbefolkningens rättigheter,
Det är inte första gången Kanada hastigt byter fot i klimatpolitiken. När den högerkonservativa regeringen tillträdde 2006 gjorde den klart att den inte kommer att efterleva Kanadas klimatåtaganden och drog sig därför ur Kyotoprotokollet, som därmed blev mer eller mindre till intet förpliktigade.
"Oärlig och svag"
Fast grus i maskineriet kan ha uppstått efter helgens G7-möte i just Québec, Kanada. Trump anklagade Trudeau för "falska uttalanden" och kallade honom "mycket oärlig och svag" i en av USA-presidentens otaliga tweets strax efter mötet, vilket naturligtvis gav upphov till indignation i det kanadensiska lägret.
Deranger ser det bara som ett nytt kapitel i den kanadensiska regeringens neokoloniala agenda där urfolken berövas mark, i samverkan med bolag, för miljöförstörande projekt som sägs vara i "allmänhetens intresse" fast som i själva verket bryter mot de mänskliga rättigheterna genom att undergräva såväl urfolkssamhällenas som alla människors hälsa och säkerhet.
- Vi tar enorma steg bakåt. Det här är inte längre en progressiv regering; det här är en bakåtsträvande regering, avslutar Deranger.