Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 46, 16 november 2012

Byggstenar för hållbara städer

Stora statliga investeringsstöd har getts i bidrag till miljöprojekt sedan 2008. Målet är att intensifiera arbetet för hållbar stadsutveckling. Slutrapporten redovisades på en tre dagars konferens i Göteborg. Regeringens delegation för hållbara städer gav prov på vad satsningarna gett och vad som händer nu.


"Hållbar stadsutveckling är en process, det finns ingen hållbar stad ännu, ingen har något facit", sa Malmös miljödirektör Katarina Pelin och betonade vikten av samarbete.

Halva världens befolkning lever i små och stora städer. Antalet kommer att öka i snabb takt vilket innebär att omställningsarbetet mot en hållbar stadsutveckling måste gå fortare. Det var alla representanter i delegationen överens om. Ett av målen är att åstadkomma ett Sverige utan ett nettoutsläpp av växthusgaser. Budskapet under konferensen var att för att åstadkomma det så krävs både starka ledare och att alla samhällets aktörer samverkar.

Den inledande konferensdagen handlade om att redovisa goda exempel men också att inte blunda för svårigheterna som finns. Naturvårdsverkets generaldirektör Maria Ågren pratade om Gröna Byggstenar för hållbar stadsutveckling. - Vi önskar snabbare förändringar, mer information och kunskap och inte minst så ser vi att näringslivet kan göra mer i sitt hållbarhetsarbete, säger Maria Ågren vid sitt anförande.

Nära till naturen

Hon gav exempel på vad medborgarna i framtiden kommer att prioritera i hållbarhetsarbetet. Exempelvis nära till naturen, smarta byggnader, lättare avfallshantering. Avfall som omvandlas till biogas är hållbarhetsprojekt som redan nu kan redovisa minskade koldioxidutsläpp. Ett av landets största miljöproblem enligt naturvårdsverket är dock shoppingcenter utanför stadskärnorna. Det ser Maria Ågren som ett viktigt problem att lösa, en större vilja från alla måste till, säger hon.

Konferensens många talare visade exempel på hur viktigt det är med probleminsikt i förändringsarbetet, men framför allt hur olika former av samarbeten skapat goda exempel på hållbar stadsutveckling. Att Göteborg var den stad som fick bli konferensvärd tyckte statssekreterare Anders Flanking från Miljödepartementet var glädjande. - Göteborg är en stad i förändring, stora projekt pågår med både kollektivtrafik, nya vägbanor och att minska bilträngseln med skatter, säger Anders Flanking. Han frågar sig samtidigt om vi kan lita på en kontinuitet i städernas satsningar, och riktar då uppmärksamheten på att medborgarna måste fortsätta ställa krav i sin lokala miljö.

Viktigt med samarbete

Malmös miljödirektör Katarina Pelin gav konferensen en stor skjuts i vikten av samarbetsvilja. Hon berättade om hur de statliga stöden har bidragit till Malmös förvandling från en krisdrabbad industristad till en attraktiv och hållbar stad. Hon menar att ett tydligt och viljestarkt ledarskap medverkat till hur medborgarna, näringsliv och politiker påverkat arbetet med särskilt den Västra hamnen.

-Hållbar stadsutveckling är en process, det finns ingen hållbar stad ännu, ingen har något facit, säger Katarina Pelin och rapporterar hur noga planering varit en viktig del i arbetet. Långsiktighet och att få med sig medborgarna var en stor utmaning, särskilt att inte medverka till försämrade villkor för medborgare som berördes av förändringarna, menar hon. Malmö stad har fått flera priser och utmärkelser för sitt miljöarbete. Earth Hour Capital 2011 delades ut av Världsnaturfonden WWF och gick till den kommun som är beredd att göra ambitiösa och långsiktiga insatser för att bekämpa klimatförändringarna.

Århundradets springnota

Regeringens delegation enades om att hållbar stadsutveckling handlar om ett ideologiskt samarbete. Medborgarnas välbefinnande blir allt viktigare för att bidra till en socialt fungerande stadsmiljö. Slutsatserna redovisades under konferensen med både känslor och problemfokus. En av ledamöterna i delegationen menade att så som vi lever just nu så kan vi likställa det med århundradets största springnota.

Share