Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 13, 1 april 2011

Friskare med ursprunglig kost

Nästan alla våra vanliga folksjukdomar, som vi ofta tar för givna med ökad ålder, skulle inte alls vara så vanliga om vi åt mer av den kost som vi är evolutionärt anpassade till. Vårt dagliga bröd med smör och ost är sannolikt inte bra för oss, inte ens om det är fullkorn och oavsett fetthalt.

Det finns många olika teorier och dieter för att må bra och gå ner i vikt. Staffan Lindeberg, forskare vid Lunds universitet och läkare, förespråkar det som ibland kallas för stenålderskost, men han är noga med att påpeka att det inte handlar om någon modediet och att det främst är ett sätt att få bättre hälsa.

- Även inom vetenskapen och bland svenska läkare är det många som tycker att det är rimligt att äta mer ursprunglig kost. Det finns ett potentiellt intresse, säger han.

Han tycker inte heller att stenålderskost är en bra benämning eftersom människan började med jordbruk redan under yngre stenåldern. Han föredrar paleolitisk (som står för äldre stenålder, cirka 2,5 miljoner-10000 år sedan), ursprunglig eller evolutionär kost.

Stenålderskropp

Staffan Lindeberg har forskat på hälsa och kost hos naturfolk, i bland annat Papua Nya Guinea, han har tittat på evolutionsbiologi och hur våra avlägsna förfäder levde och har studerat den medicinska forskning som ändå finns. Våra matsmältningssystem har i princip inte alls hunnit utvecklas sedan stenåldern.

- De som förespråkar LCHF (kost med lite kolhydrater och mycket fett) tror att det är kolhydraterna som är problemet, men folket på Nya Guinea äter massor av kolhydrater, säger Staffan Lindeberg.

De äter också lite fett men i andra fall, som hos inuiterna, äter de väldigt lite kolhydrater. Gemensamt för folken med ursprunglig livsstil är att de är mycket friskare än de med västerländsk.

Eftersom det är omöjligt att veta exakt vad vi åt under evolutionen har Staffan Lindeberg bland annat tagit hjälp av arkeologen Bo Gräslund, numera pensionerad professor vid Uppsala universitet. De skrev 2005 boken "Ursprunglig föda - Vad vi borde äta och varför vi inte gör det".

Staffan Lindeberg har också tittat på vad som fanns att tillgå när vi började utvecklas som art i tropikerna för drygt 20 miljoner år sedan. Det är till största delen mogen frukt, bär, rötter, späda växter, insekter, mindre djur och senare även lite större bytesdjur.

Det nya jordbruket

Det man kan fastställa med stor säkerhet är vad vi inte åt, och det är en stor del av den moderna kosthållningen. I detta perspektiv räknas modern som cirka tiotusen år, från den tid vi började med jordbruk i större skala. Då började människan odla stärkelserika sädesslag som vete, korn, ris och hirs. Även olika sorters bönor tillkom i dieten, vi tämjde boskap och började dricka och äta mjölkprodukter.

Detta möjliggjorde en stor befolkningstillväxt, och med industrialiseringen har detta accelererat med oljedrivna maskiner, konstgödning och processad mat. I dag äter vi nästan bara de "nya" jordbruksprodukterna, liksom stora mängder raffinerat socker, matfett och salt, som inte heller fanns i vår ursprungliga diet.

Dyrare med frukt och grönt

Loren Cordain, professor i hälso- och träningsvetenskap vid Colorado State University, USA, har också forskat och gett ut flera böcker i ämnet.

Han skriver i slutet av sin bok "Stenålderskost" att "Det är olyckligt för världens befolkning att människor faktiskt inte har råd att äta den mat som de är genetiskt ämnade för".

Det är dyrare att köpa färsk frukt och grönt än bröd och ris. Det blir en klassfråga, eller Nord-Sydfråga, att äta hälsosamt. Loren Cordain tror att utan spannmål och baljväxter skulle världen bara kunna föda en tiondel av de människor vi är i dag.

Med tanke på miljön tycker Staffan Lindeberg att det är bra att minska på uppfödningen av nötkreatur eftersom det är ett problem med metanutsläppen.

- Alltså även mjölken, det tänker vi inte så mycket på. Om vi skippar mjölken och drar ner på nötköttet och har mer naturbeteskött så kan vi behålla kyckling och gris i måttliga mängder, säger han.

