Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 38, 23 september 2011
Skarp humor från hjärtat
Mats kamp
Mats Jonsson
Galago, 2011
Barn förändrar livet fullständigt. Det vet alla. Men hur förblir ett mysterium för den barnlösa. Historier om himmel och helvete gör inte chocken mindre. Inte heller alla goda råd och onödiga bra-att-ha-prylar. Varje förvirrad förälder hanterar situationen på sitt sätt och gör det förmodligen också olika bra.
Men visst lär man sig något från andras erfarenheter och i Mats kamp blir den svårbeskrivbara föräldraprocessen ovanligt synlig. Både serieformatet och Mats Jonssons vardagsnära berättarstil bidrar till detta.
Här finns kärleken till barnet men det är i umbärandena som boken lyfter. Det är oerhört träffsäkert och de enkla beskrivande texterna får liv i ett lyhört bildspråk. Mats Jonsson noterar varje socialt knyst i sina teckningar och det är både sorgligt, klokt och roligt.
Mats kamp är en personlig berättelse, men även den som inte har erfarenhet av Södermalm, indie- eller mediekulturen, vilka är viktiga identifikationsfaktorer för Mats Jonsson, torde känna igen sig.
Till dess barnet föds har han levt ett privilegierat liv, visserligen svårt och fattigt emellanåt, men snarare på grund av ambitioner än nödtvång. Han träffar Victoria, de flyttar ihop och "livet är enkelt på Gotlandsgatan". Han jobbar som redaktör för Galago, ritar serier och de har vänner, intressen och ett flitigt uteliv. Det lunkar på i tvåsamhetens upp- och nergångar allt närmare dagen då de enligt alla mått mätt är redo för barn. För vad är alternativet?
De väger noggrant för- och nackdelar innan de fattar sitt beslut och allt går enligt planerna, men familjepusslet blir ändå svårt att lägga. Mats Jonsson mosas bit för bit av alla krav och det hela kulminerar på det kooperativa dagiset Tok-klok när han i desperation faktiskt slår, om än med lätt hand, ett barn.
Det är förstås en tragisk händelse men avsnittet om Tokklok är bokens roligaste. Mats Jonsson illustrerar skickligt den stressade människans mentala tillstånd och ett p.s. som: "Alla blir jätteglada om du hinner baka något!" blir i köksförälderns känsloliv: "P.S. Alla blir jätteglada om du hinner sätta upp en liten kabaré!"
Mats kamp bygger på en sällsam generositet med de egna svårigheterna och tillkortakommandena. Men med humorn som distanserar blir det aldrig för privat. Den personliga kampen blir senare i boken klangbotten till kritik av dagens politiska svar, som RUT- och vårdnadsbidrag, på småbarnsfamiljens stress. Den svenska skolan får också en känga och han menar att friskolereformen bryter ner kvalitén och sliter ut hans fru, som är lärare.
Mats Jonsson förespråkar arbetstidsförkortning med bibehållen lön. Han skriver: "Nej, jag skämtar inte", som om han räknar med mothugg, men faktum är att sex timmars arbetsdag är en paketlösning som allt oftare lyfts också av miljöskäl. Men kanske är det främst barnen som skulle tjäna på en sådan reform.
Mats Jonsson når till sist vägs ände och några personliga insikter. Hur väl dessa bär får vi förhoppningsvis veta framöver eftersom hans mål är att skildra hela sitt liv i serieform.