Vattenkraft med hänsyn till djur och natur

Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 42, 17 oktober 2014

Vattenkraft är en ren och förnybar energikälla med låga utsläpp och mycket liten klimatpåverkan. Däremot kan konsekvenserna för naturen och organismerna kring ett utbyggt vattendrag bli stora.

Lennart Svahn och Christer Hedberg.

Utvinningen av energi från vattenkraft kan innebära att vissa områden torrläggs, medan andra läggs under vatten, forsar försvinner och det blir svårare för fiskar och andra djur att förflytta sig (lekvandring) och även att överleva.

I Sunne finns Björkaholms kraftverk, som tar hänsyn till naturen och inte använder de nivåsänkningarna som vattendomstolens beslut ger möjlighet till. Lennart Svahn som driver verksamheten runt verket berättar om hur vattenkraften utnyttjas och hur den också driver Björkaholms kvarn.

De båda kvarnarna, Björkaholms kvarn och Stöpafors kvarn, levererar mellan 50-60 ton stenmalt skrädmjöl om året. Vid Björkaholms kvarn har en bagare etablerat sig och i bagarstugan bakas surdegsbröd, fyrkornsbröd, trekornsbröd med mera.

Bevara mångfalden

Lennart Svahn vill visa att man inte behöver utnyttja den nedre dämningsgränsen utan kan driva ett vattenkraftverk med låg amplitud och bevara den biologiska mångfalden.

I vissa sjöar finns ingen nedre dämningsgräns utan man kan tömma hela sjön eftersom vattendomarna ger tillstånd till detta. Många vattenkraftsverksägare vill använda sig av de nivåer som vattendomarna ger och sänker vattennivåer till den nedre gränsen men Lennart Svahn vidhåller att det förstör fiskarnas barnkammare och att man kan få mer energi genom att hålla vattennivån än att sänka den.

Han menar att det är viktigt att visa vattenkraftens fördelar och dokumentera dessa med hjälp av Hushållningssällskapet. Vattenkraften ger energi samt ett bevarande och utökning av den biologiska mångfalden. Han ser att tillgången på fisk har ökat, uttern är tillbaka och att både storlom och smålom nu finns i större utsträckning än förr.

När det gäller vattenkraften så ligger vattenflödet på max 2000 liter per sekund och minst 300 liter per sekund. Medelföringen av vattenflödet är 1200 liter/ sekund. Fallhöjden är nio meter och effekten på generatorn är 132 kW. Sättet att köra vattenkraften är att ha en nivåhöjning och sänkning av vattennivån på tre centimeter. Elkraften som genererades år 2012 var 632MW eller 623000 kWh.

Vattenfåran efter dammen.

Kontrollera påverkan

Hushållningssällskapet har nu gjort en undersökning och dokumentation av det biologiska livet i vattnet. Eva Nilsson från hushållningssällskapet har genomfört denna undersökning som samfinansieras av Länsstyrelsen, SVAF, Björkaholms kraft AB och Hushållningssällskapet. Eva Nilsson säger "att bottenfauna är en bra indikator på miljöpåverkan".

Genom att undersöka bottenfauna i små och medelstora vattendrag kan man kontrollera kraftverkets/dammens påverkan på biologin nedströms. Med bottenfauna avses de insekter och smådjur, snäckor, musslor med mera som lever i och på botten i sjöar och vattendrag. Reglering av ett vattendrag påverkar bland annat artsammansättning, artantal och drift av bottenfauna. Påverkan sker främst genom förändringar i tillgång på lämpliga miljöer, tillgång och kvalité på organiskt material och genom risken att individer blir bortspolade vid snabba flödesförändringar. Men det finns även reglerade vattendrag med en artrik och varierad bottenfauna med höga naturvärden. Hur sker regleringen här?

Anpassad reglering

Björkaholms kraftverk fungerar som ett strömkraftverk. Tillrinningen styr hur mycket vatten som tappas men även om ingen tillrinning sker så tillämpas aldrig nolltappning. Den nedre sänkningsgränsen utnyttjas heller inte eftersom de har installerat en bottensond som styr belastningen av turbinen. Tack vare sonden är det möjligt att driva kraftverket med en minimal amplitud på dammens yta, den varierar cirka tre centimeter. Att de inte sänker ytan i dammen innebär också att de kan producera maximalt även vid låga flöden. De har också konstruerat en lucka som vid höga flöden tar övervattnet innan spettluckorna behöver öppnas, vilket ger lugnare vattenflöden.

