|
Program och deltagare på Världsmiljödagen Café Lokalen Slussen (inomhus) Konferencier: Jan Fjellander - Sång och musik för barnen  (Foto: MM) Roland von Malmborgs fem första skolår var i Zimbabwe/Rhodesia, 1951-56. Föräldrarna ville ge fem år, som läkare, åt världens behövande. Den återvändande 11-åringen insåg att Sverige saknar katastrofberedskap: "När vattnet fallerar återstår bara toa-kröken!" I ljusaste Afrika fanns tank på taken, ved- & elspis, och vid elavbrott gick samma kylskåp på fotogen. Sverige rev kakelugnar, fyllde igen brunnar. 14-årigen studerade Georg Borgströms varning om tillväxtens gränser, i teosofiska ungdomsgruppen TUG. Lördagar diskuterades "allt omöjligt": icke-våld, miljö, ansvarsfullt världsmedborgarskap, andlighet, politik? "Av läroverkets 500, var vi 5 mot svenska atomvapen!" 1961 gick 16-åringen påskmarsch, 10 mil från en atombombfabrik till London och på hösten, från FOA:s svenska atomvapen-plutonium i Ursvik, till Stockholm. 16-årig med i de veckoseminarier som planlade och åstadkom svensk fredskår, vapenlöst bistånd. 1962, under Algeriet-kriget, svalt flyktingbarn i grannländer. "Svenska elever kan väl ge 5 öre/dag (=2 kr nu) till bröd och mjölk åt ett barn?!". Roland och Jan Fjellander postade, med TUG, studiepaket till 1200 skolor, fick in 1.2 miljon (= 20 i dag). Det blev Operation Dagsverke. Julafton 1962 blev Roland vegetarian. Nästa julafton tog han båt från Marseille, med unga från 5 europeiska länder, för att rädda Indiens vegetarism: "Indier sökte likna väst: alkohol, rökning, kött, kommersialism". 1963, innan ordet miljöförstöring fanns, beskrev han detta i studentuppsatsen. Läraren fick klassen att hånskratta åt: "Londons obelisk vittrade mer av 50 års stadsluft, än av öken-årtusenden", och "i USA har grundvatten sjunkit 30 m". "Underkänt! Om sånt var sant, skulle vi lärare känna till det." Sångaren, på 50 språk, slog igenom efter att ha sjungit, under lift till första svenska Vietnamdemonstrationen, våren 1965. Bilföraren erbjöd uppträdande i Hylands Hörna. Det var Alice Babs! Han sjöng in två album, nådde Svensktoppen. 1968 bildade han "U-aktionen 1% av BNP", som bidrog till att sexdubbla biståndet. I valet 1973 tryckte hans press 100 000 flygblad: "Stryk fram dessa biståndsvänliga, i alla partier!" 1974 blev första riks-adressen mot atomkraft hans hem, då kollektiv med Tord Björk. Organiserade Barsebäcksmarscher åren därpå. 1976 var han med att skapa Miljöförbundet, och Framtiden i Våra Händer, vars tidning stencilerades hos Roland. 1973 hade han röstat på Miljöpartiet, och satsade sedan allt på att vara med och bygga detta till riksparti. Valarbetet 1976 blev Haninge, dit 13:e reaktorn planerades. Miljömagasinet/ Alternativets första år skrev Roland ledarsidorna, per telefon med Eva Goes och Lars Norberg. Under årtiondens turnéer samlade han på sig 4000 Svenska årstidspappersbonader, som Kungliga Biblioteket erkänt som nationalarkivet. På 90-talet skrev Roland ett bokmanus: "Profetinnan - om helhet och lagom". De senaste 5 åren har satsats på kamp mot atomkraft. Drömmen nu då? "Via hushållens krav på banker, fonder och elbolag, stoppa våra pengar till ny kärnkraft. Istället solkokare åt de armaste. Jag vill sprida hundra tusen innan jag vandrar till Bortom." - Dockteater Synneve Hagström är specialpedagog och älskar att skapa. Med sina handgjorda dockor tar hon med oss in i sagornas förtrollade värld. - Klassisk sång  (Foto: Hans Norkvist) Sångerskan Sofie Björck och pianisten Jan Elshult inleder sin konsert med svenske jazz-trombonisten Nils Landbergs tonsättning av 1500-talspoeten Thomas Campions dikt "Cherry Ripe". Därefter följer den välkända och populära "På sångens lätta vingar" av