Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 39, 28 september 2007
Nya åtgärder mot tropisk avskogning
Debatten kring tropisk avskogning har pågått sedan 70-talet, men det är först i och med den accelererande klimatdebatten som fokus kommit att hamna på de växthusgasutsläpp som den tropiska avskogningen ger upphov till.
Under klimatkonferensen på Bali senare i år ska FN presentera åtgärder för hur det skall bli mer lönsamt för skogsägare i utvecklingsländer att behålla sina tropiska skogar istället för att avverka dem. I nuläget är det mera inkomstbringande att använda marken till jordbruksändamål eller boskapsskötsel.
Markanvändning står i dag för omkring 20 procent av de globala växthusgasutsläppen orsakade av människan, där tropisk avskogning står för en majoritet. Att detta är en stor del kan jämföras med att de beräknade utsläppen från tropisk avskogning 2008-2012 motsvarar alla världens utsläpp från flygindustrin från dess början av 1900-talet fram till 2025. Träd består ungefär till 50 procent av kol och tar upp växthusgasen koldioxid från jordens atmosfär genom fotosyntesen. Följaktligen släpper tropisk skog ifrån sig stora mängder koldioxid i samband med avverkning och förmultning. Vid nedhuggning av skog blir lokalklimatet torrare och risken för skogsbränder ökar vilket i sin tur frigör mera växthusgaser och skadar växt- och djurliv. Ett annat problem som avskogningen för med sig är att biodiversiteten minskar och hela ekosystem som regnskogar slås ut. En hektar tropisk regnskog i Sydamerika kan innehålla lika många trädarter som USAs trädflora sammantaget.
När skogen huggs ned blir lokalklimatet torrare, vilket leder till större brandrisk; bränderna åsamkar skador både på växt- och djurliv och släpper ut stora mängder växthusgaser.
(Foto: Jami Dwyer)
Tropiska träd rika på kol
Visserligen sker en viss avskogning på våra breddgrader, men med skillnaden att skogen återplanteras relativt omgående och att våra granar och tallar är kolfattigare än tropiska trädslag.
Skog och markanvändning i allmänhet är en stor källa till utsläpp av växthusgaser, men faktum är att tropisk avskogning i sig själv kan jämföras med utsläppen från den globala transportsektorn på ca 14 procent. Skillnaden är att avskogning i utvecklingsländer, och därmed i tropikerna, inte räknas in i FNs klimatkonvention och dess Kyotoprotokoll för utsläppsminskningar och inga incitament finns därför att minska avskogningens påverkan på klimatet. Kyotoprotokollet som antogs 1997 kräver att industriländer skall minska sina utsläpp av växthusgaser med i genomsnitt 5,2 procent till 2012 då Kyotoprotokollet upphör. Då bestämmelserna redan är satta för denna första åtagandeperiod finns det ingen möjlighet att inkludera avskogning i Kyotoprotokollet.
Nytt åtagande efter KyotoMålet är att inkludera tropisk avskogning i ett nytt åtagande om minskade växthusgasutsläpp när Kyotoprotokollet slutar att gälla 2012. Tropisk avskogning har under flera år haft en relativt undanskymd plats i agendan under FNs klimatmöten, dels på grund av politisk motvilja och att utsläpp från skog är svårt att mäta. Under klimatmötet i Montreal 2005 lade ett flertal medlemsländer (bl a de tropiska utvecklingsländerna Costa Rica och Papua Nya Guinea) fram ett förslag på hur problemet med tropisk avskogning kan lösas. Förslaget innebär att markägare skall få ekonomisk kompensation som överskrider den intäkt som de får då marken används för ändamål som har negativ effekt på klimatet och miljön. Förslaget fick snabbt medhåll från flera organisationer och forskargrupper. FN har sedan dess bett att få in ytterligare förslag från medlemsländernas regeringar och andra organisationer på hur ett ekonomiskt kompensationssystem skall kunna utformas så att skogsägare motiveras till att behålla skogen. FNs klimatkonvention beslutade således att utvärdera frågan inom en tvåårsperiod och resultatet kommer att presenteras under klimatmötet på Bali i december i år.
Storskaliga åtgärder
Avskogningens roll i klimatcykeln lyftes fram ytterligare förra året när den uppmärksammade Sternrapporten betonade att utsläppsminskningar från tropisk avskogning är billigare att uppnå än minskningar av utsläpp från andra sektorer. Rapporten rekommenderar också att ett flertal storskaliga åtgärder bör genomföras och inkluderas i nästa åtagandeperiod.
Världsbanken uppskattar att det skulle kosta mellan 10 till 150 miljarder kr per år att minska avskogningen med 20 procent eller upp till 100 miljarder kr årligen om den skulle stabiliseras helt. Vidare skulle inkomsten för den enskilde skogsägaren kunna variera mellan 1 500 och 7000 kr per hektar och år. Trots höga kostnader för att kompensera för alternativkostnader står det klart att inkomsterna från kompensationssystem för att minska avskogningen är mycket lönsamma.
Gemensamt för kompensationsåtgärderna är att de skapar incitament för utvecklingsländers regeringar att behålla skogen. Dock nämns sällan i kompensationssystemen hur pengarna skall fördelas till den enskilde skogsägaren. Det torde finnas en risk att inkomster genererade från kolmarknader endast tillfaller utvecklingsländernas regeringar och aldrig når den enskilde skogsägaren. Det är därför mycket viktigt att industriländerna får en central roll i utvecklingen av dessa mekanismer och bidrar med kapacitetsutbyggnad och robusta system så att detta förhindras, även om det i slutändan är varje lands rättighet att avgöra utformningen av den ekonomiska fördelningen.
Första steget
Balikonferensen blir det första steget mot att införa ekonomiska kompensationssystem för tropisk avskogning. Detta ökar möjligheterna att stabilisera en global uppvärmning och att bevara de positiva effekter skogen ger för miljö och lokalbefolkning. Det är därför viktigt att de system som inrättas blir tydliga, förmånliga för ländernas invånare och rättvisa och att denna fråga drivs tillsammans med industriländernas egna åtaganden.