Krävs snabbare tag för den hållbara staden

Efterfrågan på ett mer hållbart byggande växer, men hållbart för vem och på vilket sätt? Det är några av frågorna som ställs på konferensen Nordbygg Ecoforum. Bland många presentationer av innovativa tekniska lösningar uppmärksammas även att den sociala aspekten ofta glöms bort, liksom helhetssynen.

- Att bygga stad är något annat än att driva projekt. Det är summan av projekten. Och det behöver vara en balans mellan det allmännas bästa och de enskildas bästa, säger arkitekten och professorn Örjan Wikforss på Nordbygg Ecoforum som genomfördes för första gången 12-13 mars i Stockholm.

Anders Modig från Plantagon beskriver utvecklingen av deras idé för stadsodling i ett kombinerat höghus och växthus. Pak choi och broccoli är högvärdiga grönsaker som är intressanta att odla.

Detta är en mellanårsaktivitet till den stora branschmässan Nordbygg som genomförs vartannat år och förväntas ha 900 utställare nästa år.

Ecoforum är mer inriktad på seminarier, med bara ett fåtal utställare, och presenterar en stor bredd med olika aktörer inom byggande: Företag, arkitekter, konsulter och forskare.

I ett i övrigt teknikintensivt sammanhang ger Örjan Wikforss utrymme för användarens perspektiv, "vi som ska bo", i sin personliga betraktelse.

Han säger att han i dag har intrycket av att byggandet inte sker för ett bättre samhälle. Det är inte för att folk ska bli lyckliga eller nöjda, utan man försöker istället bara undvika protester inför nya byggprojekt.

- Acceptansprocess kallas det nu och perspektivet är renodlat kostnadseffektivt. Inte ett ord om arkitektur eller socialt ansvarstagande.

Han tycker att vi måste gå ett steg längre och tänka nytt. Sätta användaren i centrum.

Göran Cars, professor i samhällsplanering vid KTH, diskuterar begreppet "hållbar utveckling" och menar att ordet hållbarhet används alltför lättvindligt.

- Det är modeordet för dagen och ett mantra som går igenom allting, säger han och undrar vad vi egentligen menar med begreppet.

Han beskriver hållbarhet som det ganska begränsade område där Ekonomi och Samhälle möter Miljö men att det finns många olika definitioner.

- Tro inte att vi alltid kan ta in alla tre aspekterna av hållbarhet. Ibland måste vi göra avvägningar, säger han.

En talare som tar upp konflikter i ett annat perspektiv, på temat miljöcertifiering, är Monica Björk, vd för Byggmaterialindustrierna.

- Det handlar om värdering av olika saker som resursuttag, ämnen, livslängd och återvinning. Vissa produkter beskrivs som bra i ett system och dåliga i ett annat, säger hon.

Hon menar att en certifiering måste bygga på vetenskaplighet och tydlighet. Ett exempel som hon tar upp är att färger har olika prestanda och funktion.

- Ska jag välja att måla med en mer miljövänlig färg och kanske vara tvungen att måla om varje år, eller en som är mer skarp som kan målas om vart tionde år? Det är en avvägning, men det viktigaste är att det är ett medvetet val, säger hon.

I Norra Djurgårdsstaden i Stockholm ska runt 35 olika byggbolag uppföra "en hållbar stadsdel i världsklass".

Stockholms stad har det största enskilda utrymmet, både i programmet och i utställningen. Det är bland annat det stora projektet Norra Djurgårdsstaden som presenteras, där en stor del av Värtahamnens gamla industriområde ska ge plats åt 12 000 nya bostäder och 35 000 arbetsplatser. En lång rad företag är inblandade i planeringen och utformningen och tanken är att det ska " utvecklas till en hållbar stadsdel i världsklass".

- Det är innovativa lösningar som profilerar Stockholm som stad och de företag som jobbar med detta, säger Tomas Gustafsson, hållbarhetsstrateg.

Det handlar bland annat om smarta elnät, smart avfallshantering och en stor solcellsanläggning, men Tomas Gustafsson återkommer också flera gånger till projektets betydelse i marknadsföringen av Stockholm.

- Vi samarbetar med Exportrådet "Business Sweden" för att visa hur förträffliga vi är i Sverige på det här området.

I en nyss utkommen debattbok från Bokförlaget Arena, Hållbarhetens villkor, som handlar om arkitektur och växandets utmaningar, får dock Norra Djurgårdsstaden skarp kritik för bristande hållbarhet.

Didier Roux, kemist och ansvarig för forskning och utveckling på det anrika och multinationella byggföretaget Saint Gobain har det längsta enskilda passet på en timme. Han ger först en grundläggande genomgång av hur växthuseffekten fungerar och konstaterar att vi behöver spara energi och minska utsläppen av koldioxid och uttagen av naturresurser.

- Mer än en tredjedel av all energi används i dag i byggnader - resten är industri- och transportsektorn - vilket innebär att vi har ett stort ansvar.

