Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 40, 2 oktober 2015
Höghastighetståg klimatsmart
Mitt mål är att fler ska åka tåg och att mer gods ska transporteras på spår istället för på väg. Därför gör regeringen en kraftfull satsning på förstärkt järnvägsunderhåll. Det behövs om fler tåg ska gå i tid och därmed förbättra arbetspendling och exportmöjligheter. Men att enbart satsa på underhåll räcker inte. På flera håll är det fullt på spåren. Vi behöver därför också bygga ut och bygga nytt.
Anna Johansson (S). (Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet)
Bostadsbrist och opålitliga transporter hämmar jobbtillväxt och företagande i Sverige. Med nya stambanor mellan våra tre största städer skapas fler jobb och möjligheterna till export och ökat bostadsbyggande. Detta skulle minska störningarna i systemet som helhet, och ge en mer pålitlig gods-, pendel- och regionaltrafik i hela landet.
Dagens stambanor är mer än 100 år gamla och när vi nu ska bygga nya handlar det om att bygga för framtiden. För mig är det självklart att de nya spåren ska utrustas med modern teknik. Sveriges nya stambanor ska därför byggas för höghastighetståg. Då blir restiden mellan Göteborg och Stockholm bara två timmar, och en halvtimme mer för sträckan mellan Stockholm och Malmö. Tåget blir därmed ett mycket attraktivt alternativt till flyget. Min ambition är att satsningen på nya höghastighetståg ska leda till ett mer klimatsmart resande.
Projektet kommer sträcka sig över flera mandatperioder och påverka statsbudgeten över lång tid. En ryckighet på grund av skiftande majoriteter i Sveriges riksdag vore olyckligt. Det är därför glädjande att satsningen på höghastighetståg har ett brett stöd i Sveriges riksdag.
Därmed inte sagt att utmaningar saknas. Var ska spåren dras? Vilka stationer ska tågen stanna vid och vem ska trafikera dem? Sådana frågor behöver fortfarande besvaras.
Hela Sverige kommer inte att få höghastighetsbanor, men hela Sveriges tågnät kommer att påverkas. Den så kallade Sverige-förhandlingen har till uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av projektet. De ska ta fram förslag till principer för finansiering, en utbyggnadsstrategi samt hitta lösningar för spår och stationer där tågen löper in i städerna. I december 2017 ska förhandlingen vara avslutad och slutrapport lämnas till regeringen. Först 2035 beräknas spåren stå klara.
Parallellt med Sverigeförhandlingen pågår ett arbete med att ta fram en ny nationell plan för transportinfrastrukturen. Höghastighetstågen är viktiga, men långt ifrån den enda investeringen vi behöver göra i järnvägen.
En av de största utmaningarna är finansieringen. Många kommuner känner oro för att ansträngda finanser i staten kommer att göra att kommuner och regioner tvingas ta ett allt större ansvar för investeringar i statlig infrastruktur. Det är olyckligt.
Som infrastrukturminister vill jag därför vara tydlig med att de nya höghastighetsbanorna i huvudsak ska finansieras genom staten. Medfinansiering ska styras utifrån nationella behov på samhällsekonomiskt rationell grund. Genom ett stort statligt ansvar för infrastrukturinvesteringar rustar regeringen för ett Sverige som kan växa och utvecklas starkt.
Mycket finns att lära av länder som redan har höghastighetståg. Jag har exempelvis besökt både Japan och Sydkorea och tittat på deras system. Samtidigt är jag övertygad om att andra länder också kommer att kunna lära av oss. Sverige kan utveckla ny teknik kring bullerreducering och säkerhet som i förlängningen kan innebära möjligheter till exportframgångar.
Sammanfattningsvis: Det finns många utmaningar men ännu större möjligheter. Höghastighetståg är en central del i regeringens arbete för såväl fler jobb som ökad export och tillväxt. Det är en helt nödvändig satsning i ett miljömässigt hållbart samhälle.