Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 43, 26 oktober 2012
Kemikaliefri vardag avlägsen
Årets Forum för Giftfri Miljö hölls i Stockholm den 15 oktober. Nytt förbud mot Bisfenol A - nu i termokvitto - visar på trögheten i kemikalielagstiftningen.
Exponering för hormonstörande miljögifter är relaterade till fetma, diabetes, högt blodtryck, åderförkalkning och stroke, summerar Lars Lind.
- I dagens kemikalielagstiftning ska man fatta beslut om varje individuell kemikalie i varje enskild tillämpning, säger Måns Lönnroth, före detta statssekreterare och kommentator.
Tidigare har Bisfenol A förbjudits i till exempel nappflaskor.
Nina Cromnier, Kemikalieinspektionens generaldirektör, talar om fyra sätt, genom vilka de arbetar med att sätta fokus på risker med vardagskemikalier, främst för barn och ungdomar.
1. Lagstiftning (Reach)
2. Ökad varutillsyn
3. Branschdialoger (stödja företag som går före)
4. Konsumentinformation
Hon poängterar, i enlighet med FN:s globala kemikaliestrategi SAICM, vikten av att alla har tillgång till information så att de kan hantera kemikalier på ett säkert sätt under varans hela livscykel.
Lider av fetma
Monica Lind, docent i miljömedicin vid Uppsala universitet, håller ett föredrag om hur miljögifter påverkar risken att få folkhälsosjukdomar.
- Det är lätt att prata om kemikalier, men det handlar om miljögifter. Vi ska inte sticka under stol med vad det är.
Hon och Lars Lind har under de senaste åren forskat på kopplingen mellan miljögifter och fetma.
År 1993 gjorde hon studier i en multiförorenad sjö, vilket var hennes examensarbete, på orten där hon växt upp. Valet föll på det efter att hon upptäckt mycket sjukdomar hos människor där. I närheten låg en textilindustri som under många år släppt ut orenat avloppsvatten.
- Uppströms fanns ytterligare en fabrik, ett returpappersbruk som släppte ut kvicksilver. Just i detta vattendrag uppmättes vid slutet av 60-talet de högst uppmäta halterna av kvicksilver i Europa.
När hon undersökte fiskarna i vattnet var maken Lars Lind med. Han hade ett par år tidigare varit en av de två första forskarna i världen som beskrivit det metabola syndromet. När han såg fettet som vällde ut ur buken på fisken kände han igen symtomen.
- Därmed var vår diskussion igång, säger Monica Lind.
Orsaker bakom
Metabola syndromet är ett samlingsnamn för faktorer som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar; högt blodtryck, diabetes, övervikt och rubbade blodfetter. Genom sina gemensamma studier har de sedan lyckats påvisa ett samband mellan sådana sjukdomar och flera miljögifter.
- Man tror att fetma beror på dålig mat och brist på motion men fetma har även observerats hos djur, säger Monica Lind.
Deras studier har gjorts på ett tusental äldre människor, på vilka de bland annat undersökt fettmängd i buken, undersökt kärlfunktion, tagit blodtryck och mätt miljögifter i blod.
- Fettet i buken är det allra farligaste fettet, säger hon.
Lars Lind sammanfattar studien som undersökt förekomst av POPs (svårnedbrytbara organiska miljögifter) samt av metaller och plastkemikalier. Exempel på POPs är industrikemikalien PCB, dioxin från förbränningsprocesser och insektsmedlet DDT.
- Höga nivåer av miljögifter gör att man lägger på sig fett. Till exempel gör vissa insektsbekämpningsmedel att man uppskattningsvis får cirka 2,5 kilo extra fett på kroppen.
Miljögifter som POPs har även visat sig ha en hormonstörande verkan. I Sverige har en exponeringskälla av POPs varit intag av fet fisk från Östersjön.
Cirka tio procent av de observerade personerna i studien utvecklade bukfetma.
- Är midjemåttet över 102 cm för män, 88 för kvinnor, har ni utvecklat det, säger Lars Lind.
Krävs mycket arbete
Anders Flanking, statssekreterare till miljöministern, beskriver regeringens syn på kemikaliearbetet. Han vill hellre se mer konsumentinformation än lagstiftning när det gäller kemikalier.
- Över 70000 kemikalier finns i Sverige. Alla är inte lika med gifter, så det gäller att komma åt de som är giftiga.
Men lagstitning används ibland. Sverige har lämnat in en ansökan om ett förbud mot Bisfenol A till EU-kommissionen. I så fall skulle Bisfenal A förbjudas i livsmedelsförpackningar avsedda för barn under tre år. I Danmark infördes det 2010.
- Företagen behöver också öka takten i kemikaliearbetet, säger Anders Flanking.
I Sverige importeras mycket varor och internationellt arbetar regeringen för en förstärkt kemikalielagstiftning, menar han, men han poängterar att allt arbete måste ske parallellt, globalt och nationellt.
- Trots att svenska företag gör mycket redan uppmuntrar vi dem att se till att skadliga effekter på människa och miljö blir så icke-skadliga som möjligt, säger Anders Flanking.