Eva Nilsson, Hushållningssällskapet i Värmland, undersöker det biologiska livet i vattnet.

Mindre regleringspåverkan

Bottenfaunan har tidigare undersökts på platsen men inte med någon standardiserad metod och utan dokumentation. Undersökningarna tyder dock på att bottenfaunan nedströms kraftverket är både artrik, individrik och att den innehåller ovanliga arter. Nu har Björkaholms kraftverk fått detta dokumenterat och visar på att deras sätt att reglera inte innebär någon stor påverkan. Undersökningen finansierades också av Värmland-Dalslands vattenkraftförening och Svensk vattenkraftförening med anledning av att de vill sprida kunskapen om regleringsregimen och graden av negativ påverkan bland sina medlemmar. Dessutom är det värdefullt att kunna påvisa att den småskaliga vattenkraften innebär en mindre negativ påverkan.

Resultatet

Provtagningen har genomförts under hösten 2013, en lokal uppströms kraftverket och en lokal cirka 100-200 m nedströms kraftverket. Resultatet har utvärderats enligt de svenska bedömningsgrunderna. Länsstyrelsen i Värmland har tillsammans men Medins Biologi gjort en studie av effekter på bottenfauna i reglerade vatten i Värmland där de har tagit fram ett nytt så kallat Taxaindex. Indexet bygger på observerat artantal i förhållande till förväntat antal och det ger en siffra på graden av regleringspåverkan. Resultatet från bottenfaunaundersökningen vid Björkaholms kraftverk har jämförts även med detta index. Resultat visar på ett bevarande av den biologska mångfalden i detta vattendrag.

Problematik för bottenfauna

Ofta lite vatten i "torrfåran" vilket leder till att det skapas vattensamlingar istället för en vattenfåra med strömmande vatten. Det skapar problem för filtrerande organismer (musslor, knott och nätspinnade nattsländelarver) och för syrekrävande grupper (bäcksländor). Lite vatten ger ofta en ökad temperatur i vattnet vilket även det minskar syretillgången.
Stora variationer i vattenmängd (antingen amplitud i magasin eller strömhastighet i älvfåran) försvårar för ett normalt bottenfaunasamhälle. Stora amplitudförändringar skapar en större zon där arter som inte har förmåga att snabbt förflytta sig har svårt att leva. Även arter som lever en lång tid i vatten drabbas negativt. Snabba ökningar av vattenföringen i strömfåran gör att vissa arter lätt spolas med och missgynnas därmed. Även arter som kräver ett fast bottensubstrat missgynnas.
Korttidsreglering (ofta förekommande förändringar i vattenföring) leder generellt till att strömkänsliga arter stressas mer och därmed missgynnas. Detta omfattar även arter som spinner fångstnät, då dessa nät oftast är anpassade efter den strömhastighet som rådde vid spinnandet. Arter som är aktiva vid sina födosök spolas lättare iväg jämfört med de fastsittande djuren.

Ny utredning dyr för småbruk

I Vattenverksamhetsutredningen föreslås ett system med nyprövning av de anläggningar som fått sitt tillstånd före miljöbalkens ikraftträdande 1998 eller äldre rättigheter som fortfarande har rättskraft. Om förslaget går igenom innebär det sannolikt stora kostnader för den småskaliga vattenkraften.

Sågardammen med dammluckor.

Om Vattenverksamhetsutredningens förslag går igenom måste de vattenkraftsanläggningar som fått sina tillstånd innan 1998 gå igenom en ny prövning som om de inte har funnits tidigare. Kraftverksägaren som ansöker om nyprövning får bekosta hela processen själva. Om de inte får tillstånd eller om de inte anser sig ha råd att inleda en sådan process så måste de i stället ansöka om tillstånd för utrivning av damm och kraftverk, även då får de bekosta hela processen själva. Om utrivningen medför att mark uppströms torrläggs och/eller att mark nedströms skadas kan de också bli skyldiga att betala skadestånd till de som lider skada av det.

Redan i dag går det att ompröva gamla vattendomar men då sker det på initiativ av staten, Kammarkollegiet. Det är då befintliga domar som är utgångspunkt för omprövningen. Sådana omprövningar får inte innebära att verksamheten avsevärt försvåras.

Motiverande åtgärder

Gunvor Axelsson, ordförande i Svensk vattenkraft förening (SVAF) har svarat på frågor med anledning av omprövningar av vattenkraftsanläggningar och vad lösningen skulle kunna vara enligt föreningens synpunkter.