Schubert, och en romans av Wilhelm Peterson-Berger. Hon förklarar att hon valt sångerna med tanke på deras drömska stämningar, som glider in i varandra. Hon berättar att hon föredrar de sånger ur den klassiska repertoaren som passar hennes lätta koloratur-röst och som hon känner särskilt för. Övrig tid ägnar hon sig åt sitt andra projekt som singer/songwriter. Hon har studerat klassisk sång på Kulturama och privat för hovsångerskan Iwa Sörensson. Som singer/songwriter har hon utvecklat en egen stil där låtskrivandet tagit intryck av hennes studier i klassisk sång och myckna musicerande som blockflöjtist i barockmusik. Hon säger att hon känner en viss släktskap med Frank Zappa, som ville använda sitt rockband som om det vore en klassisk orkester. Sofie Björcks eget band skingrades efter hennes studietid på legendariska rockskolan MIT i Hollywood. De övriga medlemmarna kom från Kanada och Japan. I dag är hon tillbaka i Stockholm. Nu har hon gått över till att sjunga på svenska, och kallar sig visartist. Vid sidan av sitt musicerande brinner hon för demokrati- och stadsplaneringsfrågor, är bland annat verksam som aktivist och frilansskribent och bokar en öppen scen i Café Lokalen som kallas Blå Lagunen. - Omställningsrörelsen  (Foto: bengt.og.carlsson@telia.com) Stephen Hinton arbetade på Ericsson fram till 2003. Med sitt livslånga intresse för miljö, hade Stephen börjat skriva på en blog och en roman om en journalist som besöker en hållbar stad i framtiden. Under arbetet med boken började Stephen inse hur illa ställt det var. Att det inte bara gällde att bibehålla ekosystemtjänster utan att även energi- och finanssystemet inom kort skulle sluta att fungera. - Jag är oroad över hur vi står inför fossilbränslebrist, finanssystemkollaps och klimathot. Staten har vare sig vilja eller förmåga att bemöta detta. Ensam är jag svag, men tillsammans med andra kan jag ställa om samhället, säger Stephen. Han engagerade sig i Transition - på svenska Omställningsrörelsen och drog igång Omställning Sverige och är webmaster för hemsidan http://transitionsweden.ning.com/. Han engagerade sig även i The Water and Food Award i Köpenham som ansvarig för nomineringarna. Stephen var också en av de första medlemmarna på peak oil diskussionsgruppen, oljegruppen, som ledde till att han kom i kontakt med Folke Günter och började leta efter andra som vill bo i en ekoenhet. - Jag kallar ekoenheter numera för omställningsbyar säger Stephen som har blivit delägare i en gård nära Flen som skall bli en ekoenhet såsmåningom. För att sprida kunskapen om ekoenheter har Stephen börjat samarbeta med Open World Villages, som stödjer ekobyetablering finansielltmed bland annat utbildning och råd. Stephen är styrelsemedlem i TSSEF - The Swedish Sustainable Economy Foundation som arbetar för en reform av det ekonomiska systemet med bland annat införandet av en flexibel form av miljöavgifter som utreds just nu av ett projekt med Nordiska Ministerådet, KTH och Vattenfall. - Talar om Miljömagasinets historia och allas vår framtid  (Foto: Kenneth Samuelsson) Birger Schlaug började sin yrkesbana som egen företagare och meteorologassistent. Han var sedan med och startade Miljöpartiet och satt som kommunpolitiker i Vingåker mellan 1982 och 1988. Som språkrör för partiet satt han totalt tre perioder mellan 1985-1988 och 1992-2000. Han var även riksdagsledamot. Han hoppade av politiken 2001 men har under de tio år som gått varit allt annat än overksam. Birger Schlaug är ofta återkommande i debattartiklar och krönikor i bland annat ETC, Katrineholms kuriren och Borås tidning. Han håller föredrag och medverkar i radio och teve, som programledare i En bok - en författare i Kunskapskanalen. Förra