Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 39, 28 september 2012
Biblioteket ska vara en resurs för folket
Barbro Bolonassos är chef för Fisksätra bibliotek, en plats med många språk och stort hjärta. Där finns ett äkta engagemang för samhället och medmänniskan i en tid när information och kultur för alla inte längre är självklart.
Biblioteksvärden Abdirazak Mohamud och Barbro Bolonassos pratar om höstens planering.
Många av hyllorna är fyllda med böcker på språk från hela världen, allt från ryska till urdu, turkiska och thailändska.
- Vi har 50 språk på golvet, men i området finns det säkert mellan 80 och 100, säger Barbro Bolonassos.
Hon har jobbat i 16 år som chef för Fisksätra bibliotek i Nacka kommun utanför Stockholm. Om två år går hon i pension och det har varit en ständig kamp mot bristande resurser och för synen på området.
Biblioteket i Fisksätra, har "Arena för demokrati" som sin profil. Deras fokus ligger på språk, hälsa och samhälle. De fick hederspris förra året på Botkyrka internationella bokmässa för "Årets mångspråkiga bibliotek" för att de "på ett förtjänstfullt sätt utvecklat sitt arbete med mångspråkig biblioteksverksamhet i nya riktningar".
Fisksätra är ett så kallat miljonprogramsområde och har dragits med sociala problem, skadegörelse och högre brottslighet än omkringliggande övre medelklassområden. Detta har dock förändrats och nu har området blivit ett rikskänt gott exempel på hur lokala initiativ kan ge en positiv utveckling.
- Det är viktigt att kommunicera och förklara vad som behövs, säger Barbro Bolonassos.
Det är cirka 8000 personer som bor i Fisksätra officiellt men det är fler i praktiken. Många jobbar tillfälligt, andra väntar på besked om de får stanna i Sverige och ytterligare andra är utanför systemet helt och hållet.
Språket som rikedom
Barbro Bolonassos pratar om att det är viktigt att se språket som en rikedom.
- Du är inte hel om du inte kan språket som du har med dig, säger hon.
Hon påpekar också att det är viktigt för ett samhälle i en globaliserad värld att ha tillgång till olika språk men att människors kunskaper inte tas till vara.
Hon tycker att vi i Sverige har ett väldigt fyrkantigt sätt att se på människor som kommer hit från andra länder.
- De ska lära sig språket, och det är ju bra, och skaffa jobb. Men det stannar vid det. Det sitter en kvinna här ute som jobbade som lärare i sitt hemland. Nu förväntas hon söka jobb på en pizzeria i Bredäng. Det är inget fel på pizzerior, men vi kunde kanske använda henne på ett bättre sätt.
Hon menar att vi är biologiska varelser med oändliga möjligheter och resurser.
Känsla av sammanhang
En sak som hon återkommer till flera gånger är den medicinska sociologen Aaron Antonovskys forskning om vilka sociala faktorer som styr vår hälsa. Han myntade begreppet KASAM, som är en förkortning av "känsla av sammanhang" (på engelska SOC, sense of coherence) som i sin tur består av tre delar: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Det är det som avgör om en människa växer eller bryts ner av svårigheter och motgångar.
- Om du vet varför något händer är det mycket lättare att hantera. Att inte vara ett offer, det tänker jag själv är det viktigaste och mest grundläggande.
Barbro Bolonassos berättar att området hade stora sociala problem när hon började jobba där, men nu har området utmärkt sig genom att en stor del av de boende känner sig trygga. Brotten har även gått ner dramatiskt de senaste åren. Människor i Fisksätra har numera också många möjligheter att hitta sitt sammanhang.
Det är inte alltid som det traditionellt tysta biblioteket är bäst. Det är viktigt för många olika typer av aktiviteter och upplevelser, även för barn och ungdomar, tycker Barbro Bolonassos.
