Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 16, 20 april 2012

Biets biovapen finns i honungen

Att honung är effektivt mot förkylningar och små sår har varit känt för människan i tusentals år. Men först för några år sedan kunde forskare visa varför: Biet har i sin honungsmage miljontals nyttiga mjölksyrabakterier som de använder för att försvara sig mot skadliga mikroorganismer.

Bin har ett begränsat immunsystem jämfört med många andra insekter och detta har gett upphov till ett unikt samarbete. I sin honungsmage, där biet samlar nektar, har det en stor mängd olika mjölksyrabakterier. Det är inte unikt att en organism är beroende av den här typen av symbios, människan huserar exempelvis mer än 1000 olika typer av nyttiga bakterier i sin kropp. Men biet är troligtvis mer beroende av detta samarbete för att överleva.

På Lunds universitet har forskarna Alejandra Vásquez och Tobias Olofsson sedan några år tillbaka undersökt vilka de här bakterierna är och vilken nytta de gör för bina. De upptäckte 13 arter av mjölksyrabakterier varav tio var helt okända sedan tidigare.

Biet samlar upp nektar från blommorna i honungsmagen som sitter mellan svalget och magen. Där överförs bakteriekulturen till nektarn och det är detta som sedan ger honungen dess antibakteriella egenskaper. De nyttiga mjölksyrabakterierna skyddar alltså mot sjukdomsalstrande bakterier. Den här effekten har varit känd för människor under tusentals år och honung har använts både av mayaindianer i Mexiko och i faraonernas Egypten.

Gammal symbios

Tills Alejandra Vásquez och Tobias Olofsson gjorde sin upptäckt har det dock varit oklart varför honungen är antiseptisk.

- Eftersom vi människor har lärt oss att använda honung för behandling av halsont, förkylningar och läkning av sår är vår hypotes att de nyttiga bibakterierna även kan ta död på svåra sjukdomsbakterier hos oss människor. Vi har även preliminära, ännu opublicerade, resultat som visar att detta kan vara ett nytt verktyg för att komplettera eller till och med ersätta antibiotika, säger Tobias Olofsson i ett pressmeddelande från Lunds universitet.

I en avhandling som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Plos One i mars redovisar de även resultat från bin från andra delar av världen. Det finns nio olika kända arter av honungsbin och även mer avlägsna gaddlösa släktingar som också lever i samhällen och producerar honung. Det visade sig att bakteriekulturen var i stort sett samma för alla arter.

Detta tolkar forskarna som att symbiosen mellan bakterier och bin är över 80 miljoner år gammal och uppstod i en tidig anmoder till dagens arter.

Varierande mängd

En annan förklaring kan vara att bin i ett senare historiskt skede har utbytt bakterier med varandra, exempelvis genom kontakt med samma blommor, men resultat från Borneo tyder på att det inte är så. Där lever nämligen två arter parallellt i samma miljö och den ena arten saknar helt en av de vanligaste arterna av mjölksyrabakterie (Lactobacillus kunkeei) hos andra bin.

Denna bakterieart är känd sedan tidigare inom vinindustrin eftersom den hindrar tillväxten av jäst och därför saboterar vintillverkningen.

Forskarna har även tittat på mjölksyrabakteriernas effekt på andra mikrober. Provtagning på 15 olika svenska blommor som bin brukar samla nektar från avslöjade 55 olika bakteriesorter och fem jästsvampar.

Var för sig har mjölksyrabakterierna mycket varierad effekt, mest effektiv är den vanligaste Lactobacillus kunkeei, men tillsammans blir deras effekt förstärkt. De tillverkar exempelvis ämnen som dödar andra mikroorganismer vilket skyddar binas honung och så kallade bibröd från att förstöras.

I vild och färsk honung kan det finnas flera miljoner av de nyttiga bakterierna i ett enda gram honung, medan det vanligtvis är mindre i kommersiell biodling. Det varierar både med vilken nektarsort som de samlar och binas hälsotillstånd.

Den fasta honung som finns i affären innehåller för lite vatten för att bakterierna ska överleva. Forskning har dock visat att de antiseptiska ämnen som mjölksyrabakterierna tillverkar finns kvar, bland annat mjölksyra, ättikssyra och myrsyra.

Probiotiska

Forskarna tror att bakteriekulturen i honung även kan användas av människor för att konservera mat och för att förstärka vårt immunförsvar i mag-tarmkanalen.