året höll han i en serie föreläsningar om arbetstidsförkortning tillsammans med Gudrun Schyman och Carl Schlyter under samlingsnamnet "De tre Sch:na". Han menar att ekonomisk tillväxt länge har varit kopplad till förbättrade livsvillkor, som bättre bostäder, välfärd och hälsa. Men nu har vi nått en nivå av materiell standard där andra värden som mer fritid, mer kultur och mer social närvaro kan betyda ett bättre liv. Birger Schlaug är också starkt kritisk till tillväxtbegreppet, även när den får stämpeln grön, och driver ofta frågan för att visa på det orimliga i evig och exponentiell tillväxt. Han kritiserar hårt Miljöpartiet för att förespråka grön tillväxt när allt fler forskare och samhällsdebattörer pekar på det omöjliga i detta. Han skriver på sin blogg: "Tanken att Miljöpartiet i dag skulle suttit och administrerat den tillväxtjagande jobb- och konsumtionspolitik som de rödgröna gemensamt stod för är nästan skrämmande - det var väl inte därför vi bildade ett nytt parti?" Dagens konsumtionssamhälle där konsumtion blivit ett självändamål ser Birger Schlaug som den mest bidragande faktorn till de pågående miljö- och hälsoproblemen, enligt en intervju i Growyn Green. - Det är inte befolkningsökningen som är den stora utmaningen, utan vårt beteende. Får vi inte stopp på konsumtionen kommer vi inte få stopp på klimatförändringen och andra miljöproblem, säger Birger Schlaug. Han skriver också på sin blogg måndag 30 maj: "Globaliseringen, ekonomismen och cynismen är den råa kapitalismens egen motsvarighet till Fadern, Sonen och Den heliga anden. Därför uppskattas en rejäl prischock på vete och annan mat - visserligen dör människor av svält, men den som spekulerar kan se fram mot en högre pension när aktiernas värde stiger." - Utdelning av Miljömagasinets fritänkarpris  (Foto: Charlotte Wester) Akiko Frid är årets mottagare av Miljömagasinets Fritänkarpris för sitt enträgna arbete för en GMO-fri värld. Hon kommer från Takasaki i Japan men är bosatt i Skåne sedan 1993. Hon började engagera sig i GMO-frågan när den första genmodifierade sojan kom till Sverige 1996. Hon arbetade först internationellt i Greenpeace och i konsumentföreningen i Japan. Hon lanserade bland annat en stor gmo-kampanj i Japan 2006 och blev därefter anställd som kampanjansvarig på Greenpeace i Sverige. Akiko Frid berättar att hon i huvudsak ville arbeta med att skapa GMO-fria zoner så hon startade även nätverket Hejdå GMO under 2008. Det växer nu och Akiko Frid känner verkligen att hon har hamnat rätt. Mat och hälsa är Akiko Frids hjärtefrågor och hon är också aktiv i Slow Food-rörelsen. Hon pratar om att vi förgiftar oss genom den mat vi äter varje dag. Den "vanliga" mat som odlas med kemikaler och innehåller kemiska tillsatser. Men hon påpekar att det är inte bara oss själva vi förgiftar, utan även våra barn och naturen. För att skapa en hållbar framtid tycker Akiko Frid att det är viktigt att ta ansvar för sitt eget liv och hon försöker hela tiden ha ett helhetsperspektiv. Hon har nära till skratt och det är också en del av hennes livssyn. När hon får frågan hur man bäst kan påverka andra människor svarar hon. - Visa bara! Att visa hur jag gör kan påverka mer än om jag bara berättar och informerar. Hon tycker att vår livsstil i dag är fixerad vid konsumtion, och överkonsumtion, även om det är om miljövänliga bilar och vitvaror. - Jag tänker mig ett enklare liv, med inte så mycket grejer. Utvecklingen behöver handla mindre om att producera saker och mer om inre utveckling som människa, säger hon. Den typ av samhälle jag drömmer om är ett med mer trygghet, där vi hjälper varandra. Jag tänker mig kommunen, det småskaliga, att skapa bra kommuner med alla som bor