Privatisering
Biblioteken i Nacka har dock fått mest uppmärksamhet efter att kommunen i slutet av 2010 beslutade att lägga ut sina bibliotek för upphandling. Det har inte hänt i Sverige förut och i våras var processen klar. Tre av de sex biblioteken fortsätter att drivas av kommunen, Fisksätra är ett av dem, medan de övriga drivs som aktiebolag eller av personalen. Alla lokalerna ägs dock fortfarande av kommunen.
Barbro Bolonassos berättar att alla anställda på Fisksätra bibliotek var överens om att de ville vara kvar under kommunen. Hon berättar kort om upphandlingen.
- Vi var redan ett bra bibliotek men nu skulle vi visa att vi kunde vara ännu bättre. Men utan nya pengar. Den processen höll på att knäcka mig. Det var inget kul, säger hon.
Hon påpekar att som medborgare är du delägare av det kommunala biblioteket. När det är privat så besöker du det som kund. Det har även i debatten funnits farhågor om att en privatisering skulle göra biblioteken mer kommersiella.
I stället vill hon ytterligare förstärka bibliotekets del i samhällsdebatten. Ett exempel hon tar upp är ett samhälle i Norge där det skulle byggas en ny flygplats. Det lokala biblioteket började samla in vetenskapliga rapporter som hade anknytning till detta och höjde på så sätt kunskapsnivån hos både politiker och allmänhet.
- Det kan vara stora frågor som den enskilda medborgaren inte rår på. Jag vill ha ett sådant bibliotek. Politikerna kommer nog inte alltid att gilla det, men det handlar om yttrandefrihet.
Kommunen var också nära att stänga biblioteket 2009. Det var efter en investering i en ombyggnad och kostnaderna för hyran ökade. Men Fisksätraborna protesterade: "Rör inte vårt hjärta", berättar Barbro Bolonassos.
- Det billigaste är förstås att stänga men vad är det för mening med ett stängt bibliotek?
Bemötande och relationer
Barbro Bolonassos har också fått flera pris genom åren för sitt arbete och har även föreläst om bemötande.
- Det är viktigt att när du kommer in här betraktas du som medborgare. Det är min uppgift att ta emot dig och se dig. Men du ska få definiera dig själv, jag vet ingenting om dig. Så jag ska möta dig med nyfikenhet och lyhördhet. Att verkligen fysiskt lyssna, väldigt noga, och lyssna in.
Hon tycker att biblioteket ska vara en resurs för människorna i området.
- Det är lokalen, personalen med sin kunskap, medier och teknik som vi ställer till förfogande. Vi är ett stöd till medborgarna att påverka och utvecklas.
Hon frågar retoriskt om detta kan vara farligt för beslutsfattare? Kan det till och med vara revolutionärt? Hennes svar är absolut ja och hon återkommer flera gånger till Unescos manifest för folkbiblioteken som publicerades av FN första gången 1949. Det har sedan uppdaterats två gånger, 1972 och senast 1994 för att följa samhällsutvecklingen. De grundläggande principerna är dock desamma: Folkbiblioteken ska vila på laglig grund, de ska bekostas av allmänna medel och de ska vara avgiftsfria.
Glasväggen mot biblioteket pryds med mönster som konstnären Gunilla Klingberg har hämtat från olika matförpackningar.
Demokratiska rättigheter
Manifestet sitter på väggen på Barbro Bolonassos kontor och hon går fram till planschen och läser högt inledningen på det första stycket: "Frihet, välfärd, samhällelig och personlig utveckling är grundläggande mänskliga värden. De kan bara förverkligas genom välinformerade medborgare med möjlighet att utöva sina demokratiska rättigheter och därigenom spela en aktiv roll i samhällslivet."
Detta är beroende av "en fullgod utbildning samt en fri och obegränsad tillgång till kunskap, tankar, kultur och information".
- Det är en etik som jag som bibliotekarie har i hjärtat, och det förenar alla som jobbar med bibliotek.
