Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 40, 4 oktober 2013 Slamgifter sprids med luften N yligen klargjorde Världshälsoorganisationen (WHO) att hormonstörande ämnen och miljögifter ger betydande hälsorisker: bröstcancer, låg spermiekvalitet, missbildade könsorgan, för tidig födsel, låg födelsevikt, prostatacancer, testikelcancer, fetma, diabetes och tidigarelagd pubertet, beteendestörning, astma, ökad infektionskänslighet, hjärtsjukdom, Alzheimer, Parkinson, tidig menopaus, åderförkalkning med mera. Lika viktigt är att WHO anger att miljögifter avdunstar till lufthavet från avloppsslam. Därmed faller de ned på all gröda oavsett var slammet sprids, även på ekologiska odlingar. Nätverket Ren Åker Ren Mat sökte fram analyser av mjölk, ägg och kött hos Livsmedelsverket. Mycket riktigt innehåller de animaliska livsmedlen i dag ett mycket stort antal miljögifter, som alla sprids med slam. Det gäller bland annat ett 40-tal av våra absolut farligaste och svårnedbrytbara miljögifter, bland andra dioxin, PCB, bromerade flamskyddsmedel, fluorerade ämnen, klorerade bekämpningsmedel, benso(a)pyren (i kött och ägg). Det finns redan nu mycket som pekar på att intaget av miljögifter från jordbrukets livsmedel (mjölk, ägg och kött) är större än från "fet Östersjöfisk". Mer exakta besked kommer snart. Det är gravida, ammande kvinnor och småbarnsföräldrar som nu måste följa hur detta ärende utvecklas. Livsmedelsverket anger att "Dioxin och PCB lagras i fettväven under flera år. Därför är det bra att utsättas för så lite dioxin och PCB som möjligt under uppväxten". Den internationellt kände forskaren professor Åke Bergman säger i en tv-intervju: "Det här betyder att det inte finns några tröskeldoser, vilket gör det i stort sett omöjligt att sätta gränsvärden." Dessa svårnedbrytbara miljögifter finns i dag i navelsträngs-blod och bröstmjölk och förs vidare från generation till generation, sannolikt i århundraden. Härigenom är de i en klass för sig och betydligt farligare än de nedbrytbara/mer kortlivade ämnen som ofta förekommer i media, som bisfenol-A och ftalater. Naturvårdsverket har just färdigställt en utredning om hur näringsämnen i avloppet ska återföras till jordbruket. Den är undermålig. Enligt direktiven från regeringen ska utgångspunkten vara miljökvalitetsmålet "Giftfri Miljö", frågor som handhas av Kemikalieinspektionen, och man anger där tydligt att slamspridning inte är förenlig med giftfri miljö (sid 200 i utredningen). Detta ignorerar dock Naturvårdsverket och därmed måste utredningen avfärdas och arbetet göras om. Slamspridningen har de senaste åren kritiserats hårt från många håll med kravet att den ska upphöra omgående, bland andra från Läkare för Miljön och Naturskyddsföreningen. Skogsstyrelsen är restriktiv och anser att det behövs mer forskning om slamspridningens miljöeffekter. Och nyligen visade Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien att riskerna med slamspridning är betydande, att den agronomiska nyttan är liten och att eldning av slam med efterföljande extraktion av fosfor ger betydande miljöfördelar, destruktion av oönskade organiska substanser och smittor samt en effektivare återvinning av fosfor. WHO och FN visar i sin rapport att Hälsostörningar grundläggs under fosterstadiet, men får effekter under olika delar av vårt liv. På senare tid har denna kritiska situation skildrats i media. Men det som saknas är åtgärder för att komma till rätta med denna smygande förgiftning. Vi måste vara beredda att utmana starka ekonomiska krafter som tjänar pengar på att tillverka och använda dessa farliga ämnen i konsumentprodukter. Vi ska inte längre acceptera att dessa ämnen medvetet sprids med avloppsslam till livsmedelsproduktionen, då vi nu vet att de som luftnedfall sprids vidare till alla odlingar och i dag finns i svensk mjölk, ägg och kött. |