- I våra tidigare studier har vi studerat honungsbin i Sverige. Vad vi nu funnit genom våra studier runt om i världen är att människor i alla kulturer har konsumerat världens största naturliga mix av nyttiga bakterier i livsmedlet honung, säger Alejandra Vásquez i pressmeddelandet.

Hon och Tobias Olofsson lyfter gärna honungens hälsofrämjande egenskaper och har själva startat företaget Concellae för att kunna marknadsföra binas bakteriekultur. Alejandra Vásquez jämför med de probiotiska produkter som finns på marknaden i dag med bara 1-3 olika sorters mjölksyrabakterier, exempelvis yoghurt och olika drycker.

Hämmar yngelröta

Eva Forsgren och Ingemar Fries vid Sveriges Lantbruksuniversitet har i ett samarbete med forskarna i Lund visat att mjölksyrakulturen kan motverka de två svåraste av binas bakteriesjukdomar som kallas europeisk och amerikansk yngelröta.

- Vi har visat att för individuella larver så har det hämmande effekt men vi behöver även titta i bikolonin i stort, på en högre nivå, säger Eva Forsgren.

Amerikansk yngelröta är den allvarligaste varianten. Bakterien angriper och dödar binas larver genom sina sporer och dessa är mycket motståndskraftiga. Om en biodlare upptäcker sjukdomen måste alla bin i samhället dödas och eldas upp, även ramar, verktyg och liknande som kan vara infekterat måste enligt lag brännas eller rengöras ytterst noggrant, skriver Jordbruksverket.

I Sverige är det inte tillåtet att använda antibiotika men i USA är det vanligt att bina behandlas i förebyggande syfte mot de här sjukdomarna.

Forskarna har nu sett att detta även dödar deras egna nyttiga bakterier. De testade hur binas mjölksyrabakterier reagerade på två vanliga antibiotika och för den senast tillkomna i amerikanska biodlingar var alla biets bakterier mycket känsliga. Mot den lite äldre typen av antibiotika var dock några av mjölksyrabakterierna resistenta.

Hur stor skada som användningen av antibiotika har på binas hälsa behöver undersökas mer enligt forskarna. Om bina är starka och vid god hälsa kan de ofta hantera en infektion i kupan på egen hand.

Bidöden

Annat som påverkar biets hälsa är enligt forskarna stress och besprutning av de grödor där biet samlar nektar. Biodlare brukar också ersätta honungen med sockerlösning vilket då saknar de viktiga mjölksyrabakterierna.

Bina kläcks inte med sin bakteriekultur utan får den genom att äta honung från vuxna bin i kupan. De här faktorerna menar forskarna därför har stor betydelse eftersom det kan vara en delförklaring till den omfattande, och till stor del oförklarliga bidöd som drabbar bisamhällen över hela världen, så kallad Colony Collapse Disorder (CCD). De menar att metoderna inom biodling därför behöver förändras för att i stället stödja mjölksyrabakterierna, eller kanske till och med tillföra extra bakteriekultur.

Insektsgifter

Preben Kristiansen är bihälsokonsulent på Sveriges biodlares riksförbund. Han tycker att Alejandra Vásquez och hennes kollegors forskning är mycket intressant och att det eventuellt skulle kunna påverka hans rekommendationer för övervintring av bisamhällena. Då skattar biodlaren vanligtvis en stor del av honungen, det som finns i skattelådorna, och ersätter det med sockerlösning. Men han påpekar att det fortfarande är en hypotes.

- Jag kan inte utesluta att bisamhället skulle må bättre om det fick övervintra på bara honung, men forskarna har inte undersökt detta, säger han.

Andra förklaringar till bidöden tros vara exempelvis insektsgifter som används i jordbruket. Sveriges biodlares riksförbund gick efter sin kongress nyligen ut med ett uttalande. De kräver att all användning av bekämpningsmedel av typen neonikotinoider ska förbjudas i Sverige: "Vi ser med förskräckelse att EU och svenska myndigheter godkänt användning av just neonikotinoider. Företag genomför, trots riskerna för bina, en intensiv marknadsföring av och uppmanar till ökad användning av neonikotinoider, framförallt vid odling av raps."

De kräver också en omvärdering av riskerna för övriga bekämpningsmedel så att inte pollinerande insekter som bin och humlor skadas eller dödas.

Sofia Härén

Share