Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 31, 3 AUGUSTI 2007

Lånecyklar till alla städer

e väl säkrade cykelvägarna, mitt i huvudstaden, avskurna från de breda boulevarerna är påfallande i Paris. Men antalet cyklister har hittills varit försvinnande litet medan biltrafiken brusat tät och oavbruten dag och natt.

- Parisarna verkar bara ta fram sina cyklar när det är strejk på tunnelbanan, förklarar vår guide och rycker på axlarna, så är det bara.

Men nu ska det bli ändring genom en kommunal satsning på lågpris-cykeluthyrning. Den 15 juli började det med 10 000 cyklar som står parkerade vid 750 cykelstationer. Till i slutet av året utökas antalet med ytterligare 10 000. Tidningen Le Monde (13 juli) konstaterar att ingen kommun i världen har gjort en liknande investering som kommer att ändra utseendet på staden och invånarnas liv.

Men Paris är inte ensamt i Frankrike om "Vélib" (vélo en libre-service), Rennes (1998), Lyon (2005), Aix-en-Provence och Orléans (båda i juni i år) har gått före med liknande satsningar. Till hösten börjar också Marseille, Mulhouse och Besançon. Det smittar av sig till övriga Europa - Barcelona, Sevilla, Wien menar Laurence Girard i Le Monde. Tyska Berlin, Frankfurt, Köln och München har redan sina lågprislånecyklar genom Deutsche Bahn sedan 2002.

Föregångare till dagens system har funnits till exempel i Amsterdam, 1968. Gratiscyklarna som fanns uppställda lite varstans i den holländska staden blev tyvärr stulna, systemet förblev en utopi.

Det verkliga startskottet skedde i den bretoniska staden Rennes, 1998, där två internationella firmor konkurrerade om att förse staden med cyklar i en ny form av uthyrning.

Den cykelsugne löser den fastlåsta cykeln med hjälp av sitt bankkort och fäster den igen efter avslutad resa vid en annan plats för hyrcyklar. Det hela är styrt via ett centralt datasystem.Medan i Rennes amerikanska pr-firman Clear Channel vann över franska JC Decaux som annars möblerar det offentliga rummet med till exempel tel fonkiosker, toaletter och återvinningsinsamlingsbehållare för glas har JC Decaux nu etablerat sig både i storstaden Lyon och även Paris. JC Decaux som är representerat i 48 länder, ställer sina möbleringar gratis till förfogande. De finansierar sig genom pr.

När det gäller cykelinköp deltar städerna delvis i investeringen. Bara La Rochelle (sedan 1974) och Bordeaux (2003) har avstått från finansiering med främmande kapital. Besançon deltar i finansieringen av cykelparkens underhåll. För Clear Channel och JC Decaux är affären lönsam om de får ut 15 procent av investeringen. Deras inkomst vilar på tre ben: affischering, cykelhyran från användarna och städernas "cykelprenumerationsavgift". I Paris varar avtalet i tre år, då slutar borgmästarens mandatperiod.

För Lyons del har trafikbeteendet ändrat sig. Cyklisterna är inte längre en marginell grupp. 22,2 procent av dem som lånar cyklar tillhör den yrkesverksamma befolkningen i ledande positioner, 33 procent är studerande och 19,8 procent är övriga arbetande. Hälften av användarna är yngre än 30 år.

Nästan samtliga lånar cyklar på förmiddagen och använder dem från bostaden till arbetet respektive från bostad till utbildningsort. 60 000 lyonbor äger ett årskort, det vill säga tio procent av befolkningen. Cykeltrafiken har ökat med 75 procent inom de senaste två åren. För första gången i år har biltrafiken i Lyon inte ökat.

Byggnation av adekvata cykelvägnät släpar efter i städerna. Redan har man infört att enkelriktade gator med hastighetsgränsen 30 km/h får användas av cyklister från båda håll. Men konflikter mellan fotgängare och cyklister är talrika och sicksackkörning mellan bilköer vanliga. Märkligt nog har cykelolyckorna ändå inte ökat.

Kan inte storskalig lågpriscykeluthyrning vara en modell för Sveriges större städer som lider av sin biltrafik med allt vad det innebär. Av de nordiska städarna har Oslo ett liknande cykeluthyrningssystem (genom Clear Channel). 300 cyklar står till buds, inte mycket! Dessa 300 hyrescyklar påverkar väl knappast ett trafiksystemskifte? Även om Oslo är en liten huvudstad jämförd med Paris.

Susanne Gerstenberg