Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 5, 3 februari 2012
Majorna i Göteborg:
Eko från engagerad stadsdel
Projektet Ekologisk stadsdel i Majorna har pågått i tre år och slutresultatet visades på en konferens med tillhörande fest på Pannhuset i Göteborg. Ekologiska förbättringar är svåra att mäta, men projektet har medfört både sociala och nya miljöinitiativ bland majborna.
Majornas långa historia av engagerade medborgare hade viss betydelse när en av Göteborgs populäraste stadsdelar gick in ett projekt tillsammans med Hyresgästföreningen, kommunen, energibolag och med bistånd från Klimatinvesteringsprogrammet (KLIMP). Utgångspunkten var att öka inflytandet för de 30000 majornaborna, så att det kan bli lättare att komma till handling för en ökad hållbarhet.
Kia Andréasson beskriver samarbetet kring nya idéer och förändringsförslag.
- Vi startade upp projektet genom en mobilisering av samtalsgrupper och studiecirklar, säger Johan Erlandsson som är både majornabo och konsult i hållbar konsumtion. Det utmynnade i en idé med vandrande ekokafé - det är en enkel form av seminarium, som ligger nära där man bor. Vi bytte kafélokal varje gång. Det bidrog till att kaféägarna fortsatte med exempelvis ekologiskt kaffe efter att vi varit där.
Kia Andréasson (MP) beskriver samarbetet kring nya idéer och förändringsförslag.
- Ekologisk stadsdel innebär tre olika dimensioner, förklarar hon. I Göteborgs kommun var målet att dessa skulle stärkas - de sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionerna.
Trafik, buller och avgaser
Tidigare såg politikerna mer hinder än fördelar. Kia Andréasson frågar sig vilka de stora utmaningarna är. Snabbt kommer konferensens diskussioner in på trafiken runt och i stadsdelen, med tillhörande buller och avgaser.
Även Johan Erlandsson beskriver i sin redogörelse hur engagemanget kring trafiksituationen stod högst på listan, med målsättningen att sänka hastigheten på Majornas gator. Andra intressegrupper startade cykelkök, bi-odlarkooperativ, äppelträdsplantering, minikretsloppspark, återbruksverkstäder, stadsodlingar, stadsdjurhållning. Bi-odlarföreningen blev ett folkligt evenemang under projektåren.
- Det gav ringar på vattnet när bi-odlarna började synas i stadsdelen. Många hörde av sig för att få vara med, säger initativtagaren Alice Bulukin. Det var fantastiskt att se de olika inriktningarna på intresset, både politiska och praktiska.
Att det finns kreativa idéer och handlingskraftiga personer i Majorna visade filmproducenten Thomas Grahl med sin kortfilm Morot. Filmen skildrar Majorna i ett småstadsperspektiv med både nya och gamla medborgarinitativ i fokus. Samhörigheten och den gröna stadsdelen är typisk för Majorna med låga hyreshus, gott om fria gröna ytor och småbutiker. Men filmen skildrar också hur lite som egentligen har förändrats sedan 80-talet, då det fanns starka motståndsaktioner mot den omgivande trafiksituationen i Göteborg. I närheten av Majorna finns oljeraffinaderier, stenabåtar och tunga transporter som släpper ut ännu mer avgaser nu än tidigare.
Snabb spridning av initiativ
Trots allt så visar Projektet Ekologisk stadsdel hur snabbt de sociala initiativen spred sig och inspirerade till vardagsnära förändringar. Det praktiska och naturnära intresset kan vara en väg att fortsätta gå om verksamheterna håller i sig även när projektledarna har slutat. Därför finns det nu miljöambassadörer och demokratiföreningar som fortsätter arbetet. Men också en välbesökt mötesplats på internet.
- Webbsidan Majeko har varit en viktig kommunikationskanal och mötesplats under projektet, berättar Petter Wärnsberg och fortsätter beskriva att det är på webben som viktiga beslut fattas. Det är där majornaborna möts inför de olika aktiviteterna. Han beskriver webbens mötesplats som den nya folkrörelsen som utmanar en gammal affärsmodell. Precis som i den gamla folkrörelsen så litar man på allas engagemang och bidragen till det gemensammas intresse.
Det konstaterades i slutrapporten att hållbarhetsperspektivet är svårtolkat då förväntningarna och målsättningarna inför projektet inte var tillräckligt tydliga. De ambitiösa projektledarna och deras betydelse var viktigt men nya frågor tillkom som hur tolkar man ett ökat hållbarhetsengagemang.
"Träden är livsviktiga för staden"
John Hartill är trädvetaren som inspirerade majornaborna i äppelträdsplanteringarna. Hans budskap om trädens betydelse i stadsmiljö manar till omtanke, men främst att tänka om.
- Man tar bort träd i Göteborg i en rasande fart. Träden är livsnödvändiga för alla människor i staden och allt som trädet bidrar med är helt gratis, säger John Hartill.
Han fortsätter berätta om betydelsen som ett enda träd har.
- Träd reglerar inte bara vårt klimat. De förhindrar översvämningar, skyddar mot sol, regn och vind - särskilt i Göteborg som har akuta behov av att dämpa vattenflödet. Det är angeläget att tänka på hur mycket vatten som ett träd kan suga upp.
John Hartill är specialiserad på ekar och deras betydelse.
John Hartill visar exempel på gamla träd som blivit avverkade från gator med motiveringen att träden är genomruttna och måste bort för att få biltrafiken att bli säker. Han menar att motiveringarna varit ogrundade, då han gjort mätningar som visade sig innehålla friska och fungerande träd.
Planetens äldsta organism
- Vi måste förstå vilken effekt ett träd har för människan. Träden behöver inte oss, men vi behöver träden, säger han. Ett träd är planetens äldsta organism och har funnits här i 350 miljoner år. Det är också ett hem för cirka 300 olika sorters djur, fåglar och insekter.
Han beskriver hur vi hugger ner träd runt bostäder med motiveringar att det skräpar ner, att det skuggar för mycket eller för att skapa parkeringsplatser.
- Ett träd stabiliserar i stadsmiljön. Det fungerar som ett partikelfilter mot smuts och damm och har rena vinster för människan, både ekonomiska och hälsosamma, beskriver John Hartill.
Han är själv uppvuxen i England i ett område fyllt av gamla ekar, vilket bidragit till att han specialiserat sig på just eken i sitt vetenskapliga arbete.
John Hartill är en arborist som vill att vi börjar bry oss om träden. Han berättar om hur människor som gjort aktioner för att bevara åldrande träd blivit förlöjligade i massmedia, trots att träden gör så mycket nytta, menar han.
En mängd fördelar
- Ett träd har direkt en mängd ekonomiska fördelar.
Han räknar upp den mänskliga vinsten av vad ett träd ger oss. Mindre luftkonditionering, mindre uppvärmning och jämnare elförbrukning. Turismen ökar i gröna områden. Därtill kommer de välmående effekterna av att gröna färger i olika nyanser gör människor lugna och harmoniska; det minskar stressen, dämpar ljud och buller. Även trädens olika former ger oss inspiration till kreativitet och att träden är en historisk länk som skapar tidsperspektiv för människor.
- Alla är beroende av träd. Vi mår bra av träd, avslutar John Hartill.
Läs mer om Ekologisk stadsdel Majorna: www.majeko.se