där. Där alla känner att de har en plats. I framtiden vill Akiko Frid arbeta mer med att kommunicera med unga människor, för att stödja och inspirera. Hon vill också skapa träffpunkter särskilt för kvinnor. En plats där man kan dela personliga berättelser. - Vi är här för att stötta varandra, säger hon. Det är dags att öppna sig lite, det är viktigt här i Sverige. Det är också en möjlighet till integration. Vi har en del personer här med andra nationaliteter. Varför inte inspirera varandra och lära av varandra? Det är vackert, säger hon. Fritänkarpriset delas ut till Akiko Frid i Café Lokalen på Slussen kl 15.00 Prissumman är på 5000 kr. 15.20: Bengt Berg - Diktare och poeter  (Foto: Susanne Gerstenberg) Bengt Berg och Gunnar Svensson har varit knutna till Miljömagasinet sedan några år tillbaka - och tidningen knuten till dem. Bengt är poet och författare från Torsby i Värmland. Där ligger också hans förlag, Heidruns, med Café, bokhandel och konstgalleri under samma tak, Fensbols gamla lanthandel. Sedan i höstas veckopendlar Bengt till Stockholm - han blev invald i riksdagen för vänsterpartiet. Bengt har publicerat många böcker, de egna dikterna i separata utgåvor och andras romaner, poesi och barnböcker bland annat på Heidruns förlag. Många har kanske hört och sett honom i radio och TV? Eller lyssnat på honom när han har läst 12-slagets dikt i P1? Eller upptäckt honom i Miljömagasinet? Bengt gillar samarbete med andra poeter, med musiker och skådespelare. Hela julimånaden är det musik- poesi- och berättarprogram i Heidruns trädgård, "Alltid på en söndag" med Bengt som programledare och medverkande på scenen. Också i år. Miljömagasinet har varit där och suttit under solparasol i rusk och regn och i strålande solsken. Stämningen är alltid god, medryckande! Gunnar Svensson har nyligen flyttat till Stockholm från norra Värmland. Som tonåring åkte han till sjöss, blev modetecknare i Paris, senare skogsbonde och kulturskapare i norra Värmland, tecknare och författare till böcker och poesi. Att segla runt världen har han aldrig slutat med - nu per flyg eller helst med tåg (med cykel genom Vietnam för några år sedan!). Miljömagasinets läsare får följa med på resorna, Gunnar publicerar krönikor i tidningen som berättar om hans upplevelser, hans tankar och känslor med en skarp blick för människorna i sin utsatthet. Bengt Berg och Gunnar Svensson är också engagerade i glesbygds- och naturbruksfrågor. Båda deltog aktivt i Jordens vänners två konferenser i norra Värmland och Ångermanland som också Miljömagasinet bevakade. Sveriges alltmer ökande urbanisering är en fråga om makt - vem äger jorden och naturtillgångarna? Jämförelsen med Latinamerikas jordlösa förmedlar en spegelbild, i våras gjorde Bengt och Gunnar en studieresa till de Jordlösa i Brasilien. - Vissångare, trubadur, indieartitist  (Foto: Julia Isberg) Emanuel beskriver själv sig som politisk vissångare, med vilket han menar att hans texter ofta har radikala politiska budskap."Med texterna i centrum besjunger han George Bush, arbetslösheten, kärleken och revolutionen samt de intima hemligheter som döljs i hans garderob," är omdömen på den egna hemsidan. Hans första fullängdsalbum "Vår Revolution" kom ut 2007, efter ett antal demoskivor sedan han började som vissångare tio år tillbaka. Emanuel Blume säger att hans musik ofta tar upp politik, i kombination med känslor och upplevelser. De senaste åren har han spelat i bandet "Gräsrotsorkestern", som 2008 hade sin sista spelning i Malmö i samband med European Social Forum. Idag arbetar samtliga med nya projekt. Emanuel Blume har bland annat inlett ett samarbete med estradpoeten Isabel Evers, där hennes poesi blandas med hans låtar och