Han tar upp att många av dagens energisparande lösningar, som värme- och kyllagring i stenväggar, är teknik som har använts av människan i tusentals år. Han tycker att de viktigaste utvecklingsområdena är isolering, förnybar energi och belysning och nämner bland annat OLED-tekniken som är nästa generation av LED-lampor. Den nya tekniken bygger på lager av organiskt material och kan därför tillverkas i stora, tunna och flexibla skikt. Belysningen kan på så sätt byggas in i tak, väggar och möbler på ett helt nytt sätt.

- Vi behöver snabbare innovation på grund av den långa livslängden på byggnader och de utmaningar vi står inför, säger han.

Flera föreläsare beskriver också fördelarna med den tekniska utvecklingen för planering och optimering redan på ritbordet. Kraftfulla datorprogram som exempelvis kan beräkna det bästa stället att placera ventilation och entréer utifrån lokala data för vindriktning och vindstyrka.

Grönområden får ofta stryka på foten när nya bostäder ska byggas och städerna förtätas, men ekosystemtjänster i staden är något som på senare tid fått mer uppmärksamhet. Gröna tak är ett område som väcker alltmer intresse när tekniken blir säkrare. Åse Togerö, utvecklingsledare för miljö på Skanska, nämner flera fördelar.

- Det avlastar systemen för dagvatten genom att minska och fördröja topparna för regnvatten, säger hon.

Det blir också en avkylning genom avdunstning och det ökar livslängden på taktäckningen genom att skydda mot UV-strålning. Den biologiska mångfalden kan öka beroende på system, det vill säga vilket jorddjup och vilka växter som används.

Ett personligt föredrag med framtidsperspektiv hålls av Anders Modig, en av grundarna till Plantagon med affärsidén högteknologisk stadsodling.

- Vi är ett värdegrundsdrivet företag, en blandning mellan förening och företag. Det är inte kvartalsrapporter det handlar om här, inleder han.

Anders Modig beskriver hur allt fler människor bor i städer och 2050 kommer behovet av mat att ha ökat med 70-100 procent. Vattenresurserna är redan utänjda över gränsen på många platser. Det behövs rejäla förändringar.

Med hjälp av teknisk expertis från konsultföretaget Sweco har de tagit fram ett höghus, optimerat med ljusinsläpp och yta för det inbyggda växthuset.Matproduktion för de boende sker i pimpsten med näring som cirkulerar, och beräknas ge 1,3 ton grönsaker per dag.

- Detta ska inte ersätta dagens jordbruk utan ska vara ett komplement, påpekar han.

Det första huset är nu på väg att byggas i Linköping och det finns planer på att koppla ihop det med andra närliggande hus för utbyte av vatten.

Isolering av träfiber och återvunnet papper ger energibesparing och mindre kemikalier.

Ekoarkitekten Varis Bokalders sticker ut hakan i sin föreläsning " Hur bygger vi hus som både är miljövänliga och energieffektiva?". Han menar att det finns en risk att stirra sig blind på energiförbrukning och nämner några nybyggda passivhus i Göteborg som han har besökt.

Han nämner att det också är mycket lim, tejp och tätskikt i dagens passivhus. Hur länge håller det, frågar han retoriskt, och påpekar att man har glömt att tänka på de farliga och hormonstörande ämnen som finns i plast.

- För isolering i karmar kan man använda lindrev istället för plasttejp och skumglasgrus i grunden för att komma ifrån skumplasten.

Det senare är gjort av återanvända glasflaskor. Han visar bilder på hus byggda i massivt trä, utan lim, och påpekar att naturliga material inte bara är bra för miljö och hälsa utan även har ett estetiskt värde. Träväggarna behöver inte spacklas eller tapetseras, utan kan målas direkt. Det sparar både resurser och pengar.

- Vi kan även prata om robusta hus. Hur mycket elektronik - som kan gå sönder - ska vi ha?

Den sista talaren på konferensen sticker också ut, arkitekten Staffan Carenholm. Han efterlyser en vision för samhällsbyggandet och menar att det helt saknas politik för detta i dag.

- Det går inte som lyssnare annat än att imponeras av mångfalden och engagemanget här. Samtidigt ökar förväntningarna och kraven. Vi tär medvetet på våra ändliga resurser men vi ser att det inte händer så mycket, koldioxidutsläppen fortsätter att öka.

Han påpekar att vi fortfarande väjer för frågan om tillväxt kan kombineras med hållbarhet men det finns en önskan att förändra hos alltfler människor.

Han menar att här borde politikerna ligga före och presentera bilder och tankar för en hållbar framtid, men istället är det tvärtom. Politikerna är i dag enbart intresserade av dagspolitiska utspel och det handlar mer om att synas än om visioner.

- Kanske tror vi att vi redan har nått det bästa samhället och överlåter till marknaden att snygga till de sista sprickorna i fasaden. Men något hände: Miljöproblemen växer och vi har en misslyckad bostadspolitik.

Han säger att marknaden har visat sig oförmögen att hantera de stora frågorna.

- Framtiden är allas angelägenhet. Det är mer än summan av våra enskilda visioner, avslutar han.