Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 18, 4 maj 2012
Kläder som avfall eller resurs
Människor i väst köper mer och mer kläder för varje år. Som en följd av det ökar också miljöbelastningen och andelen kläder och textiler som slängs i soporna. Mer än hälften av den mängd textil som köps i Sverige slängs för att brännas som avfall. Forskaren Karin M Ekström vill se mer återvinning och en hållbar konsumtion.
Att bära second hand är en viktig del av en miljömedveten identitet hos många unga.
Forskare vid Högskolan i Borås släppte för ett par veckor sedan en rapport på temat hållbar konsumtion. Projektet leds av Karin M Ekström, professor i marknadsföring med fokus på konsumentbeteende, och målet är att bidra till en hållbar handel med kläder.
- Som ekonom ser jag det som svårt att helt undvika konsumtion då det får följdeffekter, till exempel arbetslöshet. Men dagens ökade modetakt bör ifrågasättas. Mode hör till samhällsutveckling, men alltför hög modetakt bidrar till att omsättningen av kläder och textil blir högre och sopberget växer. Förr talades det om höst- och vårkollektioner, nu kommer nya kollektioner betydligt oftare och det behöver ifrågasättas då det bidrar till en köp-och-slängmentalitet.
Hon tycker också att vi kan konsumera miljövänligt genom att köpa sådant som producerats miljövänligt och kvalitet som håller längre. Kläder kan också återanvändas, sys om och lagas.
Karin M Ekström och hennes kollegor har bland annat genomfört en enkät på lågprisvaruhuset Gekås Ullared, har pratat med olika grupper av konsumenter ("unga modemedvetna", "småbarnsföräldrar" och "pensionärer") i så kallade fokusgrupper och har besökt en klädbytardag för att intervjua deltagarna om deras syn på konsumtion, återvinning och återanvändning av kläder.
Bristande kunskap
De har i sina studier sett att i den grupp människor som handlar mest kläder, unga trendkänsliga människor, finns det en önskan att agera miljövänligt fastän deras beteende är motsatt detta. Forskarna hänvisar också till flera studier som visar att konsumenter har bristande kunskap om klädernas miljöpåverkan.
- Det är viktigt att konsumenter blir mer medvetna om att klädkonsumtionen påverkar miljön, menar Karin M Ekström. Det är resursslöseri att slänga kläder som eldas upp då de kan återanvändas eller återvinnas. Jag tror inte heller alla konsumenter är medvetna om hur mycket resurser det går åt för att tillverka kläder.
Exempelvis går det åt mellan 7000 och 29 000 liter vatten och 0,3 till 1 kilo olja för att producera ett kilo bomull. För att tillverka en t-shirt behövs det dessutom ett kvarts kilo kemikalier. Studien visar också att kläder inte ses som något som kan återvinnas, som glasflaskor eller pappersförpackningar.
Forskarna påpekar att de flesta tillfrågade ändå var tveksamma till att slänga kläder i soporna vilket kan tyda på att konsumenterna i första hand inte behöver mer information om klädernas miljöpåverkan utan att det snarare behövs olika åtgärder som underlättar för människor att göra rätt val.
Sparsamhet eller ideologi
De äldre personer som intervjuades köper färre kläder och är mindre trendkänsliga än de unga. Istället är det viktigt med kvalitet och hållbarhet. Forskarna tror att det delvis har att göra med att de äldre vuxit upp i en tidsepok då det varit viktigt att hushålla med resurser och vara sparsam.
De yngre personerna som intervjuades är dock inte en enhetlig grupp. På den klädbytardag som forskarna besökte, fanns det unga människor som anstränger sig för att agera miljövänligt. Här är det mer ideologi och grupptillhörighet än sparsamhet som ligger bakom och det är en viktig del av identiteten att bära second hand-kläder.
Källsortering av kläder
EU:s ramdirektiv för avfallshierarkier förespråkar också minskad konsumtion av kläder för att minska sopberget, i andra hand förespråkas återanvändning, alltså att kläderna fortfarande används för att bäras på kroppen. I sista hand kommer återvinning, där textilmaterialet används till exempelvis ljudisolering i bilar, stoppning i madrasser och möbler, som trasor eller för att tillverka nya kläder. Det sämsta alternativet är att kläderna slängs och bränns upp. De ger visserligen energi för el eller uppvärmning, men det är ett stort slöseri med resurser.
- Det är alltså viktigt att tänka på även kläder och textil i form av källsortering, tycker Karin M Ekström. Konsumenter behöver bli medvetna om att inte bara hela textilier kan tas om hand utan även trasiga.
Företag som återvinner
Forskarna ger exempel på klädföretag som i dag arbetar med återanvändning och återvinning. Ett exempel är Boomerang som ger kunden 10 procent rabatt på ett nytt plagg om de lämnar in ett gammalt plagg i affären. De begagnade plaggen fräschas upp och säljs som "vintage" med märkningen "Bra Miljöval". Ett annat är amerikanska Patagonia som säljer fleecekläder av återvunnen gammal fleece och PET-flaskor. Gudrun Sjödén har på liknande sätt haft plagg i sin kollektion av återvunnen ull.