dikter. Musiker, miljövetare och amatörastronom, så beskriver han sig på sin blogg emanuelblume.blogspot.com. Han beskriver ett starkt miljöintresse: han har skrivit insändare, organiserat gatumanifestationer och gjort exempelvis en fältstudie som handlade om biogas för den kenyanska befolkningen. Enligt hans biografi har han haft miljöuppdrag för företag, kommuner och organisationer samt samarbete med Miljöbron och Göteborgs universitet. "Jag har även arbetat politiskt med miljöfrågor sedan 2001. Både parlamentariskt och i ideella obundna föreningar. Jag tycker det är viktigt att ta sig an miljöarbetet från så många håll som möjligt. Inte minst i musiken," skriver han på hemsidan. Efter han gått Naturvetenskapliga miljövetarprogrammet på Göteborgs universitet fick han en Mastersexamen i miljövetenskap. Nu erbjuder han tjänster som miljökonsult. Han har både skrivits om, och skriver själv. I Miljömagasinet förekommer hans krönikor, sedan bloggar han aktivt om bland annat en ny inspelning han just avslutat. "De senaste veckorna har jag haft hjärnan så sprängfylld av inspelningen att jag inte vet vad jag ska göra nu när det blir en lång paus. Jag kommer att vrida mig på golvet, som en kedjerökare som inte får en cigg på två veckor, och tänka på körstämmor, syntslingor, blåsarrangemang och reggaegitarrer dygnet runt." (25 maj 2011) - Uthållig matproduktion  (Foto: Mats Olsson / Tidigare publicerad i 2000-talets Vetenskap) Kristina Belfrage är initiativtagare och forskningsansvarig på Ekeby Forskningsgård som hon köpte 1992. Hon är en stark förespråkare av småskaligt och ekologiskt jordbruk. Hon menar att det bara är småbruket som kan kallas ekologiskt och att det är det som är framtiden. En viktig aspekt av att odla småskaligt och utan kemikalier är att den biologiska mångfalden ökar i landskapet. Tack vare fler fåglar och insekter som äter skadedjur minskar risken för angrepp på skörden och behovet av bekämpningsmedel minskar. Det blir en positiv spiral. Men Kristina Belfrage oroas av de stora ekonomiska intressena i kemiindustrin och inom genforskningen. På Ekeby Forskningsgård arbetar de också med att klimatanpassa jordbruket. De anser att alla människor på jorden måste ha rätt att släppa ut samma mängd växthusgaser. För Sveriges del motsvarar det en utsläppsminskning med 90 procent samtidigt som ett förändrat klimat och ökad befolkningsmängd kommer att sätta det svenska lantbruket på stora prov. Arbetet är också inriktat på att klara sig utan olja med Peak Oil och den kommande bristen på olja. De odlar bland annat raps på prov för att se om rapsolja kan användas i gårdens traktor och utvecklar användandet av häst. De använder också sol och biomassa från skogen för att värma upp gårdens alla byggnader. Kristina Belfrage tycker att äldre bönders kunskaper ska tas till vara för utveckla det småskaliga jordbruket med moderna hjälpmedel. Hon är född och uppvuxen i Stockholm men har alltid velat vara småbrukare och jobba med djur, jord och skog. Hon började utbilda sig till veterinär men var tvungen att sluta på grund av allergi och blev sjukgymnast istället. Efter tio år i yrket kom hon tillbaka på det gröna spåret och hoppade på biologutbildningen. År 2000 blev hon doktorand på Institutionen för stad och land på SLU. Ett Sverige fullt av blomstrande ängar, björkhagar, enebackar och glada husdjur är den finaste gåva vi kan skicka vidare till kommande generationer, skrev hon i en debattartikel i Svenska Dagbladet 2004. - Musikkonst och poesi  (Foto: Gunilla Welin) Kritikerrosade albumdebutanten Agnes Mercedes, eller "Agnes Edda Anna Mercedes Einerstam Karis" som är hennes fullständiga namn, vill "återuppväcka" våra öron. Hon skapar annorlunda