Hon är därför kritisk till att Unescos manifest inte ens nämns i den senaste utformningen av den svenska bibliotekslagen.
Barbro Bolonassos blir avbruten med jämna mellanrum av att telefonen ringer eller att det knackar på dörren. Det är allt från höstens föreläsningar som ska planeras och en man som vill låna hennes busskort.
- Jag har fått kritik för att jag lånar ut mitt busskort till folk som behöver det. Många har inte kort eftersom det inte ingår i socialtjänstens bidrag. Så människor blir helt isolerade här, det är skandalöst. Jag har också varit fattig och vet hur det är med små barn när man får räkna varje krona.
Hon berättar också att något som hon har lärt sig från sina afrikanska vänner är tillförsikt och att saker ordnar sig.
- Om saker och ting får utvecklas i sin egen takt blir det ofta bättre. Vi är alla människor och vi kan sätta oss ner och tala om det.
Höstens föreläsningar
Höstens program är nästan färdigt. Det är både debatter och rena författarbesök, även lite musik och poesi.
- Vi har ju inga pengar egentligen så vi samarbetar med många föreningar.
Hon berättar om en hyresgästförening som undrade om de kunde ha vernissage på biblioteket med ett konstprojekt de hade genomfört.
- Då känner jag att vi har lyckats. Och det här var ungdomar som inte vanligtvis är med i idrottsklubbar eller föreningar. Eller som kan gå dyra kurser.
Hon berättar om en ung kvinna som kom och frågade om hon kunde starta en poesiverkstad i deras lokaler. Biblioteket har även varit basen när människor har startat upp Folkets hus och Familjecentralen i området.
Andra initiativ är "Odla med solen", Nätverket för Fisksätras framtid och Fisksätraakademin. Om det sistnämnda säger Barbro Bolonassos:
- Det är ett organ för alla aktiva här ute. Vi blir överkörda ibland men när jag kom hit fanns det ingenstans att mötas och det fanns ingen agenda för området.
Hon berättar också att det kommer barn och frågar om de kan låna bibliotekets megafon.
- Det är roligt att de vet att vi har det här och känner att det är något de kan använda.
Hon säger att solidariteten lever i Fisksätra och att det kanske är det som är Fisksätraandan. Man delar med sig av det man kan och hjälps åt.
- Varje gång jag ger så får jag tillbaka så oerhört mycket, säger hon.
Medmänniska
Hon berättar att det är många som kommer och pratar med henne och på biblioteket kan de hjälpa till när någon exempelvis ska välja skola och omsorg för sina barn och föräldrar.
- Hela mitt bemötande bygger på att varje människa som kommer hit ska mötas med respekt. De ska få svar så fort och korrekt som möjligt så att de vill komma tillbaka. Jag vill förmedla värme och hopp, säger hon.
Hon säger att hon inte likställer sig med en terapeut eller präst men hon är en sorts mormorsfigur, en medmänniska, och hon är det till stor del på sin egen tid.
- Jag har så mycket övertid nu, säger hon och skrattar. Men det är inget som jag tar ut från kommunen, jag ser det som en lyx.
Hälsa är en annan viktig del av bibliotekets verksamhet. Det hålls en yogaklass varje vecka och de har bjudit in föreläsare om exempelvis hur man slutar röka.
Barbro Bolonassos berättar att många av hennes kollegor har blivit utbrända, det är inte lätt att jobba under de förutsättningarna som gäller, men hon har själv klarat sig.
- En del klagar på att jag pratar så mycket, men det är min andhämtning, att skapa relationer.
Barbro Bolonassos tre boktips:
- "Jakten på svenskheten" av Qaisar Mahmood. Natur och kultur förlag 2012.
- "Hälsans mysterium" av Aaron Antonovsky. Natur och Kultur förlag 2005.
- "Det goda värdskapet - Konsten att få människor att känna sig välkomna". Av Jan Gunnarsson och Olle Blohm. Dialogos förlag 2002.