Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 43, 25 oktober 2013
Hård kamp för historisk park i Vadstena
I Vadstena vill man från kommunalt håll driva igenom ett förslag som går ut på att delar av den 500 år gamla Asylenparken exploateras till förmån för en nybyggnation av 48 stycken äldreanpassade lägenheter fördelade på tre hus. Detta har skapat en stor debatt i staden och en högljudd opinion mot projektet har växt fram.
Fredrik Fagrell är en av initiativtagarna till Asylengruppen, som startades för att skapa opinion mot byggplanerna i Asylenparken.
- Vi fick reda på byggplanerna via turisttidningen där det kommunala bostadsbolaget VFAB gjorde reklam för husen som om alla beslut redan var tagna. De skrev att "några få individer kan vara emot detta", men vi vill visa att det finns en stor grupp i Vadstena som är emot byggnationerna, säger Fredrik Fagrell, talesperson för Asylengruppen.
1000 underskrifter
Flera Vadstenabor som Miljömagasinet har pratat med berättar att de upplever en arrogans från kommunledningens håll kring frågor som rör Asylenparken samt att politikerna nonchalerade det faktum att många Vadstenabor är emot den planerade byggnationen.
Frustrationen över att ingen från kommunledningen ville diskutera frågan ledde till att Asylengruppen bildades med ett övergripande mål att väcka opinion för att bevara parken som den är i dag. Hittills har gruppen fått in runt 1000 namnunderskrifter, vilket skiljer sig avsevärt från VFAB:s beskrivning av "några få individer". Dessutom har flera namnlistor som suttit uppe runt om i Vadstena rivits ner.
- Det är sabotage det handlar om. Vi vet inte vilka som ligger bakom detta, men det finns många personer som förlorar både pengar och prestige om nybyggnationen inte går igenom, säger Fredrik Fagrell.
När Lars Öhman, ordförande i bostadsbolaget VFAB samt ledamot för Moderaterna i kommunfullmäktige i Vadstena, påminns om de många namnunderskrifterna som samlats in mot byggnationerna skrattar han roat.
- Det är alltid folk som är emot nya byggnationer oavsett om det handlar om hus eller vindkraftverk, säger han.
Lars Öhman menar att han pratat med många Vadstenabor som är positivt inställda till de planerade husen i Asylenparken, och han tror att de flesta i staden är för en nybyggnation. När han får frågan om de från kommunledningens håll själva undersökt vad befolkningen i Vadstena har för uppfattning i frågan, blir han allvarlig.
- Vi skulle kunna få ihop 2000 namn från folk som är för husen i Asylenparken, men det är inte intressant för oss. Det spelar ingen roll hur många namnunderskrifter det finns. Vill man ändra på något bör man försöka påverka politikerna, säger han.
Fredrik Fagrell menar att det är precis det de har gjort i Asylengruppen.
- Vi, och många andra, har sänt synpunkter och protester till plan- och bygglovsenheten i Vadstena kommun, samt andra kommunala instanser. Dessutom har vi överlämnat våra namnlistor till kommunen. Vad mer kan vi göra?
Naturen finns i parkerna
Asylenparken i Vadstena är en del av den anrika Slottsparken, som anlades på 1500-talet av Gustav Vasa. Delar av det nuvarande trädbeståndet går förmodligen tillbaks ända till 1700-talet, och parkens närmaste motsvarighet är slottsträdgården vid Linköpings slott och Kungsträdgården i Stockholm. Den planerade nybyggnationen anses av många vara ett hot mot parkens stora kulturella, biologiska och estetiska värde.
- Gallring av sjuka träd är i sin ordning, men när man som i det här fallet vill ta bort flera friska äldre träd så ser vi det som ett allvarligt ingrepp. Det är historiska träd som vi aldrig kan få tillbaks, säger Eva Malmberg, ordförande i Naturskyddsföreningen i Vadstena.
Något som kritikerna lyfter fram och som ytterligare problematiserar det planerade ingreppet i Asylenparken är det faktum att det finns väldigt lite skog i och omkring Vadstena. 80 procent av kommunen består av åkermark.
I ett naturvårdsprogram för Vadstena kommun från 2002, sammanställt av miljökonsultföretaget Callunas, framgår det att det finns ett behov av att återställa åkermark till biologiskt rikare naturmiljöer. Det påtalas också att naturen finns i stadens centrala delar.
- De flesta städer i Sverige omges av naturområden, men i Vadstena råder ett omvänt förhållande. Naturen finns i staden - i parkerna. I den nya översiktsplanen har man tagit bort en del av det skydd som tidigare fanns för kultur- och naturvärden i Vadstena, för att lättare kunna genomföra en förtätning av bostäder i de centrala delarna av Vadstena. Vi inom Asylengruppen ifrågasätter detta starkt, säger Fredrik Fagrell.
Hittills har över 1000 personer skrivit på mot byggnationerna i Asylenparken.
Kulturnämnden kritisk
Kulturnämnden i Vadstena har i ett samrådsyttrande framfört tydlig kritik mot ett byggande i Asylenparken. Man framhåller att uppförandet av de tre husen skulle innebära ett allvarligt ingrepp i parkmiljön. Man hänvisar bland annat till Riksantikvarieämbetets undersökning från 1981 där det framgår att parken är "en av de äldsta i någon svensk stad" och "utgör en väsentlig del av den unika slottsmiljön i Vadstena" och därför är värd att bevara. Kulturnämnden har dessutom erfarit att det finns en betydande opinion bland Vadstenas befolkning mot bebyggelse i parken, vilket de anser att man måste ta hänsyn till.
