Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 40, 2 oktober 2015
En riktig dunderhonung
Honung har länge varit populär inom folkmedicinen. Vid en rad sjukdomar, inflammationer och åkommor rekommenderades honung som botemedel. Nu har den naturvetenskapliga forskningen börjat intressera sig för honungens egenskaper och hittat flera intressanta samband.
Trots att honung alltid har använts inom folkmedicinen har ingen i klartext vetat vad de antibakteriella egenskaperna beror på. Nu vet vi betydligt mer. I provrörsförsök har man exempelvis fått fram att mjölksyrabakterier från bins honungsmage motverkar antibiotikaresistenta stafylokocker.
Känt är att honung innehåller antiseptisk väteperoxid som produceras av bin, och detta hjälper till att läka skadade vävnader både med kraftfulla aminosyror och genom att hålla området fuktigt.
Manukahonung från Nya Zeeland är dock annorlunda. Denna alltmer eftertraktade honung innehåller både väteperoxid och den bioaktiva substansen methylglyoxal, vilket har starka antibakteriella substanser.
Tidskriften Microbiology skriver att även mycket små mängder manukahonung snabbt kan slå ut streptokocker, vilka är kända för att orsaka öppna och mycket svårläkta sår med hög dödlighet. Forskare vid universitetet i Cardiff fick 2012 ett genombrott med denna upptäckt om bot mot streptokocken, som kan orsaka allt från halsfluss till barnsängsfeber och blodförgiftning.
Manukahonungen bildar en biofilm som vanlig antibiotika har svårt att tränga igenom. Honungen hindrar bakterierna från att häfta fast på mänskliga celler genom att angripa docknings-proteiner som bakterien har på sin yta. Redan efter två timmar var 85 procent av bakterierna borta. Honungen inte bara botade utan kunde också förebygga infektioner.
Det som skiljer ut manukahonung från annan honung är att den har mer stabilitet än vanlig honung. När en standardhonung kommer i kontakt med ett sår påverkar enzymer i huden den läkande effektiviteten. Manukahonung är fortfarande effektiv även vid kontakt med dessa enzymer, värme och ljus.
Mot många åkommor
I Nya Zeeland har ursprungsbefolkningen maorierna använt nektar från manukaträdets blommor i tusentals år. Trädet växer främst i Nya Zeeland och i delar av Australien. Honungen används vid kolik, urinvägssjukdomar, halsont och ryggbesvär. Men även som lugnande medel och på brännskador, inflammationer, sår och insektsbett, psoriasis och hudinflammationer.
Pågående studier visar att honungen också har en stark effekt på MRSA-bakterier, vilka orsakar klassisk sjukhussjuka och är multiresistenta mot flera sorters antibiotika.
Professor Peter Molan vid universitetet i Waikato i Nya Zeeland kallar den unika antibakteriella aktiviteten hos manukahonoungen för UMF, "Unique Manuka Factor", vilket kan översättas med "speciell manukafaktor". Honungen främjar också vävnaders tillväxt och verkar för att lugna smittsamma hudåkommor som ringorm och fotsvamp.
Läkande mjölksyrebakterier
Honung har i alla tider använts som naturmedicin, och länge har röster höjts för att den borde föras in i sjukvården. Honungens hälsosamma effekter och det som främst gör honungen läkande är mjölksyrabakterierna som finns i binas mage. De dör dock så fort honungen är mogen.
Nu försöker forskare vid Lunds universitet odla fram mjölksyrabakterier och föra in dem i vanlig honung. Tobias Olofsson, doktor i livsmedelsteknik på Lunds universitet, anser att de har löst honungens gåta.
De har undersökt vad som gör att ämnen kan liknas vid antibiotika. Och vad det är som gör att honung kan ha samma effekt som antibiotika. De har kommit fram till att det handlar om just de mjölksyrabakterier som härjar i binas magar. När nektarn förenas med mjölksyrabakterierna bildas antibiotikaliknande ämnen.
Ljunghonung lika bra
Tobias Olofsson berättar att han forskat tillsammans med personer som tagit in manukahonungen på de brittiska sjukhusen. En sak som kom fram där var att ljunghonung, som vi har gott om i Skandinavien och som också finns i Skottland, är lika bra i jämförelse. Nu ska de omsätta sin forskning i praktiken där målet är att försöka ersätta antibiotika på flera områden.
All honung har positiv inverkan, men den antibakteriella effekten kopplas främst till opastöriserade varianter. Tidigare har bovetehonung lyfts fram som särskilt hälsosam. Honung rengör tänderna och munnen från bakterier och kan stoppa blödande tandkött, samt verkar skydda mot ett 80-tal olika typer av bakterier.
Manukahonung är även känd för behandling av mikroorganisminfektioner. Den bidrar till att döda mikroorganismer som E.coli och salmonella-bakterier. Det verkar som den även kan hämma magsårsbakterier och motverka biverkningar av mediciner.
Den används vid behandling av hudproblem i olika produkter som acnekrämer, antiseptisk spray, flytande handtvål, antirynk-serum och smärtlindrande grädde med manuka. Ett intag av ett par teskedar manukahonung om dagen kan både förebygga och stödja tillfrisknande från olika åkommor. Att bada i honung kan möjligen göra oss lenare, trevligare och sötare?
Notera att läkare avråder alla föräldrar från att ge spädbarn under ett år någon typ av honung.