SVAF förespråkar ett omprövningsförfarande där utgångspunkten är att anläggningen och verksamheten faktiskt existerar och där pengar kan läggas på motiverande och verkningsfulla åtgärder i vattnet för att nå så bra miljöförhållanden som möjligt.

SVAF föreslår ett förenklat tillståndsförfarande för små anläggningar efter den modell som finns i Norge (www.nve.no, sök på licenser).

SVAF kräver också att även Sverige tolkar och implementerar Ramdirektivet för vatten som det var tänkt och som andra länder - inte minst Norge - gör. Det är tänkt att vattendirektivet ska implementeras genom det som kallas Governance, det vill säga att regeringen ger den överordnade myndigheten (Hav- och Vatten) i uppdrag att ta fram system och modeller för hur direktivet tolkas och hur det praktiska arbetet ska gå till. Detta ska sedan gå vidare till vattenmyndigheter och länsstyrelser. Det är också mycket viktigt ur rättssäkerhetssynpunkt att det finns möjlighet att överklaga och få myndighetsbeslut överprövade i ett sådant system.

Dammen på andra sidan nedströms.

Omfattande nyprövning

Redan nu tvingas många ägare till vattenkraftverk som funnits i (många) hundra år att söka tillstånd. Detta gäller både de som bygger sin verksamhet på hävd, på privilegiebrev eller på vattendom enligt 1918 år lag (som gällde till 1983) om det inte uttryckligen står att domen gäller enbart elproduktion framhåller Gunvor Axelsson.

Detta innebär genomgående en mycket omfattande nyprövning av anläggningen. Detta beror på att när någon tvingas söka tillstånd enligt 11 kap MB så måste man också betala motpartens (kammarkollegiets, länsstyrelsens, Hav- och Vatten, kommunens, grannars) rättegångskostnader för såväl utredningar som de gör som för deras advokater och ombud. Detta kan bli mycket dyrt - och är det oftast.

Här följer några förslag på hur lösningarna skulle kunna se ut:

Att straffbeskattningen av vattenkraft tas bort, att fastighetsbeskattningen blir densamma för alla förnybara energiformer.
Ny tilldelning av elcertifikat för den som investerar i miljöåtgärder, omlöp, specialgaller, etc. (Det sägs att detta diskuteras inom Energimyndigheten.)
Att (delar av) de mångårigt förhöjda fastighetsskatterna återförs till vattenkraften och avsätts till miljöåtgärder.
Att rättighetsinnehavaren/verksamhetsutövaren får ersättning för inskränkningar i nyttjanderätten på samma sätt som andra markägare får när staten vill vidta åtgärder/expropriera.
SVAF förespråkar den norska modellen med specialregler för småskalig vattenkraft och en (kompetent) specialmyndighet for tillstånd/konsessioner. I Norge kan vattenkraftverk prövas för ny konsession efter 30 år vilket stämmer bättre med livslängden på investeringen som genomgående är minst 40 år, än de tio (10) år som gäller i Sverige.
För små kraftverk under 1 MW, kan sökanden be Norges Vassdrags- och Energimyndighet, NVE att utvärdera skyldigheten att söka konsession/tillstånd. Samma sak gäller när en befintlig anläggning ska byggas om och/eller byggas ut.
Nya kraftverk mindre än 10 MW behandlas av NVE. Detta är mikro-, mini- och småkraftverk. Om en ansökan skulle visa stor miljöpåverkan går den vidare till Olje- och Energidirektoratet, OED, och regeringen.
Kraftverk som är större än 10 MW skall behandlas i OED och regeringen. ( is.gd/iTL7bE)

Följa gällande rätt

Vem kan hjälpa vattenkraftsägare?

Riksdag/regering: Genom att se till att EU-lagstiftningen tolkas och implementeras korrekt, genom att lära sig mer om energi och el och de olika kraftslagen, genom att ta fram bra utredningar och se till att myndighets- och verkschefer följer gällande rätt.
Län/landsting: Säkerställa att offentliga medarbetare är "oväldiga" (opartiska och objektiva) tjänstemän och att de inte tillåts få för stort utrymme de som sysslar med och om egen- och/eller särintressen hos medarbetare.
Övriga: som ovanstående på alla nivåer de kan.

Samtliga texter och foton: Eva Hallström

Tweeta Share