musikaliska världar, med inspiration från sin tid hos ett cirkusfolk och familjens sommarvistelser på Gotland. Även skogarna i Stockholmsområdet ger henne mycket inspriration. Föräldrarna jobbade med ljud när Agnes Mercedes var liten, och de bortklippta ljuden, ljudresterna, hamnade i hennes hörn. Som en äkta återvinnare började hon skapa med ljuden. I recensioner påpekas ofta att Agnes Mercedes musik ligger närmare konstmusik än pop, men i musiken kan också skönjas anslag liknande det som finns hos mjukelektroniska grupper som isländska Múms naturromantiska magiska minivärldar, och Björks mjukare alster, till exempel hennes fjärde skiva "Vespertine". Till denna unika musik skapar Agnes Mercedes texter på svenska och på sitt påhittade språk "sprak-språket". I intervjuer framstår Agnes som en fullödig medveten konstnär och individ med ett holistiskt synsätt på sin musik och tillvaron. Förutom sin lovande start som popartist arbetar hon också professionellt med att skapa ljudillustrationer till dokumentärer och filmmusik. I en intervju från Kulturbloggen berättar hon om sitt arbete i den genren: "Jag jobbar../.../ med illustrerande musik som ropar och hoppar och vill få lyssnaren att transformeras till en insekt med skarp hörsel. Snarare än att ligga i bakgrunden likt en make-up som inte skall synas, vilket man ofta väntas göra som musiker i filmsammanhang". Även popmusik förväntas ofta ligga i bakgrunden som en make-up. Men det gäller alltså inte Agnes Mercedes musik och nu finns det en chans att se hennes inre världar "live". - Författare till boken Svart Jord  Gunnar Lindstedt presenterar sig som en reporter som skriver om människor och företeelser. Det har under åren handlat om allt från ekobrott, Trustorsvindlare, och uppblåsta Skandia-bonusar, till ekologiskt jordbruk, kommande brist på olja och energi, samt de jättelika problem vi står inför när naturens resurser inte längre räcker. Andra har beskrivit honom som envis, uthållig och "en slitvarg till journalist". Gunnar Lindstedts journalistkarriär började på 70-talet, tack vare ett starkt intresse för politik, på tidningen Gnistan som drevs av Sveriges kommunistiska parti, SKP. Sedan tog miljöintresset över, och han lämnade den yttre vänsterkanten. Gunnar Lindstedt arbetade på Metallarbetaren i början på 80-talet innan han gick över till frilansjournalistik. Nu är han verksam som reporter på Veckans Affärer, där han skriver om olja och energi, ekonomi, miljö, politik, och modern teknik. 1998 fick Gunnar Lindstedt Stora Journalistpriset för avslöjandet om Trustorhärvan i Svenska Dagbladet. I boken Svindlande affärer: Historien om Trustor från år 2000 skriver han mer utförligt om det som då kallades "den största företagsplundringen i Sveriges historia". Gunnar Lindstedts senaste bok är Svart Jord från 2008, där han behandlar de förändringar som jordbruket har genomgått under de senaste 60 åren, där det småskaliga kretsloppet har ersatts av monokulturer, mekanisering och specialisering. Gunnar Lindstedt menar att vi behöver återgå till ett mer decentraliserat levnadssätt och ta större ansvar för vår egen mat, från jorden där den har växt och ända fram till middagsbordet. Fler människor behöver ha en egen liten jordplätt där man kan odla egen potatis och morötter, och det är viktigt att det händer snart, innan oljan börjar ta slut. Då kommer inte det industrialiserade jordbruket som är beroende av fossila bränslen att fungera längre, menar Gunnar Lindstedt. Mer om den kommande oljetoppen, "Peak Oil", kan man läsa i boken Olja från 2005. Gunnar Lindstedt bor i Stockholm. När han inte skriver ägnar han sig åt sin trädgårdsodling och vedhuggning. Se även texten: Miljömagasinet fyller 30 år. |