Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 20, 16 maj 2008
Sälslakten upp i EU-parlamentet
EU är en av de största marknaderna för sälskinn. De används till hattar, handväskor och kappor och det är sälungarnas päls som är intressant.
Inom EU infördes 1983 ett förbud på produkter gjorda på ungar av grönlandssäl under 12 dagar och av blåssäl under ett år. Det har emellertid inte haft någon effekt på sälslakten i östra Kanada. Jägarna kan istället jaga sälarna när de är 14 dagar och ett år plus några dagar gamla och varje år dödas mer än en kvarts miljon sälungar.
Ericka Ceballos från Kanada är på besök i EU. Hon är bland annat koordinator för den internationella kampanjen mot säljakt och grundare av djurrättsorganisationen CATCA (Campaigns Against The Cruelty to Animals).
- Jag är kanadensisk medborgare och jag är frustrerad, säger hon. Efter 20 års lobbyarbete har vi inte fått någon respons från vår regering.
Erika Ceballos hoppas på förbud mot import av sälskinn inom EU. (Foto: Hampus Rubaszkin)
Sverige mot förbud
Nu hoppas Ericka Ceballos att hon ska kunna påverka i EU istället. I juni ska EU:s miljökommisionär Stavros Dimas lägga fram ett förslag som troligen kommer innebära ett importförbud med eventuella reservationer. Bakgrunden till att EU nu tar upp frågan är att miljöpartiets parlamentsledamot Carl Schlyter var på besök i Kanada 2006 och såg hur säljakten går till. Enskilda ledamöter har rätt att väcka en fråga om han eller hon samlar tillräckligt många namnunderskrifter i parlamentet och Carl Schlyter fick in rekordmånga underskrifter.
Några enskilda länder i EU har redan ett förbud: Belgien, Holland, Slovenien och Kroatien. USA har också haft ett totalt förbud sedan 1972. Svenska regeringen har istället skrivit brev till Dimas och argumenterat emot ett europeiskt importförbud. Man säger att man vill ha mer vetenskaplig bakgrund och i stället införa regler för en mer human jakt, skriver Marita Pahlén, pressekreterare för miljöpartiet i Bryssel/Strasbourg.
Helena Leander och Karla López, riksdagsledamöter i Miljöpartiet, lade fram en motion i riksdagen förra året om att Sverige ska verka för ett förbud i EU men förslaget röstades ner.
Enligt Ericka Ceballos finns det ingen möjlighet att kontrollera djurrätten i säljakten.
- Det är tidsbrist för fiskarna, berättar hon. Det är ofta tunn is och långt mellan sälarna.
Krossa skallen på sälen
Man använder två metoder. Antingen en hakapik, en sorts spetsig yxa, för att krossa skallen på sälen eller så används gevär.
- Fiskarna kostar inte på sig mer än en kula per säl, så ibland kan de leva upp till en halvtimme, säger Ericka Ceballos. Det är inte heller säkert att sälen dör av slaget mot huvudet så många sälar lever fortfarande när de flås. Och eftersom det bara handlar om pälsen så kastas resten av kroppen tillbaka i havet när sälen är flådd.
Det står i kontrast till inuiternas traditionella jakt där allt på sälen tas till vara och enligt nättidningen EUobserver ska Stavros Dimas se till att inuiternas jakt inte påverkas av ett förbud i EU.
Politiker från Nunavut och Newfoundland har rest till EU för att motverka ett förbud. De föreslår enligt nyhetsbyrån MSNBC att spikklubban ska förbjudas i jakten för att försöka förbättra säljaktens rykte.
Klimathotet mot sälarna
Tidigare har myndigheter i Kanada hävdat att sälarna hindrar, den på grund av överfiske kollapsade, torskpopulationen att återhämta sig. 1995 skrev 97 forskare under ett upprop där de hävdade att det inte fanns några bevis för att så skulle vara fallet. Greenpeace gav också ut en rapport 2005 med stark kritik mot Kanadas förvaltning av sälarna. I dag skriver den kanadensiska myndigheten för fiske och hav på sin hemsida att de inte hävdar att sälarna äter upp torskarna utan att "det har funnits många orsaker till att torsken inte återhämtar sig".
Samma myndighet som tillät överfisket av torsken utanför Kanadas ostkust säger nu att det inte är någon fara för grönlandssälens överlevnad. Myndigheten för fiske och hav uppskattar att det finns 5,5 miljoner grönlandssälar i Kanada. Men Greenpeace skriver i sin rapport att siffrorna är väldigt osäkra och gör prognoserna för sälarna i princip meningslösa. Det tar upp till 10 år innan man ser effekten av att döda så många ungar i en population. Det förutsätter också att miljön inte kommer att ändras. Mellan 2003 och 2005 beslutades om en rekordstor kvot för jägarna med en miljon sälar på tre år.
- Förra året dog 260 000 sälungar i februari i St Lawrencebukten på grund av att isen var för tunn. Den höll inte för ungarna när de växte till sig. Efter påtryckningar sänktes jaktkvoten från 325000 till 270000. Men man kom inte upp till kvoten, det fanns inte tillräckligt med sälar på isen, berättar Ericka Ceballos.
Det visar att hotet från klimatförändringen snabbt kan ändra situationen för sälarna.
Situationen i Sverige
Även i Östersjön påverkas gråsälen mycket negativt av att istäcket minskar på vintern. En ny studie av forskare vid Naturhistoriska Riksmuseet på våra svenska gråsälar har visat att dödligheten bland sälungarna är mycket större på land än på is. Av de kutar som föds på land dör så mycket som 21 procent under den tid som de diar. Kutarna som föds och diar på is har bara en dödlighet på 1,5 procent. Även vikten på kutarna skiljde sig åt. De som fötts på land vägde i genomsnitt tio kilo mindre vid avvänjningen, vilket ger dem sämre möjligheter att klara sig under hela första levnadsåret.
Anledningen till att isen är en bättre barnkammare är främst att det är mycket renare och mer sterilt med lägre risk för infektioner.