- Vi har tydligt markerat att vi inte vill ha någon byggnation i parken. De borde lyssna på Kulturnämndens utlåtande, men hittills har de slagit dövörat till, säger Monica Lantz som sitter med i kulturnämnden för Vänsterpartiet.
Lars Öhman (M) kan inte se problematiken med för få grönområden i Vadstena utan menar att "vill man se träd kan man åka några kilometer utanför Vadstena". Dessutom håller han inte med om att parken och träden i sig har ett värde.
- Nej, jag kan inte se ett egenvärde i Asylenparken. Just nu används parken väldigt sparsamt och de som nyttjar den mest är de som använder tennisbanan. Och jag vet att de inte gillar att få löv på banan, så tennisspelarna blir nog bara glada om några träd försvinner, menar han.
Andra byggplatser finns
Ett av de främsta argumenten för byggnationen i Asylenparken, som VFAB och kommunledningen framhåller, är att man vill få till stånd en flyttkedja. Den innebär i praktiken att äldre Vadstenabor som är bosatta i stadens villor flyttar till pensionärsvänliga lägenheter centralt, som de tilltänkta husen i Asylenparken. På det sättet frigörs villor som kan attrahera exempelvis barnfamiljer att flytta till Vadstena, vilket i förlängningen kan vända en negativ befolkningstrend.
Även om Asylengruppen är skeptiska till att flyttkedjan verkligen fungerar i praktiken, anser de och de flesta politiker Miljömagasinet pratat med att det är en god idé. Dock vänder sig många mot att man väljer att offra Asylenparken för dessa nybyggnationer.
- I debattartiklar och på vår hemsida har vi kommit med förslag på andra platser som skulle kunna vara lämpliga för nybyggnation, men politikerna vill inte diskutera detta, säger Fredrik Fagrell.
Han får medhåll från en anonym politiker som sitter i kommunfullmäktige som menar att det exempelvis finns ett gammalt outnyttjat koloniområde bara 100 meter från Asylenparken som skulle kunna vara intressant. Monica Lantz (V) är inne på samma spår.
- Det har förts fram förslag på alternativa platser men VFAB har hittills varit helt lomhörda. Många i staden har reagerat starkt mot detta, säger hon.
Lars Öhman (M) menar att Asylenparken är det bästa alternativet då de måste använda sig av ett attraktivt område eftersom det finns ett krav som säger att bygget måste vara lönsamt.
- Vi hoppas kunna bygga lägenhetshus på fler platser centralt i Vadstena efter Asylenparken, så förslaget om att bygga på det gamla koloniområdet kan bli aktuellt efter att vi har fått bygglov i Asylenparken, menar han.
Det är dock en utveckling som skrämmer medlemmarna i Asylengruppen. De menar att ett bygglov i Asylenparken kommer bli ett exempel som öppnar upp för fler byggnationer, vilket följer Alliansens framtidsvision om att förtäta centrum.
Asylenparken har träd som går tillbaks ända till 1700-talet.
Stor miljöpåverkan
I det Alliansstyrda Vadstena märks det att turerna kring Asylenparken väcker mycket känslor och frågan verkar ha delat staden i två delar. Flera politiker har avstått från att medverka i intervjuer och andra har bett om att få vara anonyma, vilket visar hur känslig frågan är.
- Endast Moderaterna är eniga i den här frågan. Inom alla de andra partierna så finns det folk som är emot byggnationerna, även om de är i minoritet, och de får ta emot en hel del påtryckningar, säger Monica Lantz (V).
En miljökonsekvensbeskrivning (MKB), som efterfrågats av Länsstyrelsen, har precis blivit klar. Ramböll Sverige AB, som har sammanställt MKBn, bedömer att den planerade byggnationen skulle medföra betydande miljöpåverkan på Asylenparken. Man lyfter fram att nybyggnationen skulle ha stor påverkan och få stora konsekvenser för miljö och kultur och menar att husen istället borde uppföras på annan plats, exempelvis på det gamla koloniområdet.
- En så pass stor miljöpåverkan för ett så pass litet projekt borde avskräcka kommunen. Det framgår tydligt i MKBn vilka följder en exploatering av parken får för Vadstena, säger Fredrik Fagrell.
Förberedelser i parken
En samrådsperiod har nu påbörjats och boende i området har chansen att komma med synpunkter fram till den 4 november. Frågan är bara hur mottaglig kommunledningen är? Utåt sett uppfattar många det som om det inte finns något som kan få dem att ändra sig i den här frågan.
Den uppfattningen förstärks av det arbete som just nu pågår i Asylenparken där avlopp och vattenledningar byts ut. Flera av motståndarna mot nybyggnationerna i parken har blivit väldigt provocerade av detta. Kommunens samhällsbyggnadschef, Håkan Moström, bekräftar att de delvis förbereder för de planerade husen i Asylenparken.
- När vi ändå gräver där så kan vi passa på att förbereda för de hus som eventuellt kommer byggas i parken, säger han.
Fredrik Fagrell och Asylengruppen är tveksamma till att VFAB och kommunen kommer att ta hänsyn till allt det som pekar mot en nybyggnation i Asylenparken. De tror att det kan ligga för mycket prestige i frågan.
- Efter samrådsperioden sker en granskning av alla inkomna synpunkter innan det tas ett beslut. Det är då vi kommer att få reda på hur stor betydelse miljökonsekvensbeskrivningen och den växande opinionens röster mot byggnationen i verkligheten har. Här handlar det om demokrati och vad folkets röst i realiteten är värd, säger Fredrik Fagrell.