Våra förfäder har inte ätit speciellt mycket kött och Staffan Lindeberg och Bo Gräslund vill slå hål på myten att det varit så.

- Vi är allätare, vi kan äta mycket kött men också väldigt lite kött. Det är vitamin B12 som vi måste ha och som veganer får brist på, men det räcker med mycket lite kött för att slippa det. Om det är nödvändigt för klimatets skull tror jag att vi kan hitta lösningar.

Lokala och hållbara

Staffan Lindeberg vill särskilt slå ett slag för rotfrukterna som kan odlas lokalt och hållbart.

- Frukt är problematiskt här uppe eftersom det måste transporteras så långt. Men ska vi se det globalt så bor många människor där frukten odlas.

Han tror att om vi i den rika delen av världen drar ner på vår totala miljöpåverkan så är det inte omöjligt för hela jordens befolkning att äta paleolitisk kost.

Om det inte går att försörja alla utan spannmål tycker han att vi behöver ta reda på om det finns andra varianter som har mindre hälsopåverkan. Det kanske också går att blockera effekterna av de skadliga ämnen som uppenbarligen finns i spannmål, till exempel gluten och andra liknande proteiner.

Han tar en så vanlig sjukdom som åderförkalkning som exempel. Han skriver att komjölk, oavsett fetthalt, tycks bidra till att alla svenskar blir rejält åderförkalkade.

- Det har förvånat mig under de 25 år som jag hållit på att så få forskare är intresserade att ta reda på detta. Allt tyder på att det är en sjuklig förändring som alla västerlänningar lider av.

- Man låter industrin satsa miljarder på nya läkemedel utan att gå på grundorsaken till sjukdomarna, säger Staffan Lindeberg.

Det är generellt svårt att undersöka samband mellan kost och hälsa eftersom det är så många faktorer som kan spela in och han anser att mycket av dagens kostråd inte bygger på vetenskaplig grund. Det saknas också mycket kunskap om vilka effekter våra vanliga livsmedel har på vår långsiktiga hälsa.

- Det är svårt att anklaga någon för att inte göra den här forskningen. Det är en sorts systemfel kan man säga. Det är kapitalet och marknaden som styr i hög grad, säger Staffan Lindeberg.

Växternas försvar

Folket på ögruppen Trobrianderna utanför Papua Nya Guinea lever fortfarande till stor del på fisk och att odla frukt och grönsaker. Det finns gott om mat men övervikt förekommer inte. Undernäring är mycket ovanligt.

Att hjärt-kärlsjukdomar saknas bland befolkningen bekräftas även av andra läkare som arbetat länge på öarna. Liknande studier finns även från Afrika, Sydamerika och Arktis och forskarna har även sett samma mönster för stroke.

Staffan Lindeberg menar att det inte finns något naturligt samband mellan ökad ålder och åderförkalkning, fetma och högt blodtryck. Han skriver att allt fler vetenskapliga studier visar att ett stort antal sjukdomar och symptom kan kopplas till nedsatt känslighet för insulin och andra hormoner. Vilket i sin tur kan kopplas till kosten. Bröstcancer, leukemi, akne och tidig pubertet är några exempel.

Anledningen till att viss mat är mer problematiskt än annan, är att växterna liksom djuren försvarar sig mot att bli uppätna. Oftast med kemiska ämnen som kan skada djuret som äter den och särskilt höga halter finns i de delar som används för förökningen, som frön och rotknölar.

Ett exempel på sådan "kemisk krigföring" är fytoöstrogener, som liknar östrogen, och som inte har någon känd funktion hos växterna själva utan anses vara ett försvar mot växtätare..

Frukt och bär är mer riskfritt att äta eftersom syftet med frukten är att den ska ätas för att sprida fröt eller fröna som finns inuti. Även nötter är bättre eftersom de redan skyddas av ett hårt skal.

Det viktigaste är att äta varierat, både för att försäkra sig om att få i sig alla viktiga näringsämnen och för att sprida risken att få i sig för stora mängder av skadliga ämnen.

Sofia Härén

fakta: Ursprunglig föda

Det finns medicinskt vetenskapligt stöd för att ursprungsfödan förebygger bland annat kärlkramp och hjärtinfarkt genom:

1) avsaknaden av mejeriprodukter och spannmål

2) den låga fetthalten

3) innehållet av grönsaker, frukt och nötter

Källa: Ursprunglig föda av Staffan Lindeberg, Bo Gräslund.

Share