Karin M Ekström tycker att klädproducenter kan tänka på miljön redan från det att kläder designas och produceras.
- Vilka material används, kan de lätt återvinnas? De kan också tänka på det vid försäljning. Det finns redan i dag företag som är engagerade i återanvändning och återvinning och de kan också samarbeta med välgörenhetsorganisationer.
I rapporten påpekar forskarna att hållbara kläder även måste efterfrågas av konsumenterna och att de måste engagera sig i återanvändning och återvinning.
- Man behöver bli mer konsumentorienterad. Det behövs platser för att lämna textil till återanvändning. Det finns redan idag, men inte alltid tillgängligt. Välgörenhetsorganisationer behöver också bli mer transparenta för att vinna konsumenters förtroende. När det gäller second hand-kläder så finns fortfarande en bild av det som rörigt och ohygieniskt - den bilden behöver förändras.
Hon föreslår också att en skattereduktion för skräddare kan bidra till att kläder sys om och lagas i stället för att slängas.
Produktion och handel
Detta är första delstudien med syftet att studera hur konsumenter beter sig när det gäller kläder, för att i slutändan kunna främja ett miljöengagemang. Del två kommer att rikta in sig på klädproducenter och handel, tillsammans med miljöorganisationer och myndigheter i ett nätverk, för att få deras syn på problemen.
En av aktörerna i nätverket är Myrorna som är Sveriges största butikskedja för försäljning av begagnade kläder och föremål. Överskottet går till Frälsningsarméns sociala verksamheter och de kläder som inte kan säljas i Sverige exporteras till utvecklingsländer.
Deras varumärkes- och kommunikationschef, Lotta Kökeritz, berättar att cirka 15 procent av allt de samlar in går till förbränning, det är det som är trasigt eller väldigt smutsigt.
- Periodvis hittar vi kunder som vill göra andra saker med det. Vi vill väldigt gärna det. Vi får frågor ibland, nu var det till exempel en konstnär som ville ha klädavfall för en installation. Jag vet att det ser ungefär likadant ut för våra kollegor i branschen, säger hon.
Emmaus Björkå, är en förening som också samlar in och säljer begagnade kläder på flera orter i landet. Drygt hälften av de insamlade kläderna säljs till föreningens samarbetsorganisation i Angola eller skänks som bistånd till flyktingläger. De hade tidigare ett samarbete där gamla frottéhanddukar återvanns som putstrasor inom industrin men det är i dag ungefär 10 procent av textilerna som blir sopor.
- Generellt är det bra kvalitet och det mesta är tvättat, men vi slänger plagg som är sönder, oljiga eller mögliga. Vi säljer så mycket som möjligt, säger Magnus Nilsson, insamlingsansvarig i Göteborg.
Panta kläder
Eftersom målet är att komma med lösningar så är den planerade tredje delen av forskningsprojektet ett praktiskt försök på varuhuset Gekås Ullared i samarbete med föreningen Human Bridge som samordnar materialbiståndet för organisationerna Läkarmissionen och Erikshjälpen. Varuhusets kunder ska kunna få en sorts pant på sina gamla kläder, i form av kaffe och bulle.
Human Bridge har också en viss försäljning av second handkläder i Sverige och utöver det som går till deras biståndsprojekt säljs en del i större partier på export för olika användningar.
Andra rekommendationer från forskarna är att nya tekniker behöver tas fram för att bättre ta vara på klädavfallet.
- Det är viktigt att stimulera utveckling av nya återvinningsmetoder, menar Karin M Ekström.
Ett exempel är att omvandla det till etanol eller biogas. Det pågår ett forskningsprojekt om detta vid Högskolan i Borås. Ännu bättre skulle det vara om textilavfallet kunde återanvändas i form av fibrer till ny klädtillverkning.
Men för att klädkonsumtionen ska bli mer hållbar behöver även den yngre generationen börja prioritera kvalitet framför trender och ett billigt pris.
"En sådan omprioritering skulle även kunna öppna upp möjligheter till ökad närproduktion av kläder" skriver forskarna i rapporten.
Ett annat sätt är att öka intresset för begagnade kläder och den typen av återanvändning. Detta kan exempelvis åstadkommas med att visa upp kläderna på ett mer tilltalande sätt i second hand-affärerna, menar forskarna.
"Det kan leda till att konsumenter inte bara betraktar begagnade kläder som en viktig tillgång för välgörenhet utan även för arbetet mot ett mer hållbart samhälle" avslutar de.
Fakta: svensk textilkonsumtion
Den svenska privatkonsumtionen av kläder och skor ökade med 53 procent mellan 1999 och 2009. Trenden är densamma i övriga delar av västvärlden.
Nettoinflödet i Sverige av kläder och hemtextil 2008 var 131800 ton. Det innebär att varje person i genomsnitt köper ungefär 15 kilo kläder och hemtextil varje år (2008).
Plockanalyser har visat att vi slänger cirka åtta kilo textilt avfall per person, totalt 70 000 ton, per år. Det motsvarar cirka 3 procent av hushållsavfallet.
Källa: "Mot en hållbar konsumtion", Borås högskola.